duvvicker
Vicia hirsuta
Duvvicker är en kulturföljeslagare som troligen kommit in med tidigt åkerbruk. Den uppgavs förekomma flerstädes i Gävletrakten 1848 och 1863. Den tidigaste fynduppgiften, »Gävle, åkrar«, meddelades av K.F. Thedenius 1833. Arten är i övrigt ganska sparsamt rapporterad. Totalt har elva äldre lokaler angetts.
De vanligaste följearterna är åkerviol (31%), åkerspärgel, åkerförgätmigej, harkål, pilört och våtarv.
De vanligaste följearterna är åkerviol (31%), åkerspärgel, åkerförgätmigej, harkål, pilört och våtarv.
Ekologi
Duvvicker är ett ettårigt åkerogräs. Arten är ljuskrävande och konkurrenssvag. Den har främst hittats i sädesåkrar och ogräsrika trädor. Duvvicker växer både på grusiga och på tunga leriga jordar och förekommer ibland rikligt i ytor med felslagen säd. Arten har också hittats vid nyanlagda vägar och annan blottad jord i anslutning till odlad mark. Några fynd har gjorts på sandiga slänter och torrängsbackar i odlingslandskapet.
Utbredning
Arten är sydlig och gränsen för allmän förekomst går genom landskapets södra hälft. Växten kan vara något underskattad eftersom den är lätt att förbise före blomningen och torkar bort på eftersommaren.
Mindre vanlig (20% och 64 noterade lokaler).
Mindre vanlig (20% och 64 noterade lokaler).
