Referenser

 Hälsinglands flora - Litteraturförteckning        

Denna litteraturförteckning innehåller de arbeten i tryckt form eller som manuskript som åberopas i florans båda delar. Information som lämnats i form av personliga meddelanden tas inte upp här, men nämns som sådan där den används.

Arbeten som publicerats i GÄBS tidskrift VÄX finns förtecknade i ett Generalregister, tillgängligt på GÄBS hemsida (http://gavleborgsbotaniskasallskap.se/vax-var-tidning/). För sådana arbeten använder vi här samma beteckningar (1990a, b, c…) som i det registret, vilket medför en del luckor i förteckningen här.

Ackerman, James D; Cuevas, Ana A. & Hof, David 2011: Are deception-pollinated species more variable than those offering a reward? Plant Syst. Evol. 293: 91-99. http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00606-011-0430-6?LI=true#page-1
Agami, Moshe; Beer, Sven and Waisel, Yoav 1986: The morphology and physiology of turions in Najas marina L. in Israel. Aquatic botany 26: 371-376.
Agami, Moshe & Waisel, Yoav 1986: The role of mallard ducks (Anas platyrhynchos) in distribution and germination of seeds of the submerged hydrophyte Najas marina L. Oecologia 68: 473-475.
Ahlm, Jan 2009: Karlsborgs industritipp och virkesupplag. Nordrutan 14: 62-64.
Ahlner, Sten 1948: Utbredningstyper bland nordiska barrträdslavar. Acta Phytogeogr. Suec. 22.
Alm, Carl G. & Kotilainen, Mauno J. 1933: Ueber die verbreitung von Carex laxa WG. Annales Botanici Societatis Zoologicae-Botanicae Fennicae Vanamo 4: 35.
Almborn, Ove 1983: Flugtrumpet, Sarracenia purpurea, naturaliserad i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 77: 209-216.
Almquist, Erik 1929a: Några odlingar i terrängen. Svensk Bot. Tidskr. 23: 44-51.
Almquist, Erik 1929b: Upplands vegetation och flora. Acta Phytogeogr. Suec. 1.
Almquist, Erik 1957: Järnvägsfloristiska notiser. Ett apropos till järnvägsjubileet. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223-263.
Almquist, Erik 1964: Berula erecta med flera noviteter i Uplands flora. Svensk Bot. Tidskr. 58: 491.
Almquist, Ernst 1899: Biologiska studier öfver Geranium bohemicum L. Bot. Notiser 1899: 81-85.
Alsos, Inger Greve; Spjelkavik, Sigmund & Engelskjön, Torstein 2003: Seed bank size and composition of Betula nana, Vaccinium uliginosum and Campanula rotundifolia habitats in Svalbard and northern Norway. Canad. J. Bot. 81: 220-231. http://www.nrcresearchpress.com/doi/abs/10.1139/b03-018
Anderson, David G. 2005: Botrychium multifidum(Gmel.) Rupr. (leathery grapefern): A Technical Conservation Assessment. USDA Forest Service. https://www.fs.usda.gov/Internet/FSE_DOCUMENTS/stelprdb5206969.pdf
Andersson, Bert 2005: Skogens förvandling i nordvästra delen av Ljusdal under de senaste 50 åren. VÄX 2/2005: 3-10.
Andersson, Gunnar 1902a: Tvenne för Sverige nya växtarter. Bot. Notiser 2002: 81-89.
Andersson, Gunnar 1902b: Hasseln i Sverige fordom och nu. Sveriges Geol. Unders.  Ser. Ca N:o 3.
Andersson, Gunnar och Hesselman, Henrik 1907: Vegetation och flora i Hamra kronopark. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1907: 33-102.
Andersson, Gunnar & Birger, Selim 1912: Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska arter. Norrländskt handbibliotek V, Uppsala & Stockholm.
Andersson, J. Sune 1961: The occurrence of some invertebrate animal groups in the south bluffs in Northern Sweden. Oikos 12: 126.
Andersson, Magnus 2002: Gullklöversommar. VÄX 2/2002: 29-30.
Andersson, Magnus 2006: Fem år med ängen vid Per-Jans, Idenor. VÄX 1/2006: 18-19.
Andersson, Magnus 2008: Vegetations- och substratkartering längs Mellanljusnans stränder 2008. FORAN Sverige AB, för Länsstyrelsen Gävleborg.
Andersson, Magnus 2009: Vårstarren kvar på Håstaängen. VÄX 3/2009: 43.
Andersson, Magnus & Niklasson, Mats 2004: Rekordtall på Hornslandet - 757 år gammal. VÄX 2/2004: 25-31.
Andersson, Maud E. 1992: Effects of pH and aluminum on growth of Galium odoratum (L.) Scop. in flowing solution culture. Environmental and Experimental Botany 32: 497-504.
Andersson, Per-Arne 1981: Flora över Dal. Lund.
Ankarswärd 1863, citerad av Kåhre 1996: Från höfrö till vallfrö: den svenska fröförsörjningen 1740 - 1870. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, Stockholm.
Anonym 1765: Tankar om swedjande och Huruwida den tål inskränkning, Uti Norra delen af Tavastland, Savolax och Carelen. Stockholm.
Anonym 1839: Om trädplantering. Gefleborgs läns Hushålls-Sällskaps Tidning 12: 46-47.
Anonym 1840: Anvisning till jordbrukets förbättring. Sammandrag af de mest godkända rön i denna kunskapsgren. L.J. Hjerta. Stockholm.
Anonym 1914: Kort handledning i skogshushållning. Föreningen för skogsvård i Norrland. Stockholm.
Anonym 1963: Matrikel över Uppsala ärkestift. Prästmötets utgåva. Norrtälje.
Apelgren, Karin 1986: Några problematiska Myosotis-arter vid Östersjön. Svensk Bot. Tidskr. 80: 145-150.
Apelgren, Karin 1987: Stor vattenmåra - en förbisedd svensk växt. Svensk Bot.Tidskr. 81: 99-102.
Apelgren, Karin 1990: Variation and distribution of Myosotis laxa sensu lato (Boraginaceae) in the Baltic region. Ann. Bot. Fennici 27: 287-299.
Apelgren, Karin 1991: Relations between coast and inland taxa in the Baltic region: case studies in Galium palustre s. lat. and Myosotis laxa s. lat. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Science.
Appelroth, Eric 1948: Några av landhöjningen betingade skogliga särdrag inom den österbottniska skärgården. I: Cederhvarf, Björn (ed.) Skärgårdsboken. Utgiven av Nordenskiöld-Samfundet i Finland. Helsingfors: 292-304.
Arnborg, Tore 1947: Det nordsvenska skogstypsschemat. Svenska Skogsvårdsföreningens Förlag.
Arnborg, Tore 1949: Från svedjebruk till hyggesbränning. I: Program för Norrlands skogsvårdsförbunds exkursion till Hälsingland 20 - 21 juni 1949. Stockholm.
Arnborg, Tore 1951a: Skogarna från kusten till fjället. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 50-78.  Göteborg.
Arnborg, Tore 1951b: Från skog och äng vid Dellarna. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 281-288.  Göteborg.
Arnborg, Tore 1956: En svedjeskogs-historia. Om svedjebruk i Hälsingland och om skogen som kom efter rågen. Hälsingerunor 1956: 127-139.
Arnell, H. Wilhelm 1923: Vegetationens årliga utveckling i Svealand. Meddelanden från Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt. Band 2, N:o 1.
Aronsson, Mora (red.) 1999: Rödlistade kärlväxter i Sverige – Artfakta. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Artdatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. Uppsala.
Arvidsson, Lars; Lindström, Marie; Muhr, Lars-Erik; Ståhl, Bertil & Wall, Staffan 1988: Lavfloran i Näverkärrsskogen i Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 82: 167-192.
Arwidsson, Thorsten 1927: Växtgeografiska notiser från Norrland. Bot. Notiser 1927: 337-351.
Arwidsson, Thorsten 1929a: Några synpunkter på Epipogium-problemet. Bot. Notiser 1929: 153-168.
Arwidsson, Thorsten 1929b: Växtgeografiska notiser från Norrland II. Bot. Notiser 1929: 305-310.
Auffret, Alistair G. 2010: The role of past and present management in the seed dispersal of grassland plants in the rural landscape. Licentiatavhandling i Naturgeografi. Stockholms Universitet.
Aurivillius, Christopher 1896: Johan Alfred Wiström, nekrolog. Entomologisk tidskrift 17: 293-297.

Banaev, E.V. & Bažant, V. 2007: Study of natural hybridization between Alnus incana (L.) Moench. and Alnus glutinosa (L.) Gaertn. J. Forest Science 53: 66-73.
Baralis, G.; Chadoeuf, R. & Longchamp, J.P. 1988: Longevité des semences de mauvaises herbes annuelles dans un sol cultivé. Weed Research 28: 407-418.
Barklund, Pia 2009: Almen och asken hotas av svampsjukdomar. Lustgården 2009: 77-84.
Bartholin, Thomas S. & Karlén, Wibjörn 1983: Dendrokronologi i Lappland AD 436-1981. Dendrokronologiska Sällsk. Meddel. 5: 3-16.
Bartholin, Thomas; Delin, Anders; Englund, Åke & Wikars, Lars-Ove 2003: Hur länge står död tallved i skogen? VÄX 1/2003: 26-31.
Baudou, Evert 1986: Ortnamn och nordliga kulturprovinser under järnålder och medeltid. I: Tre kulturer 3: 7-39.
Baudou, Evert 1993: Norrlands forntid - ett historiskt perspektiv. Förlags AB Wiken.
Beckman, August 1863: Helsinglands Phanerogamer och Ormbunkar med växtställen för de sällsyntare. Manuskript i Kungl. Vetenskapsakad. Bibliotek.
Bengtsson, Roland 2005: Nostoc zetterstedtii. Artfaktablad. ArtDatabanken, Uppsala.
Berg, Carl Olof: Brev till Carl Hartman jr., Handskriftssamlingen, Uppsala Universitetsbibliotek, G101a.
Bergman, Fritz 1953: Skogsträdens sjukdomsresistens. I Årsberättelse – Föreningen för växtförädling av skogsträd. 1949-1955: 70-98. Norrtälje.
Bergman, Fritz 1969: Ett försök att värdera knäckesjukans skador på tallungskogar. Mo och Domsjö AB.
Bergqvist, Sven & Blomgren, Evastina 1994: Sotenäsets flora. Lund.
Berner, N. 1946: Nytt fynd av Blechnum spicant i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 40, sid. 85.
Bertilsson, Anders & Carlsson, Roland 1999: Daggkåpor i Hälsingland - iakttagelser om utbredning och ståndorter. VÄX  3/1999: 19-31.
Bertilsson, Anders m.fl. 2002: Västergötlands flora. Lund.
Bertills, Ulla; Fölster, Jens & Lager, Helene 2007: Bara naturlig försurning. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Naturvårdsverket. Rapport 5766.
Beurling, Pehr Johan 1844: Botaniska iakttagelser under en resa genom några af rikets medlersta och nordligare landskap år 1843. Kungl. Vetenskapsakad. Handl. 1843: 273-302.
Birger, Selim 1906: Bidrag till Hälsinglands flora. Bot. Notiser 1906: 81-84.
Birger, Selim 1908a: Härjedalens kärlväxter. Stockholm.
Birger, Selim 1908b: Om Härjedalens vegetation. Arkiv för Botanik 7: 1-136.
Birger, Selim 1909a: Växtlokaler från Norrland och Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 3: 143-158.
Birger, Selim 1909b: Om förekomsten i Sverige av Elodea canadensis L.C. Rich och Matricaria discoidea D.C. Arkiv för Botanik 9(7).
Birkedal, Sven & Danielson, Jan 1981: Första fyndet av mossnycklar (Dactylorhiza sphagnicola) i Skåne. Svensk Bot. Tidskr. 75: 313-314.
Bjelke, Ulf; Hallingbäck, Tomas & Henriksson, Lennart 2010: Rödlistade arter i källor. Artdatabanken, Uppsala, Rapport 8.
Björk, Christina 2003: Tove Jansson. Mycket mer än Mumin: 134-136. Blida förlag, Stockholm.
Björkman, Erik 1959: On the metabolism of Monotropa hypopitys L., an Epiparasite on Forest Tree Roots. Congres international de botanique 9, Montréal, Proceedings: 35-36.
Björkman, Sven O. 1947: Ligusticum scothicum L. funnen i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 41: 187-189.
Björkman, Sven O. 1951: Något om floran i Hälsinglands inland. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 266-280. Göteborg.
Björn, Lars Olof 1981: Höstens färger. Kemisk tidskrift 93: 6-8.
Björn, Lars Olof 1985: Varför håller växterna inte färgen? Forskning och Framsteg 6: 40-45.
Björn, Per Jakob 1926: Jordbruket och dess utveckling inom Voxna. Bollnäs-Tidningens tryckeri.
Blomberg, Albert 1890: Praktiskt geologiska undersökningar inom Gefleborgs län. Sveriges Geol. Unders. Ser. C N:o 152.
Blomberg, J. Erik 1958: Bollnäs, del I Historia. Bollnäs.
Blomqvist, Sigfrid & Börjars, Elof 1980: Arboretum Valls hage. Silvanum, Gävle.
Bodin, Folke 1971: Visst växer det lind vid Lindsta i Färila. Ljusdalsposten 29 april 1971.
Bodlund, Gunnar 2008: Kardvädd Dipsacus fullonum i Söderhamn. VÄX 3/2008: 46.
Bogren, Jörgen; Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran 1999. Klimatologi och meteorologi. Lund.
Bohlin, Anders & Geijer, M. 1989: Halle- och Hunnebergs flora. Lund.
Bohlin, Anders & Nordin, Ingvar 2001: Röd tallört Monotropa hypopitys i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 95: 3-7.
Bohlin, Karin 2006: Olika färgformer hos kattfot. Svensk Bot. Tidskr. 100: 3-4.
Bohlin, Lorentz 1947: Hackslogmarkerna. I: Bygd och Natur 1947.
Booberg, Gunnar 1930: Gisselåsmyren. En växtsociologisk och utvecklingshistorisk monografi över en jämtländsk kalkmyr. Norrländskt handbibliotek XII. Uppsala.
Bossuyt, B.; Hermy, M. & Deckers, J. 1999. Migration of herbaceous plant species across ancient-recent forest ecotones in central Belgium. J. Ecol. 87: 628-638.
Bratt, Lennart & Ljung, Tomas 1993: Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.
Bratt, Torkel 1998: Hälsingland från istid till nutid. Gävle.
Braun-Blanquet, Josias 1928: Pflanzensoziologie. Grundzüge der Vegetationskunde. Biologische Studienbücher 7. 1. Ed. Berlin.
Brenner 1916 och 1921 (se Ericson 1973).
Bringéus, N.-A. 1963: Brännodling. En historisk – etnologisk undersökning. Skrifter från folklivsarkivet i Lund Nr 6. Lund.
Brink, Stefan 1983: Ortnamnen och kulturlandskapet. Ortnamnens vittnesbörd om kulturlandskapets utveckling och dess utnyttjande i södra Norrland, särskilt Hälsingland. Ortnamn och samhälle 8. Uppsala universitet.
Brink, Stefan 1984: Ortnamn i Hälsingland. Stockholm.
Broberg, Richard 1945: Nationen och hembygden nr 4. Karlstad.
Broman, Olof Johansson 1676 - 1750: Glysisvallur. Uppsala 1911 - 1954. Bromans första manus till detta verk förstördes av brand, men han skrev ett nytt, som först på 1900-talet blev publicerat. Verket består av delarna I:A, 1:B, II:A, II:B, III:A och III:B. Det är huvudsakligen de två sistnämnda delarna som innehåller för oss relevant information, särskilt kapitlet Owäldig bonde i del III:B, sidorna 827-920.Ol: Joh: Bromans Glysisvallur utg. af Gestrike-Helsinge nation i Upsala.
Bromander, C. V. 1901: Höskörd och löfskörd på Finnskogen. Svenska Turistföreningens årsskrift 1901: 122 - 151.
Brummitt, Richard Kenneth 1971: Calystegia sepium subsp. spectabilis Brummitt, subsp. nov. Botanical Journal of the Linnean Society 64: 73.
Brunberg-Schwank, Brita & Bärlund, Ulla 1948: Vegetation och landhöjning. I: Cederhvarf, Björn (ed.) Skärgårdsboken: 257-291. Nordenskiöld-Samfundet i Finland. Helsingfors.
Brundrett, Mark C. 2002: Coevolution of rots and mycorrhizas of land plants. Tansley review no. 134. New Phytologist 154: 275-304.
Brunet, Jörg 1991: Promemoria om skogssvingel, citerad av Mattiasson, Göran 2015: Skogssvingel i Skåne. Bot. Notiser. 148: 5-16.
Brunet, Jörg 2007: Plant colonization in heterogeneous landscapes: An 80-year perspective on restoration of broadleaved forest vegetation. J. of Applied Ecology 44: 563-572.
Brunet, Jörg 2009: Ny ädellövskog – när kommer arterna tillbaka? Rapport vid Skogskonferensen 2008. Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, SLU Alnarp.
Brönmark, Christer & Hansson, Lars-Anders 1998: The Biology of Lakes and Ponds. Oxford University press, 2:nd edition.
Buchmann, Stephen L. 1978: A biophysical model for buzz pollination in angiosperms. J. of Theoretical Biology 72: 639-657.
Burén, Tomas 2012: Årsmötet i Stenbrohult. Parnassia 25: 33.

