vattenveronika
Veronica anagallis-aquatica
Vattenveronika är troligen en ursprunglig men kultur-gynnad vattenväxt. Den klassiska lokalen är Järvstabäcken utanför Gävle där den samlades redan 1835 av K.F. Thedenius. Lokalen återges också av Carl och Robert Hartman i Gävletraktens växter 1848 och 1863: »Järfstabäcken här och där från byn till mynningen«. Artens förekomst längs bäcken verkar inte nämnvärt ha förändrats fram till idag. Ytterligare några lokaler har senare hittats i det kalkrika området söder om Gävle.
Vanliga följeväxter är topplösa, mannagräs och svalting.
Vanliga följeväxter är topplösa, mannagräs och svalting.
Ekologi
Vattenveronikan är flerårig. Den övervintrar grön i strömmar och källor. Arten kan föröka sig vegetativt med rotslående sidoskott. Avbrutna delar av växten kan också ge upphov till nya plantor. Vatten-veronikan är näringskrävande och gynnas av kalk- och lerrika jordar. Den förekommer både i kanaliserade bäckmiljöer genom uppodlad mark och i bäckar och diken i skogen. Arten kan växa både helt nedsänkt i vatten och på land. En gång har den hittats i en färsk rotvälta i skogen vilket tyder på att den kan bilda fröbank.
Utbredning
Vattenveronikan är sydlig och knuten till landets kalktrakter. Enstaka förekomster, kanske sentida etableringar, som avviker från detta mönster förekommer också.
Mycket sällsynt (4 lokaler i 2 rutor). Svensk nordgräns.
Mycket sällsynt (4 lokaler i 2 rutor). Svensk nordgräns.
Lokaler
1. Högbo, Högbo bruk, golfbanan, 13H5b 6728050 1555150, öppet åkerdike med 3 dm djupt svagt rinnande vatten, lerig botten, igenvuxen med vattenväxter, > 100 ex 1993 (BNO), troligen etablerad i sen tid.
2. Valbo, Järvstabäcken 1835 (KF Thedenius i S och LD), (Hartman 1848), Järfstabäcken här och där från byn till mynningen (Hartman 1863) [mfl uppgifter], Järvstabäcken, på flera plats-er med kanaliserade leriga bäckslänter, tex Bomhus, 13H5f 6729550 1575550, vid koloniområdet vid Upplandsleden, 6728050 1575950, samt vid Järvsta, 6727650 1575550, 1983–92 och senare (PST).
3. Timmerrännan, 1 km NNV Långbro, 13H5f 6727350 1578150, i färsk rotvälta på fuktig sedimentmark med något grus och sten, kalkrikt, 10-talet ex 1991 (PST).
4. Långbro, vägskälet till Mårtsbovägen, 13H5f 6726350 1579350, dike (upptäckt av Kjell Wallin), > 100 ex 1990 (PST).
Äldre uppgifter
Valbo, Harnäs 1875 (RHn i UPS; RHn enl Arnell 1924b); Torvstig, i dike (Almq enl Arnell 1924b), Gävle, Karskär 1938 (JA Nannfeldt i UPS).
2. Valbo, Järvstabäcken 1835 (KF Thedenius i S och LD), (Hartman 1848), Järfstabäcken här och där från byn till mynningen (Hartman 1863) [mfl uppgifter], Järvstabäcken, på flera plats-er med kanaliserade leriga bäckslänter, tex Bomhus, 13H5f 6729550 1575550, vid koloniområdet vid Upplandsleden, 6728050 1575950, samt vid Järvsta, 6727650 1575550, 1983–92 och senare (PST).
3. Timmerrännan, 1 km NNV Långbro, 13H5f 6727350 1578150, i färsk rotvälta på fuktig sedimentmark med något grus och sten, kalkrikt, 10-talet ex 1991 (PST).
4. Långbro, vägskälet till Mårtsbovägen, 13H5f 6726350 1579350, dike (upptäckt av Kjell Wallin), > 100 ex 1990 (PST).
Äldre uppgifter
Valbo, Harnäs 1875 (RHn i UPS; RHn enl Arnell 1924b); Torvstig, i dike (Almq enl Arnell 1924b), Gävle, Karskär 1938 (JA Nannfeldt i UPS).
