krypven
Agrostis stolonifera
Mer information om arten
Krypven är ursprunglig. Arten anges som allmän på havsstränder i Gävletraktens växter 1848 och som »flerstädes, i synnerhet på havsstränder« i den reviderade utgåvan 1863. Flera andra gamla fynd från inlandet finns också.
Förutom salttåg åtföljs krypven ofta av havsstrandsarter som höskallra, rödsvingel, fackelblomster, gulkämpar, höstfibbla, strandkrypa, strätta och kustarun.
I inlandet är krypven vanligast kring den odlade bygden. Den växer ofta längs leriga åkerdiken och körvägar. Arten förekommer även vid näringsrikare stränder till sjöar och vattendrag och inte så sällan kring badplatser och andra flacka stränder. I skogslandskapet har växten noterats på hyggen och vid källor men inte i uppvuxen skog.

Ekologi

Krypven är ett flerårigt gräs. Arten har mycket effektiv förökning med ovanjordiska rotslåen-de utlöpare. Krypven växer på öppen fuktig mark, gärna på finkornig jord som lera och sand. Växten är oberoende av kalk men föredrar något närings-rikare miljöer. Krypvenen är en av havsstrandens huvudkaraktärer. På skyddade morän-stränder och strandängar finns ofta en tydlig zonering med ett karaktäristiskt bälte av krypven och salttåg i den nedre delen av stranden. Med sitt krypande växtsätt kan arten snabbt kolonisera ny mark vid lämpligt vattenstånd. På mer exponerade stränder är växten mer oregelbundet fördelad och hänvisad till partier med någon inblandning av finsediment. Arten förekommer även i fuktigare svackor på klippstränder.

Utbredning

Vanlig (66% och 416 noterade lokaler), efter kusten mycket vanlig (100% av kustrutorna).
karta