Campbell, Åke 1948: Från vildmark till bygd. Skr. utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B:5.
Carl, kronprins 1846: Sveriges skogskarta 1846. Förvaras på Riksarkivet, Stockholm.
Carlsson, Carl-Eric 2005: Floran i Järvsö för 65 år sedan och nu - några exempel. VÄX 3/2005: 20-21.
Carlsson, Tomas & Hedberg, Per 1977: Inventering av Sandviksmoarna - Gröntjärn, Ljusdal och Hudiksvall. Länsstyrelsen, stencil.
Carlsson, Torsten; Clemedson, Carl-Johan & Östholm, Bert 1991. Vegetation och flora på Tosterön i norra Södermanland. Svensk Botanisk Tidskr. 85: 111-163.
Carlsson, Åke; Hultengren, Svante & Danielsson, Ingela 1996: Hamlade träd i Kalv socken. I: Slotte, Håkan & Göransson, Hans (red.) ”Lövtäkt och stubbskogsbruk” Del I: 191-198. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
Carlsson, Åke & Hagman, Tore 2002: Gamla ekar: 79. Vårgårda.
Caspary, Johan Xavier Robert 1879: Hvilken utbredning hafva Nymphaeaceerna i Skandinavien? Bot. Notiser 1879: 65-93.
Cedergren, Kerstin 1945: Ligusticum scothicum anträffad i Gästrikland. Svensk Bot. Tidskr. 39: 304-310.
Cedergren, Kerstin 1947: Lathyrus maritimus (L.) Bigelow i Skandinavien.  Svensk Bot. Tidskr. 41: 151-158.
De Chantal, Michelle & Granström, Anders 2007: Aggregations of dead wood after wildfire act as refugia for seedlings of Populus tremula and Salix caprea. Forest Ecology and Management 250: 3-8.
Christiansen,  Linn (red.) 2014: Skogsstatistisk årsbok 2014. Skogsstyrelsen.
Christoffersson, Ingvar 1990: Rönnen - Smålands mest spridda växt. Parnassia 1/1990: 1-2.
Clark, James A. 1976: Greenland's rapid postglacial emergence: A result of ice-water gravitational attraction. Geology 4: 310-312.
Clemedson, Carl-Johan 1972: Johan Linders ’Flora Wiksbergensis’, bearbetad och kommenterad. Sörmländska Handlingar N:r 28. Nyköping.
Clemedson, Carl-Johan & Karlsson, Gunnar 1984: Klappsta - en märklig växtlokal på Lidingö i Uppland. Svensk Bot. Tidskr. 78: 347-369.
Clements, Frederic E. 1916: Plant succession, an analysis of the development of vegetation. Carnegie Institution of Washington Publication 242: 1-152.
Close, Dugald C. & Beadle, Christopher L. 2003: The Ecophysiology of Foliar Anthocyanin. The Botanical Review 69: 149-161.
Cnattingius, Axel 1894: Svenskt skogslexikon. Faksimilutgåva KSLA Gävle 2010.
Cooke, Janice E.K. & Weih, Martin 2005: Nitrogen storage and seasonal nitrogen cycling in Populus: bridging molecular physiology and ecophysiology. New Phytologist 167: 19-30.
Coops, H. & Van Der Velde, G. 1995: Seed dispersal, germination and seedling growth of six helophyte species in relation to water-level zonation. Freshwater Biology 34: 13-20.
Corneliuson, Jens 1997: Växternas namn. Vetenskapliga växtnamns etymologi. Wahlström & Widstrand.
Curman, Johan, 1993: Om rotskott hos svenska lövträd, särskilt hos ask. Svensk Bot. Tidskr. 87: 193-195.

Dahlgren, K.V. Ossian 1943: Svedjenävan (Geranium bohemicum) och brandnävan (Geranium lanuginosum). Svensk Bot. Tidskr. 37: 127-160.
Dahlberg, Anders & Stokland, Jorgeir N. 2004: Vedlevande arters krav på substrat – sammanställning och analys av 3600 arter. Skogsstyrelsen, rapport 7/2004.
Dahlbäck, Anne-Marie 2004: Nattglim (Silene noctiflora) i fröbanken i 25 år. VÄX 1/2004: 25.
Dahlskog, Sten 1980: Skogsfrun, Epipogium aphyllum, i Nordnorge och Nordsverige, Svensk Bot. Tidskr. 74: 145-152.
Dahlstedt, Hugo 1889: Hieracia exsiccata I-III (Exsickatverk).
Dahlstedt, Hugo 1891a: Hieracia exsiccata IV (Exsickatverk).
Dahlstedt, Hugo 1891b: Om några i Bergianska Trädgården odlade nya eller mindre kända hieracier. Acta Horti Berg. 1(7).
Dahlstedt, Hugo 1892: Herbarium Hieraciorum Scandinaviae I-III (Exsickatverk).
Dahlstedt, Hugo 1893: Herbarium Hieraciorum Scandinaviae IV-V (Exsickatverk).
Dahlstedt, Hugo 1901: Beiträge zur Kenntniss der Hieracium-Flora Oesels. Bihang till Kungl. Svenska Vetenskapsakad. Handl. 27: III (13).
Dahlstedt, Hugo 1921: Nya syd- och mellansvenska Hieracia Silvaticiformia. Arkiv för Botanik 17 (2).
Dahlström, Anna; Borgegård, Sven-Olov och Rydin, Håkan 1998: Kärlväxtfloran på nedlagda ängar och åkrar vid torp i Kilsbergen efter 50 och 80 års igenväxning. Svensk Bot. Tidskr. 92: 211-226.
Dahlström, Anna & Lennartsson, Tommy 2010: Biohistoria löser naturvårdsknuten, BioDiverse 3/2010: 10-12.
Dahlström, Christina & Persson, Karin 1969: Vegetationsstudier på två fäbodar i NV Hälsingland. Växtbiologiska institutionen.  Uppsala. Stencil.
Dalafloran http://www.dalafloran.se/artindex.htm
Dalhem, August 1947: ABU:s Växtexkursion (till Dropphäll). Arbråbygden 9-10/1947: 19.
Danielsson, Bengt 1994: Härjedalens kärlväxtflora. Lund.
Darwin, Charles 1881: The Formation of Vegetable Mould Through the Action of Worms. London.
Delin, Anders 1979: Fynd och återfynd av Cinna latifolia, sötgräs, i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 73: 326.
Delin, Anders 1982a: Tibastförgiftning. LjusdalsPosten 1 sept 1982.
Delin, Anders 1982b: Sagina saginoides, stennarv, funnen i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 76, sid. 90.
Delin, Anders 1984: Vad Collinders herbarium kan berätta. Natur i Gävleborg 3: 27. Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län.
Delin, Anders 1984c: Viola selkirkii, Skuggviol. VÄX 2/1984: 14-16.
Delin, Anders 1985b: Brunklöver - en art på tillbakagång. VÄX 1/1985: 30.
Delin, Anders 1986a: Ängsflora i Hälsingland. VÄX 1/1986: 72-81.
Delin, Anders 1986b: Sötgräsets och några andra skogsväxters reaktion på kalhuggning och lövsly-uppslag. VÄX 3/1986: 32-39.
Delin, Anders 1986c: Finns Carex pallens i Hälsingland? VÄX 3/1986: 53-54.
Delin, Anders 1986d: Klotgräs i Voxnan, Trollius 1: 16-19.
Delin, Anders 1987a: Hur övervintrar växterna i Hälsingland och Gästrikland? VÄX 1/1987: 4-9.
Delin, Anders 1987c: Skav-, skav × smal-, smal- och trådfräken. VÄX  2/1987: 30-33.
Delin, Anders 1987d: Vitsippan vandrar vidare. LjusdalsPosten 29 maj 1987.
Delin, Anders 1987e: Galium suecicum, backmåra, i Ängersjö. VÄX 3/1987: 29-30.
Delin, Anders 1988a: Naturvärden vid Voxnan, från Klucksjön till Vallhaga. Länsstyrelsen i Gävleborgs län, rapport 1988:4.
Delin, Anders 1988b: Hur man skiljer Pyrola-arterna på bladen. VÄX 1/1988: 9-11.
Delin, Anders 1988c: Vegetation på block i Hälsingland. VÄX 2/1988: 14-21.
Delin, Anders 1988d: Myrstarren vid Johans loke - om gäckande gamla växtlokaler. VÄX 3/1988: 23-26.
Delin, Anders 1989a: Natur vid Varpens stränder. Inventering och förslag till naturvårdsplan. Bollnäs kommun.
Delin, Anders 1989c: Finnstarr. VÄX 1/1989: 46.
Delin, Anders 1989d: Fjällhällebräken på kalkfattig berggrund. VÄX 1/1989: 58-59.
Delin, Anders 1989e: Carex pallens (blek vispstarr) finns i Hälsingland. VÄX 3/1989: 39-41.
Delin, Anders 1989g: Hur övervintrar växterna i Hälsingland och Gästrikland - del II. VÄX  2/1989: 44-48.
Delin, Anders 1990b: Sötgräs, Cinna latifolia, i Hälsingland. VÄX 1/1990: 26-34.
Delin, Anders 1990d: Tjuvberget i Bollnäs - bergrots- och blockväxtlokal. VÄX 2/1990: 31-36.
Delin, Anders 1991a: Grossjöberget - utmarksskog med stora naturskogskvalitéer. Inventeringsrapport, Bollnäs kommun.
Delin, Anders 1991b: Hur övervintrar växterna i Hälsingland och Gästrikland? – del III. VÄX 1/1991: 13-16.
Delin, Anders 1991c: Invasionen i Skrälldalen 1850-1870. Kulturpåverkan i vildmarken tolkad i dagens vegetation. VÄX 1/1991: 32-38. Omtryck i VÄX 1/2015: 10-17.
Delin, Anders 1991d: Ett hektar Los i Undersvik. VÄX 1/1991: 39-42.
Delin, Anders 1991f: Reseberättelse från exkursion med doktoranderna vid Institutionen för Systematisk Botanik, Uppsala Universitet, 9-11 aug. 1991, i norra Hälsingland. VÄX 3/1991: 27-35.
Delin, Anders 1992a: Kärlväxter i taigan i Hälsingland - deras anpassningar till kontinuitet eller störning. Svensk Bot. Tidskr. 86: 147-176.
Delin, Anders 1992b: Backtrav, grustrav och sandtrav. VÄX 1/1992: 22-27.
Delin, Anders 1992c: Sötgräsets reaktion på avverkning, 2. VÄX 2/1992: 23-25.
Delin, Anders 1993: Reservatet för fältgentiana på Rigberg i Hassela. VÄX 3/1993: 8-11.
Delin, Anders 1994a: Ängsruta, Thalictrum flavum, eller backruta, Thalictrum simplex? VÄX 1/1994: 22-27.
Delin, Anders 1995c: Turioner av vattenbläddra och kransslinga. VÄX 1/1995: 20-21.
Delin, Anders 1995d: Liten stabil population av fjällhällebräken vid Hylströmmen. VÄX 1/1995: 31-32.
Delin, Anders 1996b: Lövbinda och andra brantväxter i Hälsingland. VÄX 1/1996: 21-25.
Delin, Anders 1996d: Ryl i Gävleborgs län. VÄX 3/1996: 18-28.
Delin, Anders 1998b: En botaniskt märklig ravin i Ramsjö. VÄX 1/1998: 25-28.
Delin, Anders 2000c: Stora Bolleberget i Bollnäs - klassisk lokal för fjällbräcka Saxifraga nivalis - ny lokal för smalskaftslav Cybebe gracilenta. VÄX 2/2000: 18-20.
Delin, Anders 2001: Rönn skjuter inte rotskott. VÄX 1/2001: 6-9.
Delin, Anders 2002a: Dactylorhiza i Gästrikland och Hälsingland enligt Mikael Hedrén, VÄX 2/2002: 35-38.
Delin, Anders 2002b: Mosippa Pulsatilla vernalis från frö till blomma. VÄX 3/2002: 14.
Delin, Anders 2003: Naturvärden i urskogen vid Ensjölokarna. VÄX 2/2003: 22-43.
Delin, Anders 2004d: Nattglim Silene noctiflora – tillfällig eller konstant? VÄX 1/2004: 22-25.
Delin, Anders 2004g: Alm och hassel vid Krokbäcken i Lingbo spontan? VÄX 3/2004: 3-4.
Delin, Anders 2004k: Lavar och vårblommor på ön Gran. VÄX 3/2004: 26-32.
Delin, Anders 2005b: Kuntmyrbäcken, Ytterhogdal. Stormhatt, köseven och kransrams. VÄX 1/2005: 6-9.
Delin, Anders 2005c: Storröjningsmoran - dikning 1930 svår att reparera. VÄX 1/2005: 10-20.
Delin, Anders 2005e: Ytterligare en lokal för sötgräs Cinna latifolia i Skogs socken. VÄX 1/2005: 45-46.
Delin, Anders 2005f: Skogsfru i Hälsingland. VÄX 2/2005: 19-22.
Delin, Anders 2005h: Växtgeografiska Sällskapets resa i Ramsjö 23-25 juli 2005. VÄX 3/2005: 11-19.
Delin, Anders 2006a: Trädgårdsodling som botaniskt experiment. VÄX 1/2006: 3-17.
Delin, Anders 2006d: Häxkvast på tall. VÄX 1/2006: 35.
Delin, Anders 2006e: Skogsfruns Epipogium aphyllum reaktion på skogsbruk i Hälsingland. VÄX 1/2006: 36-42
Delin, Anders 2006i: Första fyndet av sötgräs Cinna latifolia i Sverige - 1861. VÄX 2/2006: 18-22.
Delin, Anders 2006l: Sötgräsets utveckling i gammal granskog, på hygge och i ung gråalskog. VÄX 2/2006: 44-48.
Delin, Anders 2007a: Skogssvingeln Festuca altissima i Hälsingland. VÄX 1/2007: 19-40.
Delin, Anders 2007b: En bevarad och en skövlad sötgräslokal i Järvsö. VÄX 3/2007: 3-4.
Delin, Anders 2007c: Förvildade vilda växter på Ingemar Eckards tomt i Älvkarhed. VÄX 3/2007: 5-7.
Delin, Anders 2007d: Kambräken Blechnum spicant 36 år i rotvältegrop på Grossjöberget. VÄX 3/2007: 34-35.
Delin, Anders 2007e: Långnäsudden i Bergvik - mer om en tandrotslokals historia. VÄX 3/2007: 8.
Delin, Anders 2007f: Grönbräken på sin enda lokal i Gävleborgs län, Älgsjöberget i Los - en liten men uthållig population. VÄX 3/2007: 20-22.
Delin, Anders 2008a: Vintertagging (Irpicodon pendulus) kräver gamla tallar. Svensk Mykologisk Tidskrift 29: 50-66.
Delin, Anders 2008b: Strandvänderot och flädervänderot i provodling. VÄX 3/2008: 8-11.
Delin, Anders 2008c: Låsbräken – en växt med svårbegripligt levnadssätt. VÄX 3/2008: 35.
Delin, Anders 2009a: Låsbräken Botrychium med och utan vegetativ förökning. VÄX 3/2009: 16-20.
Delin, Anders 2009b: Rosettjungfrulin och vårstarr vid masugnen i Voxnabruk. VÄX 3/2009: 37-39.
Delin, Anders 2009c: Sjuberget i Alfta - enda lokal i Hälsingland för vippärt Lathyrus niger. VÄX 3/2009: 6-7.
Delin, Anders 2010a: Odling av vilda växter för botaniska studier, del 1. VÄX 3/2010: 32-47.
Delin, Anders 2010b: Är strandasterns jordstam byggd för vattenspridning? VÄX 3/2010: 18.
Delin, Anders 2011a: Odling av vilda växter för botaniska studier, del 2. VÄX 1/2011: 3-9.
Delin, Anders 2011b: Svedjenäva på f.d. svedja? VÄX 1/2011: 15-20.
Delin, Anders 2011c: Tagelsäv Eleocharis quinqueflora kan bilda två slag av groddknoppar. VÄX 2/2011: 21-25.
Delin, Anders 2012a: Rylens Chimaphila umbellata utveckling i Hälsingland. VÄX 1/2012: 3-20.
Delin, Anders 2012b: Vattenväxter i havet vid Långvind. VÄX 2/2012: 3-10.
Delin, Anders 2013l: Ryl - gynnad eller missgynnad av brand? Svensk Bot. Tidskr. 107: 252-263.
Delin, Anders, 2014b: Pilblad Sagittaria i Hälsingland VÄX 1/2014: 23-26.
Delin, Anders 2014g: Extrem formvariation inom en art - Revsmörblomma. VÄX 3/2014: 20-21.
Delin, Anders 2015a: Kan sötgräs överleva avverkning? Erfarenheter under 30 år på sötgräsets svenska primärlokal. Svensk Bot. Tidskr. 109: 18-27.
Delin, Anders 2015b: Hybriden gråstarr x norskstarr i Enånger. VÄX 1/2015: 31-34.
Delin, Anders 2015c: Aspfjädermossa – nitton års observationer av Neckera pennata i tät asp-granblandskog i Gästrikland. Fauna och Flora 110: 44-53.
Delin, Anders 2015d: Kaveldunsgåtor. VÄX 2/2015: 29-32.
Delin, Anders & Westlund, Kent 1994: Tandrot, Dentaria bulbifera, funnen i Hälsingland. VÄX 1/1994: 40-42.
Delin, Anders; Engvall, Karin & Westlund, Kent 2015: Marken på Stugubacken minns gamla tiders jordbruk. VÄX 2/2015: 12-22.
Dengler, Jürgen 2003: Entwicklung und Bewertung neuer Ansätze in der Pflantzensociologie unter besonderer Berücksichtigung der Vegetationsklassifikation. Archiv naturwissenschaftlicher Dissertationen, Band 14. Martina Galunder-Verlag. Nümbrecht.
Dessborn, L.; A. L. Brochet; J. Elmberg; P. Legagneux; M. Gauthier-Clerc & M. Guillemain 2011: Geographical and temporal patterns in the diet of pintail, wigeon, mallard and teal in the Western Palearctic. European J. of Wildlife Research 57: 1119-1129.
Deutsch, Alexander; Buhl, Dieter & Langenhorst, Falko 1992: On the significance of crater ages: new ages for Dellen (Sweden) and Araguainha (Brazil). Tectonophysics 216: 205-218.
De Witte, Lucienne C. & Stöcklin, Jürg 2010: Longevity of clonal plants: why it matters and how to measure it. Annals of Botany 106: 859-870.
Domänverket 1951: Naturvård i statens skogar. Stockholm.
Du Rietz, Gustaf Einar 1921: Autoreferat av Du Rietz, G.E. 1920. Svensk Bot. Tidskr. 15: 139-143.
Du Rietz, Gustaf Einar 1942: Rishedsförband i Torneträskområdets lågfjällbälte. Svensk Bot. Tidskr. 36: 124-146
Du Rietz, Gustaf Einar 1949: Huvudenheter och huvudgränser i svensk myrvegetation. Svensk Bot. Tidskr. 43: 274-309.
Du Rietz, Gustaf Einar 1951: Myrar i Hälsingland och Härjedalen. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai, (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 86-95. Göteborg 1951.
Du Rietz, Gustaf Einar 1954: Sydväxtberg. Svensk Bot. Tidskr. 48: 174-187.
Du Rietz, Gustaf Einar; Fries, Thore; Osvald, Hugo & Tengwall, T.Å. 1920: Gesetze der Konstitution natürlicher Pflanzengesellschaften. Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland anordnade av Luossavaara – Kiirunavaara Aktiebolag. Flora och Fauna 7. Medd.fr. Abisko Naturvetenskapliga Station 3. Uppsala och Stockholm.
Dusén, Karl Fredrik 1880: Bidrag till Härjedalens och Hälsinglands flora. Kungl. Vetenskapsakad. Förhandl. 37(2): 3-4 .

