Släktet Hieracium, hökfibblor, är ett stort och komplicerat släkte med övervägande könlös fröförökning. Hökfibblorna har behandlats gruppvis under floraprojektet på samma sätt som de beskrivits i våra standardfloror. Sex sådana grupper av apomiktiska arter och en sexuell art – flockfibbla – har registrerats under inventeringen.

De senaste åren har kunskapen om hökfibblorna utvidgats. Detta har inneburit viss förändring i den tidigare gruppindelningen genom att den nya gruppen krattfibblor, sektion Bifida, urskilts. Gruppen innefattar arter ur både skogsfibblor och hagfibblor. Alla grupper innehåller arter med olika geografisk utbredning, miljökrav och historia.

2006 gjorde Torbjörn Tyler en mer ingående studie av skogs-, hag- och krattfibblorna i Gästrikland. Genomgången innefattade både nya insamlingar från olika delar av landskapet och systematisk bearbetning av äldre material. Det skedde precis 100 år efter att dåtidens stora Hieraciumkännare, Karl Johansson, avslutade sina undersökningar i Gästrikland. Styvfibblorna, sektion Tridentata, har inte undersökts i fält. Riksmuseets samlingar av styvfibblor från Gästrikland har i efterhand granskats av Tommy Nilsson. Genomgången som gjordes 2014 resulterade i ett tiotal nya arter för landskapet.

Från landskapet finns ca 800 äldre kollekter av skogs-, hag- och krattfibblor – huvudsakligen från perioden 1880–1930. Detta material har kompletterats med ca 550 unika insamlingar de senaste åren. I den kommenterade förteckningen över arter inom grupperna skogs-, hag- och krattfibblor är texten hämtad direkt ur Tylers publicerade resultat (Tyler 2008).

Fibblefloran avseende de senare grupperna är förhållandevis artrik. Många sydsvenska arter når här sin nordgräns och några genuint norrländska arter har utpostlokaler i landskapet. Typiskt är också inslaget av arter från Bergslagen. Vanligast är hagfibblorna H. schlyteri, H. triviale och H. diaphanoides – flockrufsfibbla, hagfibbla och klibbfibbla samt skogsfibblan H. canipes – vargfibbla. Vanliga är också skogsfibblorna H. philanthrax och H. pellucidum – fläckig trollfibbla och granfibbla samt krattfibblan H. oxylepium – zinkfibbla.

Den nya genomgången kompletterar bilden av landskapets Hieracium-flora väsentligt men fortfarande på en mycket översiktlig nivå. Flera sektioner inom släktet är dessutom helt outredda. Inom gruppen klippfibblor, sektion Oreadea, saknas säkerställda fynd. Två uppgifter refereras av Risberg (2008) – Söderåsen och Kopparåsen i Torsåker. Ingen av uppgifterna har dock kunnat styrkas med belägg.

Parkfibblor
Utöver här behandlade arter förekommer i området ett antal hökfibblor som kommit in med den kommersiella gräsfröblandning som under 1800-talets senare del användes i diverse parkanläggningar. I många fall lever dessa arter kvar i nära anslutning till de lokaler där de en gång blivit införda, men med undantag för den tidigare behandlade H grandidens är de i allmänhet mycket ovilliga att sprida sig över större avstånd. Många »parkfibblor« är otillräckligt kända och osäkert avgränsade från varandra eller obeskrivna.

Inom landskapet är fyra primära parkfibblelokaler kända: Granön vid Gysinge i Österfärnebo (H grandidens, H grandifoliatum samt minst en obeskriven art); Grönsinka bruk i Österfärnebo (minst en obeskriven art); Stadsträdgården i Gävle (H grandidens); Luthens fäbodar vid Storsand i Gävle (flera obeskrivna arter).