jättestarr
Carex riparia
Mer information om arten
Jättestarr är en ursprunglig art knuten till våtmarker och stränder. Den är först angiven från Kubbo i Valbo socken (Hartman 1863). Subfossila fynd i torv visar att arten funnits i landskapet under lång tid.
Vanliga följearter är älggräs (43%), glasbjörk, bunkestarr, blåsstarr, kråkklöver, grenrör och klibbal. Jättestarren blommar ganska tidigt och sätter frukt i liljekonvaljetid.

Ekologi

Jättestarr är en stor och bredbladig starrart med grova underjordiska utlöpare. Den bildar ofta artrena vegetativa bestånd över stora ytor. Arten växer helst i något näringsrika eller kalkrika miljöer och gärna på lera. De flesta lokalerna är öppnare ytor med stående vatten i löv- och kalkrika sumpskogar. Jättestarren växer också i kalkrika blöta diken samt i glest beskogade svämkärr och högstarrbälten vid näringsrika vattendrag. På skuggiga lokaler och på några påfallande fattiga lokaler saknas blommande strån. Arten kan troligen leva kvar vegetativt sedan näringstillgången minskat.

Utbredning

Jättestarren är troligen, storleken till trots, något förbisedd. Den har en markerat sydostlig utbredning i landet.
Sällsynt (8% och 30 lokaler). Svensk nordgräns.
karta