Earle, Christopher J. 1993: Forest Dynamics in A Forest-Tundra Ecotone, Medicine Bow Mountains, Wyoming, Thesis for Ph D, University of Washington. http://www.conifers.org/topics/Earle_1993_dissert.pdf
Eckart, D. & Lazar, R. 2008: Temperature observations in Dolines in the Northern Calcareous Alps, Styria, Austria. Geophysical Research Abstracts, vol.10.
Eckerman, Harry von 1922: The rocks and contact minerals of the Mansjö mountain. Academic Dissertation. Stockholm.
Edlund, Lars-Erik (red.) 1996: Norrländsk uppslagsbok. Umeå.
Edqvist, Margareta & Karlsson, Thomas (red.) 2007: Smålands flora. Uppsala.
Efremov, Andrey N. & Sviridenko, Boris F. 2012: Seasonal and spatial dynamics of Stratiotes aloides (Hydrocharitaceae) plants. Botanica Serbica 36: 59-62.
Ejrnæs, Rasmus & Bruun, H. H. 2000: Gradient analysis of dry grassland vegetation in Denmark. J. Veg. Sc. 11: 573–584.
Ekblom, M. (red.) 1983: Bjuråker. Rapport från projekt Hembygdsforskning läsåren 1980/81, 1981/82 vid Friggesundsskolan. Stencil.
Ekeland, Kelvin och Gustafson, Gunvor 1997: Fäbodskog och fäbodbruk. Jordbruksverket.
Eliasson, Claes U. 2014: Trolldruvan och domherren. T-Veronikan 4/2014: 4-6.
Eliasson, Torbjörn 1991: Finbräken i Los. VÄX 3/1991: 4.
Eliasson, Torbjörn & Delin, Anders 1991: Skogsfruns reaktioner på gallring och slutavverkning - observationer i Los. VÄX 1/1991: 17-19.
Ellenberg, Heinz m.fl. 2001: Zeigerwerte von Pflanzen in Mitteleuropa. Scripta Geobotanica XVIII, Göttingen.
Elveland, Jan 1979: Dammängar, silängar och raningar: norrländska naturvårdsobjekt. Naturvårdsverket.
Elveland, Jan 1984: Effekt av lieslåtter i Carex lasiocarpa (trådstarr)-vegetation. Svensk Bot. Tidskr. 78: 335-345.
Elveland, Jan & Ohlson, Mikael 1987: Kärrbräken - en värmetidsrelikt i Norrbotten. Svensk Bot. Tidskr. 81: 49-62.
Elveland, Jan 1993: Dynamik hos knottblomster på Storön vid Norrbottenskusten. Svensk Bot. Tidskr. 87: 147-167.
Elveland, Jan 2015: Våtmarksslåtter i Norrland – förr och nu. Svensk Bot. Tidskr. 109: 292-336.
Engelmark, Ola & Hytteborn, Håkan 1999: Coniferous forests. I: Rydin, Håkan, Snoeijs, Pauli & Diekmann, Martin (ed.) Swedish plant geography, Acta Phytogeogr. Suec.84: 57.
Engelmark, Roger & Wallin, Jan-Erik. 1985: Pollen analytical evidence for Iron Age Agriculture in Hälsingland, Central Sweden. Archaeology and Environment 4: 353-366. Umeå.
Engvall, Karin & Westlund, Kent 2000: Projekt Stugubacken i Hanebo. VÄX 3/2000: 4-5.
Engvall, Karin & Westlund, Kent 2007: Projekt Stugubacken i Hanebo, II. VÄX 1/2007: 12-13.
Engvall, Karin & Westlund, Kent 2014: Projekt Stugubacken i Hanebo, III. VÄX 1/2014: 9-11.
Ericson, Lars 1972: Lövvegetationen vid Norrlandskusten. Norrlandica VI. Norrlands nations skriftserie. Uppsala.
Ericson, Lars 1973: Vegetationen vid Gästrikekusten. I: Rune, Sven & Sjölin, Lars (red), Skärgårdsnatur i Gästrikland: 5-76. Naturvännernas förening i Gävle.
Ericson, Lars 1978: Strandvegetation vid Höga kusten i Ångermanland. Svensk Bot. Tidskr. 71: 383-413.
Ericson, Lars 1977: The influence of voles and lemmings on the vegetation in a coniferous forest during a 4-year period in northern Sweden. Wahlenbergia 4.
Ericson, Lars 1980: The Downward Migration of Plants on a Rising Bothnian Sea-shore. Acta Phytogeogr. Suec 68: 61-72.
Ericson, Lars, 1981: Aspects of the shore vegetation of the Gulf of Bothnia. Wahlenbergia 7: 45-60.
Ericson, Lars & Wallentinus, Hans-Georg 1979: Sea-shore vegetation around the Gulf of Bothnia. Guide for the International Society for Vegetation Science July - August 1977. Wahlenbergia 5.
Ericson, Paul 1979: Seed dispersal by fish (Ichthyochory) in seasonally flooded environments and possible implications in the evolution of seed plants. University of Colorado, U.S.A.  home.earthlink.net/~barkingpo/ichthyochory.htm
Ericsson, P. 1883: En kort beskrifning öfver Idenors socken i Gefleborgs län. Hudiksvall.
Ericsson, Stefan 1984: Klockljung (Erica tetralix) i Norrland. Natur i Norr 1984/1: 17-23.
Ericsson, Stefan 1985: ’Morfologi’, ’Älvens miljöer’ och ’De unika älvarna’. I: Gardfjäll Maria m.fl. (red.): Älvboken. Fältbiologerna. Märsta.
Ericsson, Stefan, 2007: Två bonusstarrar i Åsele lappmark: finnstarr Carex atherodes och jämtstarr C. lepidocarpa ssp. jemtlandica. Natur i Norr 26: 61-66.
Ericsson, Stefan 2008: Hjulmöja Ranunculus circinatus nu även i Västerbottens län, och annat som hänt vid havet.  Natur i Norr 27:57-66.
Ericsson, Stefan 2009: Åsstarr Carex pallidula samlad i Kyrkberget, Lycksele lappmark. Actaea 1: 11-18.
Eriksson, Gunnar 1969: Botanikens historia i Sverige intill år 1800. Uppsala.
Eriksson, John 1958: Studies in the heterobasidiomycetes and homobasidiomycetes – aphyllophorales of Muddus national park in north Sweden. Symbolae Botanicae Upsalienses XVI(1).
Eriksson, Kjell & Hult, Stefan 2010: Växtfynd i Dalsland. Svensk Bot. Tidskr. 104: 131-208.
Eriksson, Ove 1992: Population structure and dynamics of the clonal dwarf-shrub Linnaea borealis. J. Veg. Sc. 3: 61-68.
Erlandsson, Stellan 1937: Utbredningen av Achroanthes monopyllos Greene i Fennoskandia. Bot. Notiser 1937: 401-418.
Esséen, Per-Anders; Ehnström, Bengt; Ericson, Lars & Sjöberg, K. 1992: Boreal forests - the focal habitats in Fennoscandia. I: Hansson, Lennart, Ecological Principles of Nature Conservation: 252-325. Elsevier Applied Sciences.

Fagergren, Christina 1991: Trösklade havsvikar i Stockholms län. Del A Norrtälje. Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 1991(9): 1-155.
Fagerström, Rune 1963: Giftiga växter i Sverige. Malmö.
Falinski, J.B. 1986: Vegetation dynamics in temperate lowland primeval forests. Ecological studies I. Bialowieza forest. Geobotany 8.
Falkengren-Grerup, Ursula & Tyler, Germund 1993: Soil chemical properties excluding field-layer species from beech forest mor. Plant and soil 148: 185-191.
Faxén, Birger 1925: Skogshushållningsplan till Block I av kronoparken Gränningsvallen i Ramsjö s:n, Gävleborgs län. Förvarad i Landsarkivet i Härnösand.
Flodin, Th. 1945: Mitt roligaste växtfynd. Sveriges natur. Årsskrift 36: 70-71.
Forsling, Bosse och Delin, Anders 2002: Ny lokal för ryl Chimaphila umbellata vid Bergviken, södra Hälsingland. VÄX 1/2002: 16-17.
Forslund, Karl-Erik 1915: Fridlysta vildmarker. Stockholm.
Foster, D.R. & Fritz, S.C. 1987: Mire development, pool formation, and landscape processes on patterned fens in Dalarna, central Sweden. J. Ecol. 75: 409-437.
Foster, D.R. & Wright Jr., H.E. 1990: Role of ecosystem development and climate change in bog formation in central Sweden. Ecology 71: 450-463.
Fredén, Curt 1994: Sveriges nationalatlas. Berg och jord. SNA Förlag.
Fridh, Magnus 2006: Stormen 2005 - en skoglig analys. Skogsstyrelsens meddelande 1, 2006.
Fridriksson, Sturla 1982: Vascular plants on Surtsey 1977 - 1980. Surtsey Research Progress Report IX: 46-58.
Fridriksson, Sturla 1987: Plant colonization of a volcanic island, Surtesy, Iceland. Arctic and Alpine Research 19: 425-431.
Fridriksson, Sturla 1992: Vascular plants on Surtsey 1981 - 1990. Surtsey Research Progress Report X: 17-30.
Fries, Magnus 1948: Iakttagelser över floran i Trolldalen, en kanjonbildning i Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 42: 281-287.
Fries, Magnus 1949: Den nordiska utbredningen av Lactuca alpina, Aconitum septentrionale, Ranunculus platanifolius och Polygonatum verticillatum. Acta Phytogeogr. Suec. 24.
Frisendahl, Arvid 1910: Om Epipogium aphyllum i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 4: 91–107.
Fristedt, Robert Fredrik 1854: Anteckningar öfver en botanisk resa i Härjeådalen under sommaren 1853. Bot. Notiser 1854: 97-121.
Frost Hansen, Carina 1990: Mina möten med skogsfrun. VÄX 3/1990: 14-16.
Froster, Anna & Delin, Anders 2009: Ensjölokarna - Jätteträdens skog. Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle.
Fryer, Janet L. 2012. (Revised from Matthews, Robin F. 1993.) Antennaria parvifolia. In: Fire Effects Information System, [Online]. U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Rocky Mountain Research Station, Fire Sciences Laboratory (Producer).  http://www.fs.fed.us/database/feis/
Frödin, John 1915: Några märkliga sydberg i Lule lappmark. Svensk Bot. Tidskr. 9: 192-219.
Frödin, John 1925: Siljansområdets fäbodbygd. Skrifter utgivna av Vetenskaps-societeten i Lund, nr 5.
Frödin, John 1952: Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter. Inst. Sammenlign. Kulturforskn. Ser B, XLVI, Oslo.
Furuset, Kjell 2008: Tettegrasets rolle i tettemelk. Blyttia 66: 55-62.
Föreningen för skogsvård i Norrland 1914: Kort handledning i skogshushållning. Stockholm.

Gadd, Adrian 1777: Om beskaffenheten och nyttan av Kärrs, Mossars och Morassers uppodling i Sverige. Kungl. Vetenskapsakad. Handl. 1777: 160-183. (Forts. från Handl. April – maj – juni 1776).
Gadd, Carl-Johan 2000: Det svenska jordbrukets historia. Den agrara revolutionen 1700-1870. Natur och Kultur.
Gahn, Johan Gottlieb m.fl. 1765: Resa i Dalarna 1765 av Johan Isac Adelswärd, Johan Gottlieb, Henric och Hans Jacob Gahn. Handskrift utgiven 1970, med inledning och kommentar av Olof H. Selling.
Giesler, R.; Högberg, M. & Högberg, P. 1998: Soil chemistry and plants in Fennoscandian boreal forest as exemplified by a local gradient. Ecology 79: 119-37.
Glaser, Paul H. 1981: Transport and deposition of leaves and seeds on tundra: A late-glacial analog. Arctic and Alpine Research 13: 173-182.
Gottlund, Carl Axel 1796 - 1875: Dagbok öfver dess resor på Finnskogarne i Dalarne, Helsingland, Vestmanland och Vermland år 1817, utgiven av Nils Sahlström 1970.
Gould, Kevin 2004: Nature’s Swiss Army Knife: The diverse protective Roles of Anthocyanins in Leaves. J. Biomed. Biotechnol.1: 314-320.
Graae, Bente Jessen 2002: The role of epizoochorous seed dispersal of forest plant species in a fragmented landscape. Seed Science Research 12: 113-121.
Granlund, John, red.1956: Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. Malmö.
Granström, Anders 1986: Seed banks in forest soils and their role in vegetation succession after disturbance. Diss. Umeå, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Site Research. Stencil No. 6. [Detta sammanfattar de tidigare 1986a och 1986b]
Granström, Anders & Niklasson, Mats 2008: En brandhistorisk analys av Rossenområdet i västra Hälsingland. Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 2008:1. ISSN: 0284-5954. http://www.dendrochronology.se/res/pdf_s/granstromniklasson2008_rapport.pdf
Granström, Anders & Schimmel, Jonny 1993: Heat effects on seeds and rhizomes of a selection of boreal forest plants and potential reaction to fire. Oecologia 94: 307-313.Granström, Anders & Stridh, Bengt 2008: Åtgärdsprogram för brandgynnad flora - mosippa och brandnäva. Naturvårdsverket. Manuskript
Grill, E. (red.) 1969 – 1971: Svenskt Biografiskt Lexikon. Stockholm.
Grip, Harald & Rodhe, Allan 1985: Vattnets väg från regn till bäck. Uppsala.
Grotenfelt, Gösta 1899: Det primitiva jordbrukets metoder i Finland under den historiska tiden. Akad. Avh. Helsingfors.
Gunnarsson, Urban & Löfroth, Michael 2009: Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventeringar. Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Rapport 5925 från Naturvårdsverket.
Gustafson, Gunvor & Lundell, Jan 1998: Svaljorden i Hälsingland. Läddikan 1/98: 20-22.
Gustafson, Gunvor & Lundell, Jan 2008: Lador, logar och längor - om Hälsingeböndernas uthus. Hälsinglands museum.
Gustafsson, Christel 2003: Plant Population Dynamics and Biotic Interactions in two Forest Herbs. Thesis. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
Gustafsson, Lena 1987: Några reflexioner kring skogssvingeln - ett säreget gräs. VÄX 1/1987: 16-19.
Gustafsson, Mats H.G. 1989: Kråkbärsarterna i Hälsingland. VÄX 1/1989: 54-57.
Gustafsson, Mats H.G. 2004: Amerikansk nejlikrot Geum macrophyllum i Hudiksvall VÄX 3/2004: 41-42.
Gustafsson, Mats H.G. 2008a: Eken vid sin svenska nordgräns - i Hälsingland? VÄX 1/2008: 16-17.
Gustafsson, Mats H.G. 2008c: Krusnate VÄX 3/2008: 13.
Gustafsson, Mats, H.G. 2009a: Köpmanberget – Hudiksvalls sargade sydberg. VÄX 1/2009: 7-9.
Gustafsson, Mats, H.G. 2009b: Zannichellia i Hälsingland. VÄX 1/2009: 14-16.
Gustafsson, Mats, H.G. 2009c: Komministern och det nedbrunna hamnmagasinet. VÄX 2/2009: 12-15.
Gustafsson, Mats H.G. 2011: Hornsärv och andra höstfynd i Hudiksvallsfjärden. VÄX 1/2011: 42-43.
Gustafsson, Mats H.G. 2013a: Knubbig kavle på Kuggören.  Alopecurus arundinaceus x pratensis ny för Hälsingland. VÄX 1/2013: 11-13.
Gustafsson, Mats H.G. & Delin, Anders 2011: Hälsingeflorans inkomlingar - invasiva eller inte? VÄX 2/2011: 3-9.
Gustafsson, P. & Spång, L.-G. 2007: Stenålderns stationer. Arkeologi i Botniabanans spår. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning XXVIII. Sundbyberg.
Gustavsson, Eva; Lennartsson, Tommy & Emanuelsson, Marie 2007: Land use more than 200 years ago explains current grassland plant diversity in a Swedish agricultural landscape. Biological Conservation 138: 47-59.
Gustawsson, Karl Alfred 1965: Fornminnesvård. Stockholm.
Göransson, Hans (ed.) 1996: Lövtäkt och skottskogsbruk. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.

