blodnäva
Geranium sanguineum
Mer information om arten

Blodnäva är ursprunglig men den förekommer även som förvildad från trädgårdar. Antalet kända ursprungliga förekomster är oförändrat men ett par förvildade lokaler har tillkommit.

Blodnävan växer ofta tillsammans med getrams, en, gul fetknopp och gulmåra. Den blommar ymnigast med linnea, prästkrage och rosor.

Ekologi

Blodnävan är flerårig och har övervintrande basala blad. Den sprids både med frön och vegetativt med ganska korta krypande jordstammar. Arten är sol- och värmekrävande och förekommer i naturliga miljöer bara på kalk. Den är torktålig och klarar att växa på solexponerade klippor och kalkhällar. Växten förekommer också i örtbackar på kalkgrus, som tidigare har utnyttjats extensivt för slåtter och bete. Blodnävan missgynnas dock av regelbunden slåtter och avbetning. Den trivs bäst i öppna men ohävdade torrbackar.

Utbredning

Mycket sällsynt (4% och 14 lokaler). Svensk nordgräns.

Lokaler

Ursprungliga förekomster:
1. Hedesunda, Sevallbo, SO Rönningsvreten, vid kartans »gruvhål«, 12H7e 6687448 1570970, gammal gles tallskog på övervuxna kalkhällar, 2 ex, inga med blommor 1995, ca 10 ex 2011 (PST).
2. Gävle, Gråberget (Hartman 1848), 1870 (RHn i UPS), utan årtal (Dahlstedt 1916; riklig, G Hellsing enl Arnell 1924b; Hänsch 1928b; Ericson 1973a), 13H7g 6737150 1582750, sydexponerade klippor mot havet, i öppna klippängssamhällen, ymnigt 1983 (B-O Lundinger m fl), ymnigt 2011 (PST).
3. S Utvalnäs, hällmarkstallskog (Ericson 1973a), 13H7g 6737650 1583450, små bergknallar och öppna ytor växlande med bebyggelse nära Gråberget (finns också i rabatter inom tomtgränser), sparsam 1984 (B-O Lundinger).
4. Römaren (Hartman 1848), 1860–71 (RHn i S-hamn, UPS; J Östlund i S-hamn m fl), »blodnäveängen«, 13H6g 6733550 1582950, örtrik torräng på kalkgrus, vid upptäckten igenplanterad med ädelgran, senare röjd och nu slåtterhävdad av boende, 1983 och senare (GNI, PST m fl).
5. Gräsharen, 13H6g 6734750 1582950, örtbacke 1984 (PST mfl).
6. Limön (Arnell 1924b; Ericson 1973a), i fiskeläget-hamnen, 13H6g 6733650 1583450, örtbackar på kalkgrus, riklig 1984 och senare (PST).
7. Limön, V om Limöskaten, 13H6g 6734350 1584750, kalktallskog, sparsamt 1995 (PST).

örvildade förekomster:
8–14. Hedesunda, Östveda, 12H9e 6697250 1571850, sandig vägkant mot tomt 1991 (B Loock); Torsåker, Bergs by, 13G2h 6711040 1539640, i dike vid tomtgräns (Risberg 2008); Högbo, Sandvikens järnverk, industriområde, torr ängsmark 1986 (LKI i eget herb); Valbo, Furuvik, båthamn utanför Brevikstjärnen 1981 (G Eriksson enl Ståhl 1985); Gävle, Avan, SV 400 m Lerviks ridcenter, 13H6f 6731781 1575537, förvildad gammal tomtmark 2001 (GUJ); Norrlandet, 300 m OSO Igeltjärn, 13H6f 6733950 1576650, P-ficka vid grusväg, 2 ex, ursprung okänt, ej trädgårdsavfall 1996 (AMD); Hille, Hille–Åbyggeby, på södra sidan av industrihuset, 13H7e 6735330 1574179, sydexponerad vägslänt i kant av odlingslandskap, 100 ex på en yta av 300 m2 2000 (BNO).

Äldre uppgifter
Gävle, Kullsand (Hartman 1848).