Hadley, J.L. and Smith, W.K. 1989: Wind erosion of leaf surface wax in alpine timberline conifers. Arctic and Alpine Research 21: 392-398.
Hæggström, Carl-Adam 2000: The age and size of hazel (Corylus avellana L.) stools of Nåtö Island, Åland Islands, SW Finland. I: Agnoletti, M. and Anderson, S. (eds) Methods and Approaches in Forest History: 47-57. IUFRO Research Series No 3, CAB International: Wallingford.
Hagerup, Olaf 1927: Empetrum hermaphroditum (Lge) Hagerup. A new tetraploid, bisexual species. Dansk Bot. Ark. 5: 1-17.
Haglund, E. Gustaf 1937: On some Taraxacum Species of the Group Vulgaria Dahlst. Bot. Notiser 1937: 56-62.
Hagåsen, Lennart 2014: Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Hudiksvallsområdet. Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Hälsingland 2:2. Uppsala.
Halden, Bertil Erikson 1914: Olof Johansson Broman som växtgeograf. Föredragsreferat. Svensk Bot. Tidskr. 8: 462-463.
Halden, Bertil E. 1915: Det interglaciala Bollnäsfyndets stratigrafi. Geol. Fören. Förhandl. Bd 37, Stockholm.
Halden, Bertil E. 1917: Om torvmossar och marina sediment inom norra Hälsinglands litorinaområde. Akad. Avh., Sveriges Geol. Unders.  Årsbok 1917, ser C, nr 280. Uppsala.
Halden, Bertil E. 1920: Om de norrländska skalbankarnas växtgeografiska betydelse. Sorbus suecica Krok som relikt i Hälsingland? Svensk Bot. Tidskr. 14: 194-211.
Halden, Bertil E. 1923a: Några bidrag till frågan om den geologiska lagerföljdens betydelse för skogsmarkernas vattenhushållning. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 21: 231-266.
Halden, Bertil E. 1923b: Lindefallet, en märklig naturskog i Hälsingland. Svenska Turistföreningens årsbok 1923: 131-138.
Halden, Bertil E. 1926: Tre för Hälsingland nya kärlväxter jämte några andra växtfynd från södra Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 20: 65-67.
Halden, Bertil E. 1928: Asken (Fraxinus excelsior L.) vid sin svenska nordgräns. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 26: 846-881.
Halden, Bertil E. 1944: Några glimtar från floras rike. I: Humle, Nils C. (red.), Socknen på Ödmorden. Anteckningar till Skogs sockens historia: 59-78. Lund.
Halden, Bertil E. 1950: Korpberget vid Viksberg i Salem, Södermanland, jämte några ord om biotoperna för för Asplenium ruta muraria och hassel. Svensk Bot. Tidskr. 44: 535-550.
Halden, Bertil E. 1951a: Kustlandet. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 198-221. Göteborg.
Halden, Bertil E. 1951b: Hudiksvall - Storfjärden – Hornslandet. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 235-250. Göteborg.
Halden, Bertil E. 1955: Korpåsen i Hassela. Hälsingerunor 1955: 104-123.
Halden, Bertil, E. 1956: Oväntat fynd av Aconitum i S. Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 50: 216.
Hallström, Gustaf 1926: Dagbok för resan till Holmön mm 1926. Handskrift. http://www.foark.umu.se/samlingar/digitalt/dighand7A/SE_FOARK_7A_D1_15_dagbok19260322-19260425_renskrift.pdf
Hannerz, Mats 1985: Korpåsen - flora och markanvändning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Naturvårdsenheten. 1985:1.
Hansen, Kjeld 1981: Dansk feltflora. Gyldendal, Köpenhamn.
Hansson, Peter 2013: Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2012. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2013:6.
Harmaja, Harri 1986: Carex pallens, an overlooked Fennoscandian species. Ann. Bot. Fennici 23: 147-151.
Harris, John Maddern 1988: Spiral grain and wave phenomena in wood formation. Springer Verlag.
Hartman, Carl 1879: C. J. Hartmans Handbok i Skandinaviens flora. 11 uppl. Stockholm.
Hartman, Carl Johan 1814: Handskriven rapport angående resa till Jämtland. Handskriftssamlingen, Uppsala universitetsbibliotek, Kapsel D 120 b. Tolkad av Delin, Anders 2010: Rapport angående resan till Jämtland 1813. VÄX 1/2010: 26-29.
Hartman, Carl Johan 1818: Physiographiska observationer under en resa genom vestliga delarne af Gestrikland, Helsingland och Jämtland. Kungl. Vetenskapsakad. Handl. 1818: 121-160.
Hartman, Carl Johan 1849: Handbok i Skandinaviens flora. 5 uppl.. Stockholm.
Hartman, Carl Johan 1854: Gränserna för några växter utvidgade i Sverige. Bot. Notiser 1854: 53-54.
Hartman, Robert Wilhelm 1852: Botaniska anteckningar under en på Kongl. Vetenskaps-Academiens bekostnad företagen Resa till och i Jemtland, under sommaren år 1850. Bihang till Kungl. Vetenskapsakad. årsberättelse om botaniska arbeten och upptäckter för år 1849: 3-30.
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Hartman, Robert Wilhelm 1857: De svenska arterna af slägtet Utricularia. Bot. Notiser1857: 25-32.
Hasselroth, T. E., 1943: Lavar från Hälsingland och Härjedalen, samlade av M. Östman. Arkiv för Botanik 30A(13).
Haston, Elspeth; Richardson, James E; Stevens, Peter F; Chase, Mark W. & Harris, David J. 2009: The Linear Angiosperm Phylogeny Group (LAPG) III: a linear sequence of the families in APG III. Bot. J. Linn. Soc. 161: 128-131.
Hausen, Hans 1948: Ytgestaltningen i Åbolands-Ålands skärgård och dess orsaker. I: Cederhvarf, Björn (ed.) Skärgårdsboken: 30-73. Utgiven av Nordenskiöld-Samfundet i Finland. Helsingfors.
Heden, H. 1915: Västernorrlands läns kungl. hushållningssällskap 1805-1904. Andra delen. Stockholm.
Hedenäs, Lars; Reisborg, Christopher & Hallingbäck, Tomas 2014: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Skirmossor - baronmossor. Bryophyta: Hookeria-Anomodon. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Hedin, Åsa 2003: Grunda havsvikar – Bottenfauna och vegetation i Långvind. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2003:1.
Hedman, Jan 1986: Förändringar i florans sammansättning vid Tensberg, Los socken, Hälsingland. VÄX 1/1986: 19-26.
Hedman, Jan 1988: Guckuskon i Los socken. VÄX 2/1988: 50-57.
Hedman, Jan 2011: Ny lokal för alm Ulmus glabra i Los socken. VÄX 3/2011: 13.
Hedrén, Mikael 2005: Artbildning och släktskap inom orkidésläktet handnycklar Dactylorhiza Svensk Bot. Tidskr. 99: 70-93.
Hedwall, Pär 2008: Kort rapport om banklint. VÄX 3/2008: 47.
Hedwall, Pär & Ågren, Åke 2007: Duvön, Sandarne – artrik och raritetsrik ruderatmark. VÄX 3/2007: 24.
Hedwall, Pär 2007: Kort rapport VÄX 2/2005, sid. 56-57.
Heger, Anton 1948: Die Sicherung des Fichtenwaldes gegen Sturmschäden. Neumann Verlag, Radebeul und Berlin.
Heimdahl, Jens 2009: Bolmörtens roll i magi och medicin under den svenska förhistorien och medeltiden. Fornvännen 104: 112-127. Stockholm.
Heimdahl, Jens 2010: Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen fram till 1200-talets slut. Fornvännen 105: 265-280. Stockholm.
Heinken, Thilo 2000: Dispersal of plants by a dog in a deciduous forest. Bot. Jahrb. Syst. 122: 449-467.
Heinken, Thilo & Raudnitschka, Dorit 2002: Do Wild Ungulates Contribute to the Dispersal of Vascular Plants in Central European Forests by Epizoochory? A case study in NE Germany. Forstw. Cbl 121: 179-194.
Heinz, H.J. & Maguire, B. 1974: The Ethnobotany of the Xo Bushmen. Their Ethno-Botanical knowledge and Plant Lore. Botswana Society, Gaborone, Occasional paper n:o 1, citerad av Berg, Lasse 2005: Gryning över Kalahari. Stockholm.
Heintze, August 1916: Flyttfåglar som fröspridare. Fauna och Flora 3/1916: 97-113.
Hellquist, Elof 1922: Svensk etymologisk ordbok. Gleerup.
Hellström, Paul 1917: Norrlands jordbruk. Norrländskt handbibliotek 6. Uppsala.
Hesselman, Henrik 1906: Om svenska skogar och skogssamhällen. Skogsvårdsföreningens Folkskrifter N:r 5.
Hesselman, Henrik 1910: Aspen, ett i vårt land förbisedt skogsträd. Skogsvårdsföreningens folkskrifter N:r 21. Nord. Bokh. Sthlm.
Hesselman, Henrik 1917: Om skogsbeståndens roll vid moränlidernas försumpning. Skogsvårdsföreningens Tidskr. 15, Bil 1: 29-50.
Hijri, Mohamed, m.fl. 2002: Identification and Isolation of two Ascomycete Fungi from Spores of the Arbuscular Mycorrhizal Fungus Scutellospora castanea. Applied and Environmental Microbiology 68: 4567-4573.
Hisinger, Wilhelm 1820: Anteckningar i physik och geognosi under resor uti Sverige och Norrige, andra häftet, Upsala.
Hoffland, Ellis m.fl. 2004: The role of fungi in weathering. Frontiers in Ecology and the Environment 2: 258–264.
Hoffmann, F. 2005: Biodiversity and pollination: Flowering plants and flower-visiting insects in agricultural and semi-natural landscapes s.n. Doctoral thesis, Univ. Groningen.
Hofgaard, Annika, 1993a: Structure and regeneration patterns in a virgin Picea abies forest in northern Sweden. J. Veg. Sci. 4: 601-608.
Hofgaard, Annika, 1993b: A half century of arboreal regeneration and mortality in boreal old-growth Picea abies (L.) forest, northern Sweden. I: Natural dynamics of old-growth Picea abies forest - spatial and temporal patterns. Thesis SLU Umeå.
Holmberg, O. R. 1926: Hartmans handbok i Skandinaviens flora. Häfte 2. Norstedts, Stockholm.
Holmberg, Per-Erik 1975. Kärsö-Högholmen, en ö i Stockholms närhet med intressant neofytflora. Svensk Bot. Tidskr. 69: 349-358.
Holmbäck, Åke & Wessén, Elias 1940: Svenska landskapslagar, tredje serien: Södermannalagen och Hälsingelagen. Uppsala.
Holmer, Arne 2008: Kan vi rädda mosippan? En liten rapport från ett naturvårdsprojekt i Örebro län. VÄX 1/2008: 21-23.
Holmer, Lillian; Nitare, L. & Stenlid, Jan 1994: Population structure and decay pattern of Phellinus tremulae in Populus tremula as determined by somatic incomatibility. Canad. J. Bot. 72: 1391-1396.
Holmgren, Anders 1909: Bidrag till kännedomen om almens nordliga reliktförekomster. Skogsvårdsföreningens Tidskrift 7: 57-78.
Holmström, Sara J.M; Lundström, U.S.; Finlay, R.D. & van Hees, P.A.W. 2004: Siderophores in forest soil solution. Biogeochemistry 71: 247-258.
Holmström, Sara J.M. 2009: Svamp föder svältande träd med sten. Thule, svenska skytteanska samfundets årsbok 2009: 129-140.
Hoppe, Gunnar 1959: Glacial morphology and inland ice recession in northern Sweden. Geogr. Annaler 41: 193–212.
Hultén, Eric 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden, 2:a uppl. Generalstabens litografiska anstalts förlag, Stockholm.
Husby, Chad E. 2002: An introduction to the Genus Equisetum (Horsetail) and the class Sphenopsida as a whole.  https://internationalequisetologicalassociation.yolasite.com/resources/IEA-Paper-2012
Hylander, Nils 1941: De svenska formerna av Mentha gentilis L. coll. Acta Phytogeogr. Suec. 14.
Hylander, Nils 1943a: Thlaspi alpestre L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 37: 377-402.
Hylander, Nils 1943b: Die Grassameneinkömmlinge schwedischer Parke mit besonderer Berücksichtigung der Hieracia silvaticiformia. Symbolae Bot. Ups. VII:1.
Hylander, Nils 1953: Nordisk Kärlväxtflora, del I. Uppsala.
Hylander, Nils 1957: Cardaminopsis suecica (Fr) Hiit., a northern amphiploid species. Bulletin du Jardin Botanique de l'état. Bruxelles 27: 591-604.
Hylander, Nils 1964: Alchemillastudier. 1. Om Alchemilla oxyodonta, dess avgränsning och utbredning. Svensk Bot. Tidskr. 58: 241-257.
Hylander, Nils 1965: Släktet Mentha i det nordiska floraområdet. Bot. Notiser 118: 225-242.
Hylander, Nils, 1966: Nordisk Kärlväxtflora, del II. Uppsala.
Hylander, Nils 1968: Nya fynd av Alchemilla cymatophylla Juz. Bot. Notiser 121: 293-296.
Hylander, Nils 1970: Prima loca plantarum vascularium sueciae. Svensk Bot. Tidskr. 64: Supplement.
Hånell, Björn 1990: Torvtäckta marker, dikning och sumpskogar i Sverige. Skogsfakta, inventering och ekonomi nr 22.
Hälvä, Seija 1999.The role of light and temperature in the growth, development and active agent accumulation in caraway and related species. I: Nemeth Eva (red.), Caraway, the genus Carum: 64-76. CRC Press.
Häyrén, Ernst 1914: Über die Landvegetation und Flora der Meeresfelsen von Tvärminne. Acta Soc. Fauna et Flora Fennica 39: 1-193.
Högberg, Johan Daniel 1843: Svensk flora, innefattande Sveriges Phanerogamvexter, med en kort, förberedande vextlära. För nybörjare, utarbetad och utgifven av D. Högberg. Örebro 1843.
Högbom, Arvid Gustaf 1910: Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar 32: 482.
Högbom, Arvid Gustaf 1934: Om skogseldar förr och nu. Norrländskt handbibliotek XIII. Uppsala.

IMSL Fortran Numerical Library, Version 7.0.0, 2012. Rogue Wave Software. www.roguewave.com
Inghe, Ola & Tamm, Carl Olof 1985: Survival and flowering of perennial herbs. IV. The behavior of Hepatica nobilis and Sanicula europaea on permanent plots during 1943 - 1981. Oikos 45: 400-420.
Ingmar, Tord 1984: Upplands lundartade marker - natur att slå vakt om. Uppsala läns naturvårdsförbund. Uppsala.

Jakobsson, Mattias 2000: Grustrav har uppkommit momentant vid ett tillfälle. Examensarbete i biologi, Lunds universitet. http://it.biol.lu.se/examensarbeten/biologi/ biologi1998-2008.asp
Jansson, Olof 1951: Fjällsocknarna Tännäs och Storsjö. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 418-435. Göteborg.
Janson, Olof 1999: Lycklig tilldragelse i rylskogen. Calluna 16: 8-9.
Janson, Olof 2012: Englandsnycklar i Lidköpings hamn. Calluna 29: 22-25.
Janson, Olof & Rydgård, Mats 2013: Backruta gynnas av bränning och motorvägsbygge. Calluna 30: 12-15.
Jenkins, Stephen H. & Busher, Peter E. 1979: Castor canadensis, in: Mammalian species No 120: 1-8. American Society of Mammalogists.
Jerling, Lenn & Elmgren, Gisela 1988: Strandkrypa - en växt som gör skäl för namnet. Svensk Bot. Tidskr. 82: 324-332.
Jerling, Lenn 1999: Sea shores, I: Rydin, Håkan; Snoeijs, Pauli & Diekman, Martin (ed.): Swedish plant geography. Acta Phytogeogr. Suec. 84.
Johansson, Karl 1902: Archieraciumfloran inom Dalarnes silurområde i Siljanstrakten. Bihang till Kungl. Vetenskapsakad. Handl. 28: III(7).
Johansson, Karl 1909: Medelpads Hieracia vulgata Fr. Arkiv för Botanik. 9(1).
Johansson, Karl 1911: Små bidrag till Hälsinglands och Jämtlands flora. Bot. Notiser 1911: 267-267.
Johansson Karl 1914: Diagnoser och anmärkningar till några sällsyntare svenska Hieraciumformer. Bot. Notiser 1914: 65-87.
Johansson, Karl 1922: Det svenska låglandets Hieracia Silvaticiformia. Naturhistoriska Riksmuseet. Manuskript.
Johansson, Karl 1923: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran. Svensk Bot. Tidskr. 17: 175-214.
Johansson, Karl 1926: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran II. Svensk Bot. Tidskr. 20: 305-343.
Johansson, Karl 1927: Enumeratur Hieracia vulgata Suecicae. Arkiv för Botanik 21A(15).
Johansson, Karl 1929: Svenska Hieracia Tridentata Fr. Arkiv för Botanik 22A(12).
Johansson, Karl & Samuelsson, Gunnar 1924: Nya svenska Archieracier. Bot. Notiser 1924: 135-160.
Johansson, Klas-Rune 1987: Skärgårdens växtvärld. Ostkust och Västkust. Natur och Kultur. Stockholm.
Johansson, Maj 2000: Sätergentiana funnen i Gåssjö. VÄX 2/2000: 36.
Johansson, Maj 2001: Bäckeskogsvallen. En låsbräkenlokal i Hälsingeskogen. VÄX 3/2001: 26-27.
Johansson, Maj & Delin, Anders 2010: Låsbräknar i restaurerad ängsflora på Bäckeskogsvallen i Ljusdal. VÄX 2/2010: 3-22.
Johansson, Maj & Stridh, Bengt 2001: Slåtter på Remman. VÄX 3/2001: 6-7.
Johansson, Mats E. & Nilsson, Christer 1993: Hydrochory, population dynamics and distribution of the clonal aquatic plant Ranunculus lingua. J. Ecol. 81: 81-91.
Johansson, Mats E; Nilsson, Christer & Nilsson, Elisabet 1996: Do rivers function as corridors for plant dispersal? J. Veg. Sc.  7: 593-598.
Johansson, Ulf 2006: Den efemära floran. I: Petterson, Ulf (red.): Branden i Tyresta 1999. Naturvårdsverket. Rapport 5604.
Johnsson, Helge 1945: Intraspecific hybridization within the genus Betula. Hereditas 31: 163-176.
Jonasson, Sven Erik 2002: Agöbranden. Agöprojektet vid Bromangymnasiet i Hudiksvall. VÄX 1/2002: 18-23.
Jongmans, A.G. m.fl. 1997: Rock-eating fungi. Nature 389: 682-683.
Jonsell, Bengt 1988: Mikroendemism i det baltiska landhöjningsområdet. Blyttia 46: 65-73.
Jonsell, Bengt 1990: Evolutionary trends among plants in the Baltic land uplift area. Sommerfeltia 11: 137-146.
Jonsell, Bengt (ed.) 2000: Flora Nordica, Vol. 1. Stockholm.
Jonsell, Bengt & Karlsson, Thomas 2004: Flora Nordica, General volume. Stockholm.
Jonsell, Bengt & Karlsson, Thomas (eds.) 2010: Flora Nordica, Vol. 6. Stockholm.
Jonsell, Lena 2010: Upplands flora. Uppsala.
Jonsson, Bengt Gunnar & Esséen, Per-Anders 1990: Treefall disturbance maintains high bryophyte diversity in a boreal spruce forest. Journal of Ecology 78: 924-936.
Jonsson, Bengt Gunnar 1993: The bryophyte spore bank and its role after small-scale disturbance in a boreal forest. J. Veg. Sc. 4: 819-826.
Jonsson, Fredrik 2002. I: Högbom, Lars & Jacobson, Staffan, Kväve 2002, en konsekvensbeskrivning av skogsmarksgödsling i Sverige. SkogForsk, Uppsala.
Jonsson, Fredrik & Nordin, Ulrika, 2007: Fältgentiana vid stranden av Öster-Noren Rödbläran 19(2): 18. 
Julin, Erik 1958: Stortjärn, an extremely rich fen in Norrbotten. Svensk Bot. Tidskr. 52: 397-408.
Julin, Erik 1964: Några ord om Sveriges majranunkelflora. Svensk Bot. Tidskr. 58: 27.
Julin, Erik 1977: Some Bothnian subspecies in the Ranuculus auricomus complex: origin and dispersal. Bot. Notiser 130: 287-302.
Julin, Erik 1980: Ranunculus auricomus L. in Södermanland, East-Central Sweden. Opera Bot. 57.
Jutila, Heli M. 2002: Seed banks of river delta meadows on the west coast of Finland. Ann. Bot. Fennici 39: 49-61.
Jönsson, Bengt 1935: Gagnväxter. Lund.
Jörlin, Engelbert 1779: Samlingar till svenska åkerbruks- och sädeshistorien ifrån äldsta till närvarande tider. K. Patriotiska sällskapets handlingar.

Kallin, Karl Erik 1909: Om skogens skydd mot yttre faror. Skogsvårdsföreningens folkskrifter 19.   Kardell, Lars; Dehlén, Rune & Andersson, Birger 1980: Svedjebruk förr och nu. Avd. för landskapsvård, Sveriges Lantbruksuniversitet. Rapport 20:1980.
Kardell, Lars & Laestadius, Lars 1987: Granens produktion efter 1943 års hyggesbränning på Övrehygget i Ångermanland. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 3/1987: 19-31.
Karlsson, Thomas 2013: Nya namn på nordiska växter. 6. Almväxter–korsblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 107: 264–286.
Karlsson, Thomas 2014: Nya namn på nordiska växter. 8. Måreväxter-verbenaväxter.  Svensk Bot. Tidskr. 108: 42–58.
Karlsson-Strese, Else-Marie; Tollin, Clas & Hagenblad, Jenny 2012: Den svenska humlens ursprung. Svensk Bot. Tidskr. 106: 165-176.
Karrfalt, Eric 1984: The origin and early development of the root-developing meristem of Isoetes andicola L.D.Gomez. Botanical Gazette 145: 372-377.
Kellner, Olle 1993a: Effects of nitrogen addition on the population dynamics and flowering of Pulsatilla vernalis. Canad. J. Bot. 71: 732-736.
Kellner, Olle 1993b: Effects of Fertilization on Forest Flora and Vegetation. Thesis. Acta Universitatis Upsaliensis.
Kelly, D.L. & Connolly, A. 2000: A review of the plant communities associated with scots pine (Pinus sylvestris) in Europe, and an evaluation of putative indicator/specialist species. Investigación agraria. Sistemas y recursos forestales 9 Numero extraordinario 1: 15-40.
Kilander, Sven odaterad ms: Floristiska anteckningar från Ovanåkers och Voxna socknar 1948-1950.
Kjellström, Rolf 2012: Nybyggarliv i Vilhelmina. 1. Träd och växter som resurs, 2. Åkerbruk och boskapsskötsel. Uppsala.
Knöppel, J. A. 1962: Botaniska iakttagelser i Dalarne och S. Norrland. Svensk Bot. Tidskr. 56: 191-193.
Kolb, Gundula 2010:  The impact of cormorant nesting colonies on plants and arthropods. Akad. Avh. Stockholms Universitet.
Kollmann, Johannes & Schill, Hans-Peter 1996: Spatial patterns of dispersal, seed predation and germination during colonization of abandoned grassland by Quercus petraea and Corylus avellana. Plant Ecology 125: 193-205.
Krok, Thorgny Ossian Bolivar Napoleon 1925: Bibliotheca Botanica Suecana. Svensk botanisk litteratur från äldsta tider t.o.m. 1918. Uppsala och Stockholm.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 1950: Svensk Flora för skolor. I. Fanerogamer och ormbunkväxter. 23 uppl. Stockholm.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 1984: Svensk Flora. Fanerogamer och ormbunksväxter. 26 uppl. bearbetad av Lena och Bengt Jonsell. Stockholm.
Kullman, Leif 2005: Gamla och nya träd på Fulufjället - vegetationshistoria på hög nivå. Svensk Bot. Tidskr. 99: 315-329.
Kullman, Leif 2016: Fjällen, klimatet och människan – naturhistoria i skarven mellan två istider. Svensk Bot. Tidskr. 110: 132-272.
Kuuluvainen, Timo; Mäki, J; Karjalainen, L. & Lehtonen H 2002: Tree Age Distributions in Old-Growth Forest Sites in Vienansalo Wilderness, Eastern Fennoscandia. Silva Fennica 36: 169-184.
Kåhre, Lennart 1996: Från höfrö till vallfrö: den svenska fröförsörjningen 1740 - 1870. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, Stockholm.
Källman, Stefan 1997: Vilda växter som mat och medicin. ICA, Västerås.

Lagerberg, Torsten 1922: Om uppdragning av aspfröplantor. Skogsvårdsföreningens tidskrift 20: 125-143.
Lagerberg, Torsten 1938: Vilda växter i Norden. Stockholm.
Lagerbäck, Robert & Sundh, Martin 2008: Early Holocene faulting and paleoseismicity in northern Sweden. Sveriges Geol. Unders.  Research Paper C 836. Uppsala.
Lagerheim, Carl & Sjögren, Gustaf Leopold 1845: Botaniska anteckningar under en resa från Stockholm till fjället Snasahögen i Jämtland, företagen under sommaren 1844. Bot. Notiser 1845: 177-184.
Lahti, Seppo & Helminen, Matti 1974: The Beaver Castor fiber and Castor canadensis in Finland. Acta Theriologica 19: 177-189.
La Marche, V.C. Jr & Hirschboek, K. K. 1984: Frost rings in Trees as Records of Major Volcanic Eruptions. Nature 307: 121-126.
Lange, Th. 1930: Om Humulus lupulus i Jämtland. Svensk Bot. Tidskr. 24: 531-535.
Lansdown, Richard V. 2008: Water-starworts Callitriche of Europe. B.S.B.I. Handbook No 11. London.
Larcher, Walter 2003: Physiological plant ecology. Springer Verlag.
Larsson, Annika 2009: Nordiska zonkartor. Historia, konstruktion och klimatförändringens påverkan. Examensarbete, SLU, Alnarp.
Larsson, Arnold 1985: Årets fynd eller hur Poa remota blev Glyceria lithuanica. VÄX 3/1985: 22-23.
Larsson, Arnold 1986: Tre nya sötgräslokaler i Hälsingland. VÄX 1/1985: 55-57.
Larsson, Arnold 1988a: Några minnen av Arne Sandström. VÄX 2/1988: 48-49.
Larsson, Arnold 1988b: Något om floran vid Moviken. VÄX 2/1988: 59-63.
Larsson, Arnold 1989: Klibbal och högsta kustlinjen. VÄX 1/1989: 48-51.
Larsson, Arnold 1991: Något om floran vid Bjuråkersdelen av Svågan. VÄX 2/1991: 39-51.
Larsson, Arnold 1992a: Skarptandad daggkåpa, Alchemilla oxyodonta – ny art för Hälsingland. VÄX 2/1992: 36-38.
Larsson, Arnold 1992b: Två nya vägkantsarter i Bjuråker – åkerkösa och grått saltgräs. VÄX 2/1992: 41-46.
Larsson, Arnold 1992c: Klynnetåg. VÄX 3/1992: 19-20.
Larsson, Arnold 1995: Floran på fäbodar och fäbodrester i Bjuråker. VÄX 2/1995: 9-20.
Larsson, Arnold 1997: Trift - andra fyndet i Hälsingland. VÄX 3/1997: 13.
Larsson, Arnold 2002: Några nya och nygamla växtfynd i Bjuråker. VÄX 2/2002: 27-28.
Larsson, Arnold 2004: Växter på Hudiksvalls soptipp. VÄX 2/2004: 18-24.
Larsson, Arnold 2006a: Röd tallört i Bjuråker. VÄX 1/2006: 34.
Larsson, Arnold 2006b: Solrosmedföljare i Bjuråker. VÄX 2/2006: 14-17.
Larsson, Arnold 2006c: Kommentar till ”Trädgårdsodling som botaniskt experiment”. VÄX 2/2006: 22-23.
Larsson, Arnold 2009: Några botaniska fynd 2008. VÄX 1/2009, sid. 20-26.
Larsson, Arnold 2010: Några botaniska fynd 2009. VÄX 2/2010: 28-32.
Larsson, Berit 2004: Lyckad mosippskötsel. VÄX 3/2004: 4.
Larsson, Charlotta & Martinsson, Karin 1998: Jättebalsamin Impatiens glandulifera i Sverige – invasionsart eller harmlös trädgårdsflykting? Svensk Bot. Tidskr. 92: 329-345.
Larsson, Inge & Delin, Anders 1994: Rosettjungfrulin, Polygala amarella, funnen i Sibo. VÄX 1/1994: 38-39.
Larsson, Inge; Delin, Anders & Westlund, Kent 2007: Snörlummer eller lummersnöre i Hanebo. VÄX 1/2007: 8-9.
Larsson, Krister & Persson, Kill 2013: Naturvårdsbränning i gräsmarker - en jämförande studie av bete, bränning och slåtter 2010 - 2012. Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Larsson, Lars Magnus 1868: Flora öfver Wermland och Dal. Carlstad.
Larsson, Lars 1944: Något om ortnamnen i Skog. I: Humble, Nils C. (red.): Socknen på Ödmorden. Anteckningar till Skogs sockens historia: 165–167.
Larsson Sven Åke & Tullborg Eva-Lena 2015: Sveriges berggrund – en geologisk skapelsehistoria. Terralogica.
Lawesson, Jonas. E. & Mark, Susanne 2000: pH and Ellenberg reaction values for Danish forest plants. I: White, P.S. m.fl. (ed), Proceedings of 41th I.A.V.S symposium: 151-153. Uppsala.
Leake, J.R. m.fl. 2004: Symbiotic germination and development of the myco-heterotroph Monotropa hypopitys in nature and its requirement for locally distributed Tricholoma spp. New Phytologist 163: 405-423.
Lee, David W. & Gould, Kevin S. 2002: Why Leaves Turn Red. American Scientist 90: 524-531.
Lees, S. 1998: Clonal diversity of aspen (Populus tremula) in Glen Affric. Honours Thesis. University of Edinburgh (unpublished).
Leffler, Johan Anders 1866: Strödda bidrag till Sveriges Flora. Bot. Notiser 1866: 170-184.
Lehtinen, Karl-Johan; Notini, Mats; Mattsson, Jan & Landner, Lars 1988: Disappearance of Bladder-Wrack (Fucus vesiculosus L.) in the Baltic Sea: Relation to Pulp-Mill Chlorate. Ambio 17: 387-393.
Lenaeus, Canutus Nicolai 1764: Delsboa illustrata. Stockholm. (Nyutgåva med moderniserad stavning 2008. Anne Brugge, Stig Dahlfors och Winberg Bokproduktion, Hudiksvall.)
Lennartsson, Tommy 1997: Om gentianornas gronings- och blomningsfenologi. Svensk Bot. Tidskr. 90: 263-265.
Lennartsson, Tommy 2010: Artfaktablad för fältgentiana. Artdatabanken, Uppsala.
Lennartsson, Tommy 2015: Åtgärdsprogram för fältgentianor i naturliga fodermarker. Naturvårdsverket.
Lennmark, Inge & Andersson, Evert 1993: Sjö & älv – en bok om djur och växter i sötvatten.
Lennström, Ove 1986: Årsmötet 23 feb. 1986. VÄX 2/1986: 10-18.
Lennström, Ove, 2002: Den blomstertid nu kommer… VÄX 3/2002: 17-20.
Lepik, E. 1940: Kastre-Peravalla looduskaitse reservaadi seemestik. Looduskaitse II: 56-91(citerad av Söyrinki, N. 1948: Zur verbreitung und Einvanderungsgeschichte von Cinna latifolia (Trev.) Gris. in Finnland. Soc. pro Fauna et Flora Fenn. Mem. 24-25: 112-126).
Lessing, Christian Friedrich 1831: Reise durch Norwegen nach den Loffoden durch Lappland und Schweden. Berlin.
Levander, Lars 1945: Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft.1. Stockholm.
Lid, Johannes 1974: Norsk og Svensk Flora. Oslo.
Lidberg, Rolf & Lindström, Håkan 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget. Uppsala.
Lidman, Gottfrid 1923: Växtförteckning från Tensberget i Loos socken Hälsingland. Manuskript.
Lidman, Gottfrid, 1925: Några anteckningar om Hälsinglands Flora. Svensk Bot. Tidskr. 19: 84-97.
Lidman, Hans 1951: Ljusnan från källorna till havet. I: Arnborg och Curry-Lindahl (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 156-168. Göteborg.
Liedgren, Lars 1992: Hus och gård i Hälsingland. En studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr. f. -600  e.Kr. Akad. Avh. Umeå.
Liljedahl, P. Arthur 1921: Kännedomen om Helsingefloran och dess auctorer från skilda tider. Manuskript.
Liljedahl, Arthur 1923: Senecio Fuchsii Gmel. i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 17: 528-529.
Lindberg, Harald 1909: Die nordischen Alchemilla vulgaris-Formen und ihre Verbreitung. Acta Soc. Scient. Fen., 37(10). Helsinki.
Lindberg, T. & Wikberg, T. 1974: Naturinventering Hudiksvalls kommun. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Naturvårdsenheten.
Lindén, Petrus & Danmans, Ingeborg 1937: Växtvärlden. I: Johansson, O.: Ovanåker. En Norrlandssockens öden genom seklerna:  61-68. Bollnäs.
Linder, Per & Östlund, Lars 1992: Förändringar i Sveriges boreala skogar 1870 – 1991. Sveriges Lantbruksuniversitet, Avd. för skoglig vegetationsekologi. Rapport nr 1, 1992. Umeå.
Linder, Per; Elfving, Björn & Zackrisson, Olle 1997: Stand structure and successional trends in virgin boreal forest reserves in Sweden. Forest Ecology and Management 98: 17-33.
Linder, Per & Östlund, Lars 1998: Structural changes in three mid-boreal Swedish forest landscapes, 1885-1996. Biological Conservation 85: 9-19.
Lindman, Carl Axel Magnus 1918: Svensk fanerogamflora. Stockholm.
Lindquist, Bertil 1932: Om den vildväxande skogsalmens raser och deras utbredning i nordvästeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. IV.
Lindroth, Per Gustaf 1797: Resejournal. Utgiven och kommenterad av Gösta Sundquist 1976.
Lindström, Håkan 1980: Hackslått - en försvinnande biotop i mellersta Norrland. Svensk Bot. Tidskr. 74: 281-306.Lindström, Håkan 1983: Inventering av urskogar i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Linkola, Kaarlo 1921: Studien über den Einfluss der Kultur auf die Flora in den Gegenden nördlich vom Ladogasee. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica 45(2): 1-491.
Linné, Carl von 1732: Iter Lapponicum. Resa till Lappland, ny utgåva, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1957.
Linné, Carl von 1738: Flora Lapponica.
Linné, Carl von 1745: Flora Svecica.
Ljung, Tomas 1993: Låsbräkenväxterna – en summering. Trollius 15: 11-32.
Ljung, Tomas 1996: Inventering av artrika vägkanter i X län. VÄX 2/1996: 28-38.
Ljunger, Åke 1999: Al. Utbredning, artbestämning, tillväxt och hybridisering. Lustgården 80: 32-38.
Ljungstrand, Erik 2011: Glansbräken i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 105: 193-272.
Loeffler, David 2005: Contested Landscapes/Contested Heritage. Akad. Avh. Umeå.
Lohammar, Gunnar 1938: Wasserchemie und höhere Vegetation schwedischer Seen. Symb. Bot. Ups. III:1.
Lohammar, Gunnar 1940: Referat från möte med Botaniska sektionen av Naturvetenskapliga Studentsällskapet i Uppsala. Svensk Bot. Tidskr. 34: 67.
Lohammar, Gunnar 1948. Några fotografiska vittnesbörd om klimatet under 1947. Svensk Bot. Tidskr. 42: 186-188.
Lohammar, Gunnar 1950: Juncus trifidus på bergen vid Bottniska viken. Svensk Bot. Tidskr. 44: 203-213.
Lohammar, Gunnar 1954: Matsmältningens inverkan på Potamogetonfrönas groning. Fauna och Flora 1954(1-2): 17-32.
Lohammar, Gunnar 1965: The vegetation of Swedish lakes, in: Acta Phytogeogr. Suec. 50: 28-48.
LST-X 1995:9 Grunda vegetationsklädda havsfjärdar i Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 1995:9
LST-X 2003:1 Bottenfauna och vegetation i Långvind (Gävleborgs län). Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2003:1
LST-X 2004:6 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2004:6
LST-X 2005:4 Fiskyngel och undervattensvegetation i Axmars naturreservat, Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2005:4
LST-X 2006:8 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Sörsundet och Harkskärsfjärden i Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2006:8
LST-X 2007 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind och Harkskärsfjärden 2006. Manuskript.
LST-X 2011:1 : Marin inventering 2006 i Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 2011:1
LST-X 2011:7 : Inventering av vegetationsklädda bottnar i Siviksfjärden och Norbergsfjärden 2009. Rapport  2011:7 från Länsstyrelsen Gävleborg.
LST-Y  2010:  http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/rapporter/2010/2010-16-en-kunskapssammanstallning-av-frammande-invasiva-vaxter.pdf
Lundberg, Birger 1965: Botaniskt gränsland. I: Hälsingland. Svenska Turistföreningens årsbok 1965: 244-258.
Lundegårdh Per H. 1967: Berggrunden i Gävleborgs län. Sveriges Geol. Unders. Ser. Ba Nr 22.
Lundgren, L.N; Pan, H.; Theander, O; Eriksson, H; Johansson, U. & Svenningsson, M. 1995: Development of a new chemical method for distinguishing between Betula pendula and Betula pubescens in Sweden. J. Can. For. Res.25: 1097-1102.
Lundin, Jonas 1977: Naturinventering av Kyrkbytjärn i Hanebo. Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Lundin, Jonas & Ståhl, Peter 1998. Bondens Flora – naturvårdsflora för jordbrukslandskapet. Länsstyrelsen i Gävleborg 1998:8
Lundmark, Jan-Erik 1986: Skogsmarkens ekologi. Ståndortsanpassat skogsbruk, Del 1 – grunder. Skogsstyrelsen.
Lundquist, Kjell 1994: Bondens trädgård - en funktion av många nyttiga och sköna växter. I: Larsson, Bo (red.): Bondens självbild och natursyn: 103-131. Nordiska Muséet.
Lundqvist, Gösta 1963: Beskrivning till Jordartskarta över Gävleborgs län. Sveriges Geol. Unders. Ser. Ca Nr. 42.
Lundqvist, Jim 1970: Botaniska data om norra Sveriges vattenområden. Bio-Data-Gruppen Naturhistoriska Riksmuseet. Stockholm.
Lundqvist, Nils 1956a: Några nya växtlokaler. Bot. Notiser 109: 376.
Lundqvist, Nils 1956b: Rättelse. Bot. Notiser 109: 496.
Lundqvist, Rolf 1990: Bevara genom att förstöra! Svensk Bot. Tidskr. 84: 241-245.
Lundqvist, Thomas 1968: Precambrian geology of the Los-Hamra region, central Sweden. Sveriges Geol. Unders. Ser. Ba Nr. 23.
LuontoPortti: Finsk flora på Internet. www.luontoportti.com
Luther, Hans 1947: Morphologische und systematische Beobachtungen an Wasserphanerogamen. Acta Bot. Fennici. 40: 2-28.
Luther, Hans 1950a: Beobachtungen über die fruktificative Vermehrung von Phragmites communis Trin.  Acta Bot. Fennici. 46.
Luther, Hans 1950b:  Ligusticum scoticum L., ny för Uppland, och andra växter från Öregrunds skärgård. Bot. Notiser 1950: 457.
Luther, Hans 1951: Verbreitung und Ökologie der höheren Wasserpflanzen im Brackwasser der Ekenäs-gegend in Südfinnland. I Allgemeiner Teil. Acta Bot. Fennici. 49.
Luther, Hans 1952: Verbreitung und Ökologie der höheren Wasserpflanzen im Brackwasser der Ekenäs-gegend in Südfinnland. II Spezieller Teil. Acta Bot. Fennici. 50.
Luther, Hans 1961: Veränderungen in der Gefässpflanzenflora der Meeresfelsen von Tvärminne. Acta Bot. Fennici. 62.
LVVF 2009: Ljusnan - Voxnans Vattenvårdsförbund, Årsrapport 2009.
Lygis, Vaidotas 2005: Root rot in north-temperate forest stands. Thesis. Acta Universitatis agriculturae Sueciae. 2005:4.
Lyhagen, Roland 2006: I Gudruns fotspår - några iakttagelser på ett stormhygge. Svensk Bot. Tidskr. 100: 155-157.
Lyttkens, August 1912-1915: Svenska växtnamn. Stockholm.
Ländell, Gerda & Reinsson, Lovisa 2008: Ängs- och betesmarker. Jordbruksverket, rapport 2008:30.
Löfroth, Michael 1997 (red.): Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket.
Lönborg, Sven 1902: Finnmarkerna i mellersta Skandinavien. Ymer 22: 78-79.
Löve, Askell 1961: Hylandra - a new genus of Cruciferae. Svensk Bot. Tidskr. 55: 211.

Maad, Johanne; Sundberg, Sebastian; Stolpe, Per &Jonsell, Lena 2009: Floraförändringar i Uppland under 1900-talet. Svensk Bot. Tidskr. 103: 67-104.
Malmgren, Ulf 1982: Västmanlands flora. Lund.
Malmström, Carl 1923: Degerö Stormyr. En botanisk, hydrologisk och utvecklingshistorisk undersökning över ett nordsvenskt myrkomplex. Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt, 20:1. Stockholm.
Mansén, Elisabeth 2011: Sveriges Historia, del 5, 1721 - 1830. Norstedts, Stockholm.
Markinfo, SLU 2007: http://www-markinfo.slu.se/sve/klimat/hum.html
Markinfo, SLU 2008: http://www-markinfo.slu.se/sve/kem/kemkrt93.html
Marklund, Gunnar 1964: En för mellersta Norrland och den västnyländska svenskbygden gemensam majranunkel. Svensk Bot. Tidskr. 58: 18.
Martinsson, Karin & Ryman, Svengunnar 2014: Floristiska fragment från Olof Rudbecks tid. Svensk Bot. Tidskr. 108: 132-167.
Mascher, Jan W. 1977: Spontana förekomster av ädla lövträd i Ångermanland. Svensk Bot. Tidskr. 71: 315-325.
Mascher, Jan W. 1990: Ångermanlands flora. Lund.
Mascher, Jan W. 2001: Husums barktipp – en nyupptäckt, rik ångermanländsk växtlokal. Natur i Norr 20: 13-28.
Mascher, Jan W. 2002: Nya invandrare i Husumtraktens flora. Natur i Norr 21: 27-34.
Mascher, Jan W. 2003: Fler nyheter i Husums timmerimporterade flora, bl.a. glansruta Thalictrum lucidum, ny för Sverige. Natur i Norr 22: 44-50.
Mascher, Jan W. 2007: Nya fynd i Ångermanlands flora. Svensk Bot. Tidskr. 101: 321-346.
Masuda, Michiko & Yahara, Tetsukazu 2003: Impatiens noli-tangere L., in: Hatcher, P.E. Biological flora of the British Isles. Journal of Ecology 91: 147-167.
Matsson, L. P. Reinhold 1934: Examen Rosarum Sueciae. Granskning av den svenska florans Rosa-former. 1. Norrland och Dalarne. Kungl. Vetenskapsakad. Handl. 14(3).
Mattiasson, Göran 2008: Finns gräsull kvar i Skåne år 2050? Bot. Notiser 141: 67-70.
Mattiasson, Göran & Porenius, Alf 2011:  Klotullört – på frammarsch i Sverige. Sv. Bot. Tidskr. 105: 49-53.
McGraw, J. 1987: Seed-bank properties of an Appalachian Sphagnum bog and a model of the depth distribution of viable seeds. Canad. J. Bot. 65: 2028-2035.
Mellström, G. 1917: Måbär, Ribes alpinum, som epifyt. Skogen 4: 240.
Mennander, Carl Fredrik 1751: Anmärckningar om äng- och åkerskiötzel i Österbotn. Disp. Åbo (under Carl Fridric Mennanders inseende, som academiskt prof framstälte i större läro-salen i Åbo 1751. Den15. junii, af Matthias Pazelius, österbotninge).
Mentz, August 1900: Botaniske iakttagelser fra Ringköbing Fjord. I: Rambusch, S.H.A.: Studier over Ringköbing Fjord: 66-114. Köbenhavn.
Metsävainio, Kaarlo 1931: Untersuchungen über das Wurzelsystem der Moorpflanzen. Ann. Bot. Soc. Zool-Bot Fennici Vanamo 1(1): 1-422.
Milberg, Per 1990: Hur länge kan ett frö leva? Svensk Bot. Tidskr. 84: 323-352.
Milberg, Per 1991: Fern spores in a grassland soil. Canad. J. Bot. 69: 831-34.Milberg, Per 1994: Germination ecology of the endangered grassland biennial Gentianella campestris. Biol. Conserv. 70: 287-290.
Milberg, Per & Bergman, Karl-Olof 2014: Vårbränning är inte ett långsiktigt skötselalternativ till bete eller slåtter av värdefulla gräsmarker. Svensk Bot. Tidskr. 108: 312-322.
Milberg, Per & Stridh, Bengt 1994: Fröbanken hos några ettåriga amfibiska växter vid Vikarsjön i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 88: 237-240.
Mildén, Mikael; Cousins, Sara A.O. and Eriksson, Ove 2007: The distribution of four grassland plant species in relation to landscape history in a Swedish rural area. Ann. Bot. Fennici 44: 416-426.
Moberg, Roland 1976: Festuca altissima, skogssvingel, i Ångermanland och Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 70: 52.
Mogren, Mats 1996: Dating Ängersjö. Trenching Lynchets in the quest for the Origin and Development of a Boreal Forest Village. Lund Archaeological Review 2.
Morell, Mats 2001: Jordbruket i industrisamhället1870-1945: 193. Natur och Kultur.
Mossberg, Bo; Stenberg, Lennart & Ericsson, Stefan 1992: Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand.Mossberg, Bo & Stenberg, Lennart 2003: Den Nya Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand.
Mottiland: Finnskogslandet Mottiland. http://www.mottiland.se
Munsterhjelm, Riggert 1997: The aquatic macrophyte vegetation of flads and gloes, S coast of Finland. Acta Bot. Fennica 157: 1-68.
Munsterhjelm, Riggert 2005: Natural succession and human-induced changes in the soft-bottom macrovegetation of shallow brackish bays on the southern coast of Finland: 1-53. Thesis, Helsinki. http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/bio/bioja/vk/munsterhjelm/naturals.pdf
Munsterhjelm, Riggert & Ekebom, J. 2002: Flador och glon - ett värdefullt bidrag till skärgårdslandskapets mångfald. Finlands Natur: 31-33.
Murbeck, Svante Samuel 1892: Studien ueber Gentianen. Stockholm.
Mörner, Carl Thore 1920: Botaniska anteckningar från Norrlands-färder 1916-1919. Bot. Notiser 1920: 33-40.
Mörner, Carl Thore 1923: Ytterligare norrländska växtlokaler. Bot. Notiser 1923: 133-140.
Mörner, Carl Thore 1935: Några bidrag till norrländsk floristik, grundade huvudsakligen på reseanteckningar inom årsföljden 1923-34. Bot. Notiser 1935: 254-272.

Nannfeldt, John Axel 1935: Poa supina Schrad. i Sverige och dess hittills förbisedda hybrid med P. annua. Bot. Notiser 1935: 1-16.
Naturvårdsverket 1987: Inventering av ängs- och hagmarker, handbok.
Naturvårdsverket 2007: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007:4. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0148-3.pdf
Naturvårdsverket 2012: Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald. Redovisning av regeringsuppdrag M2012/71/Nm, Ärendenr: NV-00477-12, 30 mars 2012.

NE 1994: Nationalencyklopedin.
Neander, Gustaf 1939: Finnerödja sockens kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 33: 127-187.
Neuman, Leopold Martin 1885: Bidrag till kännedomen om södra Norrlands flora. Öfversigt af Kungl. Vetenskapsakad. Förhandl. 42(3): 29-51.
Neuman, Leopold Martin 1901: Sveriges Flora (fanerogamerna). Lund.
Niklasson, Mats 1998: Dendroecological Studies in Forest and Fire History. Thesis, SLU, Umeå.
Niklasson, Mats & Zielonka, Tomasz 1999: Norra Europas äldsta gran Picea abies. Svensk Bot. Tidskr. 93: 287-293.
Niklasson, Mats 2000: Numbers and sizes of fires: Long-term spatially explicit fire history in a Swedish boreal landscape.  Ecology 81: 1484-1499.
Niklasson, Mats 2002: A comparison of three age determination methods for suppressed Norway spruce; implications for age structure analysis. Forest Ecology and Management 161: 279-288.
Niklasson, Mats & Nilsson, Sven G. 2005: Skogsdynamik och arters bevarande. Studentlitteratur.
Niklasson, Mats 2006: Träd, skog och forntida bränder i Tyresta nationalpark. I: Petterson, Ulf (red.): Branden i Tyresta 1999: 25-44. Naturvårdsverket Rapport 5604.
Nilsson, Christer 1982: Sjöranunkeln, Ranunculus lingua, och högsta kustlinjen I Norrland. Svensk Bot. Tidskr. 76: 15-24.
Nilsson, Christer 1988: Predictability of Change in Shoreline Vegetation in a Hydroelectric Reservoir, Northern Sweden. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 45: 1896-1904.
Nilsson, Christer; Grelsson, Gunnel; Johansson, Mats & Sperens, Ulf 1988: Can rarity and diversity be predicted in vegetation along river banks? Biol. Conserv. 44: 201-212.
Nilsson, Christer 1992: Increasing the reliability of vegetation analyses by using a team of two investigators. J. Veg. Sc. 3:565.
Nilsson, Christer 1999: Rivers and streams. I: Rydin, Håkan, Snoeijs, Pauli & Diekmann, Martin (ed.) Swedish plant geography. Acta Phytogeogr. Suec. 84.
Nilsson, Gunnar 1989: GÄBS årsmöte 1989. VÄX 2/1989: 4-5.
Nilsson, Karl Gustaf 2010: Floran i Hallsbergs socken. Tillägg. T-Veronikan 3/2010: 4-11.
Nilsson, Marie-Charlotte; Zackrisson, Olle & DeLuca, Thomas 2002: Quantifying nitrogen-fixation in feather moss carpets of boreal forests. Nature 419: 917-920. 
Nilsson, Sven G. m.fl. 2002: Densities of large living and dead trees in old-growth temperate and boreal forests. Forest Ecology and Management 161: 189-204.
Nilsson, Örjan & Nilsson, Edvin 1986: Nordisk fjällflora. Bonniers.
Niordsson, Nadja 1988a: Vinstlott i Hasselaskogarna. VÄX 2/1988: 65-70.
Niordson, Nadja 1988b. Finnstarr, Carex atherodes, funnen i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 82: 24-26.
Norberg, Petrus 1956: Hälsinglands järnbruk i gången tid. En överblick. Blad för bergshanteringens vänner. Almqvist & Wiksell, Uppsala.
Nordén, Björn & Appelqvist, Thomas 2001: Conceptual Problems of Ecological Continuity and its Bioindicators. Biodiversity and Conservation 10: 779-791.
Nordenadler, Ebba 1930: Barndomsminnen från 70-talets Hudiksvall. Stockholm.
Norman, Sven 2007: Grönskära Bidens radiata i Gnarp. VÄX 2/2007: 36.
Norman, Sven 2009a: Fjällnejliksjakt i Nordanstig. VÄX 2/2009: 10-12.
Norman, Sven 2009b: Skuggnäva och vingvial, två ovanliga fynd i Bäling, Jättendal. VÄX 3/2009: 26-27.
NU: Norrländsk uppslagsbok 1996. Umeå.
Nygren, Patrik 2001. Reportage i Norra Västerbotten 1 sept. 2001.
Nygren, Patrik 2004: Åldersbestämning av träd med hjälp av deras utseende. VÄX 3/2004: 22-24.
Nylander, Claes 2000: Hudiksvalls läroverks historia 1800-1968. Sundsvall.
Nyman, Carl Fredrik 1868: Utkast till svenska växternas naturalhistoria. Örebro.
Nyström, Kerstin; Karlsson, Laila M. & Milberg, Per 2006: En fyrtioårig fröbank i en f.d. åker Svensk Bot. Tidskr. 100: 71-276.

Ohlsén R. 1947: Sveriges adventiva Hieracia Vulgatiformia och Tridentata. Arkiv för Botanik 33A n. 13.
Ohlsson, Carl N. 1959: ”Högpressande” komminister gör botaniska upptäckter. Floran i hälsingesocknar paradis för naturälskare. Hudiksvalls Tidning 28 mars 1959.
Oinonen, Eino 1967a: Sporal regeneration of bracken (Pteridium aquilinum (L.) Kuhn.) in Finland in the light of the dimensions and the age of its clones. Acta Forestalia Fennica 83(1): 1-96. Helsinki.
Oinonen, Eino 1967b: The correlation between the size of finnish bracken (Pteridium aquilinum (L.) Kuhn.) clones and certain periods of site history. Acta Forestalia Fennica 83(2): 1-51. Helsinki.
Olander, Stefan 1985a: Stenatjärnarna. VÄX 1/1985: 11-14.
Olander, Stefan 1985b: Botanisk exkursion i Bollnäs. VÄX 1/1985: 54-55.
Olander, Stefan 1985c: Klockljung i Hälsingland. VÄX 3/1985: 24-25.
Olander, Stefan 1986a: På vandring i Ovanåkersskogarna. VÄX 1/1986: 64-67.
Olander, Stefan 1986b: Guckusko i Ovanåker. VÄX 3/1986: 48-49.
Olander, Stefan 1989a: Darrgräs på Alftaskogen. VÄX 1/1989: 6-10.
Olander, Stefan 1989b: Skogsfrun. VÄX 2/1989: 35-36.
Olander, Stefan 1990a: Mossnycklar i Hälsingland. VÄX 1/1990: 7-11.
Olander, Stefan 1991: På jakt efter en brudsporrelokal. VÄX 1/1991: 43-49.
Olander, Stefan 1992a: Kommer ängsfloran tillbaks? VÄX 1/1992: 10-11.
Olander, Stefan 1992b: Ävjestarr i Ovanåker. VÄX 2/1992: 21-22.
Olander, Stefan 1996: Djupsjön - Römmaberget. VÄX 2/1996: 42-43.
Olander, Stefan 2003: Skalen, en ensamgård på Alftaskogen. VÄX 1/2003: 31-34.
Olsoni, Börje 1948: Om havsstrandsväxtligheten vid sydkusten. I: Cederhvarf, Björn (red.) Skärgårdsboken: 305-314. Utgiven av Nordenskiöld-Samfundet i Finland. Helsingfors.
Olsson, P. 1896: Växtlokaler för nya eller sällsynta växter i Norrland. Bot. Notiser 1896: 36-41.
Olsson, Pål Axel; Nielsen, Kit Bjerregaard & Schweiger, Peter 2005: Mykorrhiza i nordskånska vattenväxter. Svensk Bot. Tidskr. 99: 303-308.
Oostra, Swantje, 2006. Om lunden. Bidrag till kännedomen om begreppet lund och om lunden som företeelse. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2006:25.
Oostra, Swantje; Majdi, Hooshang & Olsson, Mats 2006: Impact of tree species on soil carbon stocks and soil acidity in southern Sweden. Scand. J. For. Res. 21: 364-371.
OSD: Ordbok över Sveriges Dialekter.  Institutet för språk och folkminnen.

Palmgren, A. (1926) Chance as an element in plant geography. In: Proceedings of the International Congress of Plant Sciences, Ithaca, New York (Duggar, B.M. ed.) vol. 1: 591-602.
Palsson J. 1987: The Poa glauca/nemoralis complex in Iceland and its response to the environment. Symb. Bot. Upsal. 27: 169-174.
Pauli, J. 1893: Pereat populus. Tidskrift för skogshushållning 1893: 119-120.
Paulsen, T.R. & Högstedt, G. 2002: Passage through bird guts increases germination rate and seedling growth in Sorbus aucuparia. Functional Ecology 16: 608.
Pedersen, Ellen Anne & Widgren, Mats 1999: Järnålder 500 f.Kr. - 1000 e.Kr. I: Det svenska jordbrukets historia band 1: 237-504. Natur och Kultur.
Persson, Bernt & Olofsson, Frank 2010: En kunskapssammanställning av främmande invasiva växter. Länsstyrelsen i Västernorrland. Rapport 2010:16.
Persson, Lars 1976: Sandviksmoarna-Gröntjärn. Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Persson, Torbjörn; Svensson, Roger & Ingelög, Torleif 1989: Floraförändringar efter skogsplantering på jordbruksmark. Svensk Bot. Tidskr. 83: 325-344.
Persson, Tryggve 1961: Botaniska anteckningar från Södra Hälsingland. Manuskript.
Petterson, Bengt 2007: Mystiska bräsmor börjar dyka upp i Jämtland. Rödbläran 2/2007: 12-13.
Petterson, Bengt 2012: Kattfot - Årets växt 2012. Rödbläran 1/2012: 11.
Pettersson, Bengt 1981: Rosa-Matsson - forskare och präst. I: Skoglund, Gösta (red.): Norrhälsingar från 400-årigt Hudiksvall: 66-73. Rabén & Sjögren.
Pettersson, Bengt & Samuelsson, Hans (red.) 1995: Skador på barrträd. Skogsstyrelsen.
Pettersson, Bror 1930: Ferns and flowering plants on erratic blocks with special reference to their modes of dispersal. Soc. fauna et flora fenn. 1930(6): 25-47.
Pigott, C. Donald & Huntley, Jacqueline P. 1981: Factors controlling the distribution of Tilia cordata at the northern limit of its geographical range. 3. Nature and causes of seed sterility. New Phytologist 87: 817-839.
Pleijel, Carl 1916a: Nya lokaler för adventivväxter. Bot. Notiser 1916: 277-282.
Pleijel, Carl 1916b: Hvad en ballasthög kan innehålla. Bot. Notiser 1916: 283-284.
Pleijel, Håkan; Hultengren, Svante & Bohlin, Anders 1997: Kulturgynnade sydliga och oceaniska växter i Halle- och Hunnebergs branter. Svensk Bot. Tidskr. 91: 561-572.
Pontén, Ernst 1967: Strövtåg kring Kyrbytjärnen. Hanebo-Jul 1967: 4-6.
Preston, Christopher D. 1995: Pondweeds of Great Britain and Ireland. B.S.B.I. Handbook No 8. London.
Preston, Christopher D. & Uotila, Pertti. 2009: Sagittaria x lunata, a binomial for the widespread North Europaean hybrid between S. natans and S. sagittifolia (Alismataceae). Ann. Bot. Fennici 46: 215-230.
Påhlsson, Lars 1980: Vegetationstyper. Nordiska Ministerrådet.
Pålsson, Christer 1993. Carex atherodes - ny art för Jämtland. Rödbläran 2-3/1993: 3-4.
Pärtel, Meelis m.fl. 2007: Grassland diversity related to the Late Iron Age human population density. Journal of Ecology 95: 574-582.

QGIS 2016: Development Team (2017). QGIS Geographic Information System. Open Source Geospatial Foundation Project. http://qgis.osgeo.org

Rackham, Oliver 1980: Ancient woodland, its history, vegetation and uses in England. London.
Rasch, Wilhelm 1957: De gamla herbariearken berätta. Julhälsning till Forsa församling 1957. Hudiksvall.
Rees, Abraham 1819: The Cyclopædia: Or, Universal Dictionary of Arts, Sciences and Literature. London 1819.
Renqvist, Henrik 1948: Landhöjningen vid våra kuster. I: Cederhvarf, Björn (red.) Skärgårdsboken: 340-355. Utgiven av Nordenskiöld-Samfundet i Finland. Helsingfors.
Risberg, Barbro 2009: Brandfältet på Storåsen – andra sommaren. VÄX 3/2009: 8-12.
Risberg, Lotta & Granström, Anders 2015: Elden är deras vän – brandnäva och svedjenäva. Svensk Bot. Tidskr. 109: 132-139.
Rocén, Th., 1920: Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län 1919. Svenska Mosskulturföreningen tidskrift 34: 96-166.
Rocén, Th., 1921: Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län 1920. Svenska Mosskulturföreningen tidskrift 35: 229-317.
Rodenstam, Greta 1963: Hudiksvall. Glimtar från en gammal stad. Hudiksvall.
Romell, Lars Gunnar 1921: Referat av Du Rietz, G.E. 1920. Svensk Bot. Tidskr. 15: 143-150.
Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.
Romell, Lars Gunnar 1938b: A trenching experiment in spruce forest and its bearing on problems of mycotrophy. Svensk Bot. Tidskr. 32: 89-99.
Romell, Lars Gunnar 1964: Skog och odling i svensk natur. Sveriges Natur. Årsskrift 1964: 110-120.
Romell, Lars Gunnar 1966a: Röjningsbruket och dess hemlighet. Ymer. Årsbok 1966.
Romell, Lars Gunnar 1966b: ”Löväng” och änge i lära och liv. Bygd och Natur. Årsbok 1966. Samfundet för hembygdsvård.
Romesburg, H. Charles 2004: Cluster Analysis for Researchers. Lulu Press, N.C. USA.
Roop, Ülo 2009: Restoration of broadleaved forest vegetation – early plant colonization in plantations on former fields. Master Thesis no 131, SLU Alnarp http://stud.epsilon.slu.se/52/1/roop_u_090402.pdf
Rose, Francis 1974: The epiphytes of oak. I: Morris, M.G. m.fl. (ed.): The British oak, its history and natural history. Classey, Faringdon, UK.
Rose, Francis 1976: Lichenological indicators of age and environmental continuity in woodlands. I: Brown, D.H. m.fl. (ed.): Lichenology: progress and problems: 279-307. Academic Press, London.Rosén, Ejvind 1973: Vegetation och flora på yttre delen av Eskön. I: Skärgårdsnatur i Gästrikland: 93-112. Naturvännernas förening i Gävle.
Rosling, Anna, m.fl. 1998: Mikrobiell vittring, mikronäringskedjor och mykorrhizasvampars inverkan på markförsurningens effekter. Växtskyddsnotiser 1998(4). SLU.
Roy, M. m.fl. 2009: Ectomycorrhizal Inocybe species associate with the mycoheterotrophic orchid Epipogium aphyllum but not its asexual propagules. Annals of Botany 104: 595-610.
Rudberg, Sten 1957: Ödemarkerna och den perifera bebyggelsen i inre Nordsverige. En diskussion av vissa orsakssammanhang bakom fördelningen bygd/obygd. Uppsala.
Rune, Sven 1965: Naturvårdsinventering inom Gävleborgs läns kustområde utförd 1965. Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Runefelt, Leif 2008: Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750-2000. Svenska Mosskulturföreningen 1886-1939, Kap 2. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Rydberg, Hans 2008: Checklista för svenska maskrosor. Svensk. Bot. Tidskr.102: 100 – 120.
Rydberg, Hans 2010: Tre framgångsrika ogräsmaskrosor. Svensk. Bot. Tidskr.104: 115 – 122.
Rydberg, Hans 2013: Taggsallat - en art under spridning. Svensk Bot. Tidskr. 107: 322-328.
Rydberg, Hans 2018: CHECKLISTA. Maskrosor i Sverige.  Skarp version fr.o.m. 2018-04-01 (Mail april 2018).
Rydberg, Hans & Wanntorp, Hans-Erik 2001: Sörmlands flora. Stockholm.
Rydin, Håkan & Borgegård, S.-O. 1988: Plant species richness on islands over a century of primary succession: Lake Hjälmaren. Ecology 69: 916-927.
Rydin, Håkan; Sjörs, Hugo & Löfroth, Michael 1999: Mires. I: Rydin, Håkan, Snoeijs, Pauli & Diekmann, Martin (ed.) Swedish plant geography. Acta Phytogeogr. Suec. 84: 91-112.
Rydin, Håkan & Jeglum, John K. 2006: The biology of peatlands. Oxford University Press. Oxford.
Ryman, Svengunnar & Anderberg, Arne 1999: Fem adventiva andmatsarter. Svensk Bot. Tidskr. 93: 129-138.

Saarinen, Timo 1996: Biomass and production of two vascular plants in a boreal mesotrophic fen. Canad. J. Bot. 74: 934-38.
Sahlin, Enar 2012a: Svartstenarna, Idenor – en ö bildas och invaderas av vegetation. VÄX 2/2012: 24-26.
Sahlin, Enar 2012b: Fröbanken på stallbacken i Idenors-Holm VÄX 3/2012: 3-6.
Salisbury, F.B. & Ross, C.W. 1992: Plant physiology. 4 ed. Belmont. Wadsworth.
Salmia, Aulikki 2011: Uhanalainen sarjatalvikki kirjallisuudessa ja Tammelan Kaukolanharjulla. Lutukka 27: 116–122.
Salvén, Erik 1944: Sankt Olovs kyrka. I: Humble, Nils C. (red.), Socknen på Ödmården. Anteckningar till Skogs sockens historia: 206.
Salzer, Matthew W. & Hughes, Malcolm K. 2007: Bristlecone pine tree rings and volcanic eruptions over the last 5000 yr. Quaternary Research 67: 57-68.
Samuelsson, Gunnar 1919: Floristiska fragment, I Svensk Bot. Tidskr.13:241-254.
Samuelsson, Gunnar 1920: De nordiska Sagittaria-arterna. Svensk Bot. Tidskr. 14: 21-38.
Samuelsson, Gunnar 1923: Om våra Nymphaea-arters utbredning.  Bot. Notiser 1923: 99-110.
Samuelsson, Gunnar 1925: Untersuchungen über die höhere Wasserflora von Dalarne. Svenska Växtsociologiska Sällskapets Handlingar IX. Uppsala och Stockholm.
Samuelsson, Gunnar 1933: Carices Muehlenbergianae Tuckerman i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 33: 1-37.
Samuelsson, Gunnar 1934: Die Verbreitung der höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa (Fennoskandien und Dänemark). Acta Phytogeogr. Suec. VI.
Samuelsson, Gunnar 1937: Nya svenska nordgränser för Typha angustifolia och Scirpus parvulus. Svensk Bot. Tidskr. 31: 430-432.
Samuelsson, Gunnar 1940: Alchemilla-studier. I-II. Svensk Bot. Tidskr. 34: 427-453.
Samuelsson, Gunnar 1943: Die Verbreitung der Alchemilla-arten aus der Vulgaris-Gruppe in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. 16: 46.
Samzelius, Hugo 1901. Några ord i fråga om skogskulturer i övre Norrland.  Skogsvännen, Tidskrift f. skogsbruk 1901.
Sand-Jensen, Kaj & Rasmussen, L. 1977: Macrophytes and chemistry of acidic streams from lignite mining area. Bot. Tidsskrift 72: 105-111.
Sand-Jensen, Kaj 2009: Fascinerande anpassningar hos växter i lobeliasjöar. Svensk Bot. Tidskr. 103: 174-182.
Sandström, Arne 1985a: Floraminnen från min barn- och ungdomstid i Rogsta under 1930- och 1940-talet. VÄX 2/1985: 41-46.
Sandström, Arne 1985b: Knottblomstret återfunnet i Hälsingland. VÄX 3/1985: 4-5.
Sandström, Arne 1987: Zander Säfverstam. Till minnet av en god vän, en fin människa och min förste läromästare i botanik. VÄX 2/1987: 4-11. Nytryck i VÄX 1/2012: 46 – 51.
SAOB: Svenska Akademiens Ordbok.
SAOL: Svenska Akademiens Ordlista.
Schenström, Carl Ferdinand 1894: Kopparbergs, Gefleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län. Svenska Turistföreningens Resehandbok. I. Stockholm.
Schimmel, Jonny 1992: Skogsbranden i ett historiskt perspektiv. I: Björklund, Jörgen & Östlund, Lars: Norrländsk skogshistoria: 83-92. Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8 - 9 april 1992.
Schimmel, Jonny 1993: On fire. Fire behavior, fuel succession and vegetation response to fire in the swedish boreal forest, Dissertation. Umeå.
Schimmel, Jonny & Granström, Anders 1996: Fire severity and vegetation response in the boreal swedish forest. Ecology 77: 1436-1450.
Schissler, Pehr 1749: Helsinga hushåldning. Stockholm.
Schissler, Pehr 1753: Jerlsö Sokns i Helsingeland Beskrifning. Stockholm.
Schmalholz, Martin 2011: Sydliga mossarters utbredning i mellersta Sverige. Myrinia 20: 53-59.
Schmidt, Johann Wilhelm 1801: Reise (1799) durch einige schwedische Provinsen bis zu den südlichern Wohnplätzen der nomadischen Lappen. Hamburg. - Svensk översättning av Anders Lööv, Luejie Tännäs 1992 (Innehåller översättning av originalets sid. 165-273).
Van Schöll, Laura; Kuyper, Thomas W; Smits, Mark M; Landeweert, Renske;  Hoffland, Ellis & Van Breemen, Niko 2007: Rock-eating mycorrhizas: their role in plant nutrition and biogeochemical cycles. Plant and soil 303(1): 35-47. https://www.researchgate.net/publication/225544543
Scott, N.E. & Davison, A.W. 1985. The distribution and ecology of coastal species on roadsides. Vegetatio 62: 433-440.
Sculthorpe, C. D. 1985: The Biology of Aquatic Vascular Plants. Edward Arnold Ltd., London. Reprint by Koeltz Scientific Books, Königstein.
Seago Jr, James L. 2005: A Re-examination of the Root Cortex in Wetland Flowering Plants With Respect to Aerenchyma. Annals of Botany 96: 565-579.
Sefström, Anders Gustaf 1816: Försök till en ekonomisk statistisk beskrivning öfwer Bjuråkers församling. Bjuråkers Hembygdsförening. Hudiksvall 1936.
Selander, Sten 1949: Potentilla norvegica som spontan i Sverige. Svensk Bot.Tidskr. 43: 117-121.
Selander, Sten 1955. Det levande landskapet i Sverige. Stockholm.
Sennikov, Alexander N. 2003: Typification of some Hieracium (Asteraceae) names published by Swedish authors. Ann. Bot. Fennici 40: 219-23.
Sernander, Rutger 1899: Studier öfver vegetationen i mellersta Skandinaviens fjälltrakter. 2. Fjällväxter i barrskogsregionen. Bihang till Kungl. Svenska Vetenskapsakad. Handl. 24(3) N:o 11.
Sernander, Rutger 1901: I naturen iakttagen frötransport genom myror. I: Sernander, Rutger, Den Skandinaviska vegetationens spridningsbiologi: 236-246. Uppsala.
Sernander, Rutger 1936: Granskär och Fiby Urskog. Acta Phytogeogr. Suec. VIII: 146-147.
Simard, Suzanne W. m.fl. 2012: Mycorrhizal networks: Mechanisms, ecology and modelling. Fungal Biology Reviews 26: 39-60.
Sjöberg, Nils 1951: Något om naturen i Lostrakten. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 331-337. Göteborg.
Sjögren, Arne 1989: Kärlväxtfloran i Amnehärad och Södra Råda. Lund.
Sjörs, Hugo 1948: Myrvegetation i Bergslagen. Acta Phytogeogr. Suec. 21.
Sjörs, Hugo 1954: Slåtterängar i Grangärde finnmark. Acta Phytogeogr. Suec. 34.
Sjörs, Hugo 1965: Regional ecology of mire sites and vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 180-188.
Sjörs, Hugo 1971: Ekologisk botanik. Almqvist & Wiksell, Stockholm.Sjörs, Hugo 1976: Gunnar Lohammar in memoriam. Svensk Bot. Tidskr. 70: 177-182.
Sjörs, Hugo 1989: Blåbär, Vaccinium myrtillus – ett växtporträtt. Svensk Bot. Tidskr. 83: 411-428.
Sjörs, Hugo 1999: The background: Geology, climate and zonation. I: Rydin, Håkan, Snoeijs, Pauli & Diekmann, Martin (ed.) Swedish plant geography. Acta Phytogeogr. Suec. 84.
Skoglund, Jerry & Hytteborn, Håkan 1990: Viable seeds in deposits of the former lakes Kvismaren and Hornborgasjön, Sweden. Aquatic botany 37: 71-290.
Skoglund, Jerry 1990: Seed banks, seed dispersal and regeneration processes in wetland areas. Acta Universitatis Upsaliensis 253.
Skogsdata 2010, SLU, Umeå. https://pub.epsilon.slu.se/5421/1/Skogsdata2010_webb.pdf
Skogsvårdslagen. Svensk författningssamling 1979:429.
Skuncke, Folke 1951: I gränstrakterna mellan Härjedalen, Hälsingland och Medelpad. I: Arnborg, Tore och Curry-Lindahl (red.): Natur i Hälsingland och Härjedalen: 338-350. Göteborg.
Skye, Erik 1963: Skogsvegetation på Storjungfrun. Norrlands Skogsvårdsförbunds tidskrift 1963(4): 405-516.
Skyttner, Olov Oskar 1957: Invasionen i Skrälldalen på 1850-talet. Ljusdals tidnings tryckeri. Nytryck i VÄX 1/2015: 3-9.
Slotte, Håkan & Göransson, Hans 1996: Lövtäkt och stubbskottsbruk. Del I och II. Kungl. Skogs- och Lantbrukskademien, Stockholm.
Smith, Harry 1919a: Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län II, 1918. Svenska Mosskulturföreningens Tidskrift 33: 217-250.
Smith, Harry 1919b: Redogörelse för torfmarksundersökningar i Gäfleborgs län II, 1918. Svenska Mosskulturföreningens Tidskrift 33: 313-340.
SOFI: Språk- och folkminnesinstitutet. Uppsala.
Solantie, Reijo 2006: Härdighetszoner för fruktträd och vedartade prydnadsväxter. Lustgården 86: 57-68.
Solhaug, K.A.; Gauslaa, Y. & Haugen, J. 1995. Adverse effects of epiphytic crustose lichens upon stem photosynthesis and chlorophyll of Populus tremula L. Bot. Acta 108: 233-239.
Solhaug, K.A. & Haugen, J. 1998: Seasonal variation of photoinhibition of photosynthesis in bark from Populus tremula L. - Photosynthetica 35: 411-417.
Sondell, Jan 2008: Gässen utrotar vass och säv i fågelsjöar. Vår Fågelvärld 2/2008: 20-21.
SOU 1974:35, Spridning av kemiska medel.
Stadling, Jonas 1894: Vår irländska fråga. Stockholm.
Steen, Eliel 1958: Betesinflytelser i svensk vegetation. Statens Jordbruksförsök, meddelande 89.
Steinacker, R. m.fl. 2007: Sinkhole Field Experiment in the Eastern Alps. BAMS, American Meteorological Society 88: 701-716.
Stenar, Helge 1937: Om Achroanthes monophyllos (L.) Greene. Dess geografiska utbredning och embryologi. Festskrift till Fil. Dr. Erik Modin. Heimbygdas Tidskrift Fornvårdaren 1937-38: 177-221.
Stenar, Helge 1947: Bidrag till kännedomen om Jämtlands landskapsblomma, brunkulla (Nigritella nigra (L.) Rchb. fil.), Heimbygdas Tidskrift Fornvårdaren 1946-47: 49-105.
Stenberg, Lennart 2009: Floraförändringar på saltade vägkanter. Nordrutan 14: 52-53.
Stenberg, Lennart (red) 2010: Norrbottens flora III. SBF-förlaget, Uppsala.
Stenberg, Lennart 2014: Nytt om styv- och norrlandsfibblor i Norrbotten. Nordrutan 19: 7-14.
Stenius, Jacob 1762: Tankar om orsaken til Måssan på Ängar samt medel och sätt till dess fördrifvande. Stockholm.
Stenman, Katarina 1986: Barlastfloran i norra Västerbotten. Examensarbete vid Umeå Universitet, Biologisk Grundutbildning.
Stevenson D.W. 1975: Taxonomic and morphological observations on Botrychium multifidum (Ophioglossaceae). Madroño 23(4): 198-204.
Strand, Solveig; Bodlund, Margareta & Bodlund, Gunnar 2010: Piploka Pleurospermum austriacum funnen i Söderhamn sommaren 2009. VÄX 2/2010: 49.
Strandhede, Sven-Olov & Dahlgren, Rolf 1968: Drawings of Scandinavian plants 13 - 14. Bot. Notiser 121: 305-311.
Stridh, Bengt 1983a: Lindmoren. En inventering av fanerogamer och kärlkryptogamer. Ljusdal. Stencil.
Stridh, Bengt 1983c: Växter under isen i Hybosjön. Kontaktblad (VÄX) 2/1983.
Stridh, Bengt 1983d: Gåssjöberget, 16F7G3-0-, en rik upplevelse i juli 1982. Kontaktblad (VÄX) 2/1983.
Stridh, Bengt 1983e: Skydd av en växtlokal för Botrychium boreale (Nordlig låsbräken). Kontaktblad (VÄX) 3/1983.
Stridh, Bengt 1985a: Mellanljusnans flora, del 1. Nedre strandens växtlighet vid Ljusnan och lagunsjöarna vid Ljusdal. VÄX 1/1985: 33-41.
Stridh, Bengt 1985b: Ävjepilört, Polygonum foliosum. VÄX 1/1985: 42-47.
Stridh, Bengt 1985c: Låsbräken. VÄX 2/1985: 21-24.
Stridh, Bengt 1985d: Ljusnans flora mellan Edänge och Forsnäset. Inventeringsresultat. VÄX 3/1985: 6-10.
Stridh, Bengt 1985e: Låsbräken igen. VÄX 3/1985: 26-29.
Stridh, Bengt 1986a: Kanadastarr - ny art för Hälsingland. VÄX 2/1986: 29-33.
Stridh, Bengt 1987c: Fjällögontröst - ett lokaltips. VÄX 3/1987: 38.
Stridh, Bengt 1988b: Klibbal och högsta kustlinjen. VÄX 3/1988: 16-17.
Stridh, Bengt 1988c: Mellanljusnan. Inventering av naturvärden på sträckan Edeforsen - Malmyrströmmen. Naturvårdsverket, Rapport 3436.
Stridh, Bengt 1989a: Igelknopp i Hälsingland. VÄX 2/1989: 10-17.
Stridh, Bengt 1989c: Ängshävd vid Remman. VÄX 2/1989: 54.
Stridh, Bengt 1989e: Mera köseven (Agrostis clavata). VÄX 3/1989: 37-38.
Stridh, Bengt 1990a: Mosippa vid Opplisjön - effekter av hyggesharvning. VÄX 3/1990: 17-19.
Stridh, Bengt 1990b: Slamkrypor.  VÄX 3/1990: 23-26.
Stridh, Bengt 1991a: Mosippa i Hennan 1990. VÄX 1/1991: 4-12.
Stridh, Bengt 1991b: Lappranunkel - ny art i Hälsingland. Sydligaste fyndet i Sverige under 1900-talet. VÄX 3/1991: 7-12.
Stridh, Bengt 1991c: Hur jakt på lappranunkel gav ett oväntat fynd av tågstarr (Carex tenuiflora). VÄX 3/1991: 16-17.
Stridh, Bengt 1992b: Låsbräken vid Gryttjesberget. VÄX 1/1992: 16-21.
Stridh, Bengt 1993c: Remman - en gammaldags äng. VÄX 3/1993: 12-13.
Stridh, Bengt 1994c: Pricknattljus, Oenothera rubricaulis, ny art i Hälsingland. VÄX 3/1994: 4.
Stridh, Bengt 1994d: Trubbpilblad x pilblad i Ljusdal. VÄX 3/1994: 7-9.
Stridh, Bengt 1994f: Ängens dag på Remman. VÄX 3/1994: 16-18.
Stridh, Bengt 1995d: Några Hälsinge-fynd 1995. VÄX 3/1995: 8-9.
Stridh, Bengt 1996b: Floraväkteri i Hälsingland 1995. VÄX 2/1996: 11-18.
Stridh, Bengt 1997b: Remman - lyckad ängshävd. VÄX 2/1997: 31-32.
Stridh, Bengt 1997e: Slåtter på Remman 1997. VÄX 3/1997: 19.
Stridh, Bengt 1998: Remman-slåtter 1998. VÄX 3/1998: 10.
Stridh, Bengt 1999a: Grått saltgräs vid vägkanter. VÄX 2/1999: 27.
Stridh, Bengt 1999b: Floraväkteri i Hälsingland 1998. VÄX 2/1999: 28-31.
Stridh, Bengt 2003c: Fältgentiana Gentianella campestris - årets växt 2003. VÄX 2/2003: 3-6.
Stridh, Bengt 2003d: Rapportera in dina fynd av fältgentiana. VÄX 3/2003: 27-30.
Stridh, Bengt 2003e: Vattenstrandens växter vid Kyrksjön, Ljusdal, hösten 2002. På uppdrag av Ljusdals kommun.
Stridh, Bengt 2004: Inventering av fältgentiana i Gävleborgs län. VÄX 3/2004: 50-53.
Stridh, Bengt; Henriksson, Bo & Persson, Tony 1994: Kläppaängarna, Ljusdal. Naturinventering 1992. Ljusdals kommun.
Ström, Carl Petter 1827: Försök till en beskrifning öfver Färla Socken. Gefle.
Ström, Carl Fredrik & Mellin, Gustaf Henrik 1846: Karta öfver landswägarne uti Sverige och Norrige samt en del af Dannemark.
Ström, Lena 1997: Root exudation of organic acids: importance to nutrient availability and the calcifuges and calcicole behaviour of plants. Oikos 80: 459-466.
Strömbäck, Dag 1923: På strövtåg i sydvästra Hälsinglands finnskogar. Svenska Turistföreningens årsskrift 1923: 139-160.
Strömman, Per Hugo 1910: Psamma arenaria (L.) Roem. & Sch. funnen i Helsingland. Svensk Bot. Tidskr. 4: 18.
Strömman, Per Hugo 1911: Bidrag till Hälsinglands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 5: 359-365.
Sturesson, Eddie 1983: Naturskogen på Brassberget - en skogsbiologisk inventering. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1983:2.
Ståhl, Peter 1977: Vegetation och flora i östra Nora, Ångermanland. Svensk Bot. Tidskr. 71: 363-382.
Ståhl, Peter 1980: Ur- och naturskog - försvinnande naturtyper. Natur i Gävleborg 2: 13.
Ståhl, Peter 1982: Naturskogar i Gävleborgs län - en inventering av urskogsartade skogar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Ståhl, Peter 1985: Skyddsvärda myrar i Gävleborgs län. Länsstyrelsen, Gävleborgs län, Naturvårdsenh. 1985:2.
Ståhl, Peter 1986a: Sveriges näst äldsta tall. VÄX 1/1986: 70-71.
Ståhl, Peter 1986b: Något om floran i Sunnästrakten. VÄX 1/1986: 34-39.
Ståhl, Peter 1988b: En vecka med Agrostis mertensii. VÄX 1/1988: 12-16.
Ståhl, Peter 1989a: Los-mötet 22-24 juli 1988. VÄX 1/1989: 22-24.
Ståhl, Peter 1989c: Näsberget i Mellansjö, en för vetenskapen ny växtlokal. VÄX 3/1989: 7-11.
Ståhl, Peter 1989e: Hennanmötet 17-19 juli 1989. VÄX 3/1989: 17-18.
Ståhl, Peter 1990a: Stor låsbräken, Botrychium virginianum - en ungskogsstrateg. Svensk Bot. Tidskr. 74: 23-36.
Ståhl, Peter 1994c: Snabba klipp på massafabriken. VÄX 2/1994: 30-31.
Ståhl, Peter 1995d: Lyckad luftlandsättning av asp. VÄX 3/1995: 25-26.
Ståhl, Peter 2005: Skogsklockan - inventeringen 2004 och något om artens biologi. Svensk Bot. Tidskr. 99: 171-182.
Ståhl, Peter 2007c: Ny lokal för rutlåsbräken i Gästrikland. VÄX 2/2007: 39-40.
Ståhl, Peter 2009b: Inte bara svedjenäva - fler ekologiska iakttagelser från Storåsenbranden. VÄX 1/2009: 27-29.
Ståhl, Peter 2015: Grodtåg, Juncus ranarius, funnen i Hälsingland. VÄX 3/2015: 38.
Ståhl, Peter 2016: Gästriklands flora. Uppsala.
Ståhl, Peter, Lindgren, Gunilla & Granström, Pär 1994: Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 1994:8.
Suda, Jan 2002: New DNA ploidy level in Empetrum (Empetraceae) revealed by flow cytometry. Ann. Bot. Fennici 39: 133-141.
Sundh, Lennart 2009: Bränning som hävdmetod - 50 års bränning av en åkerholme på Falbygden. Svensk Bot. Tidskr. 103: 249-252.
Suominen, Juha 1985: Valkovuokkokarttoja Satakunnasta. Lutukka 1: 76-78.
Svahn, Margareta 1991: Finnskägg, tåtel och sia. Om folkliga namn på gräs. Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och.folkminnesarkivet i Umeå. Serie A. Dialekter nr 8.
Swahn, Ulf 1984: Tre av våra föregångare - Carl Johan Hartman och sönerna Carl och Robert - några av 1800-talets ledande botanister. Kontaktblad (VÄX) 1/1984.
Svensson, Anders 2010: Inomhusogräs i blomsterhandlares och handelsträdgårdars växthus. Daphne 2/2010: 23.
Svensson, N.-B. 1968: The Dellen lakes, a probable meteorite impact in central Sweden. Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar 90: 314–316.
Svensson, Olle 1956: Gammelvägen. Ett minne från Bollnäs finnskog. Hälsingerunor1956: 155-159.
Svensson, Roger & Thor, Göran 1994: Cuscuta epilinum linsnärja. I: Aronsson, Mora (red.) 1999: Rödlistade arter i Sverige – Artfakta. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Svensson, Roger & Wigren, Marita 1985: Blåklintens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 273-297.
Svensson, Roger & Wigren, Marita 1989: Bolmörtens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 29-45.
Svensson, Stig-Åke 1975: Naturvårdsinventering av Skattlösbergs by och dess slåtterängar. Meddelanden från Länsstyrelsen i Kopparbergs län N 1975 (10).
Swenson, Ulf & Martinsson, Karin 2005: Restaurering av hagmarker - hur man kan få bukt med örnbräken Svensk Bot. Tidskr. 99: 339-346.
Sylvén, Nils 1916: De svenska skogsträden. 1. Barrträden. Stockholm.
Säfverstam, Zander 1952: Några anmärkningsvärda växtfynd från Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 46: 262.
Säfverstam, Zander 1957: Nya fynd av ask och hassel i norra Hälsingland. Bot. Notiser 110: 124-126.
Säfverstam, Zander 1973: Lokalförteckning över alla kända kärlväxtfynd i Hälsingland. Manuskript.
Söderlund, Tor 1985: Jordarterna och deras uppkomst i Ljusnans dalgång. VÄX 2/1985: 31-37.
Sörlin, Anton 1916: Monotropa hypopitys i lövskog. Svensk Bot. Tidskr. 10: 75.

Tajani, Kristina 2002: Våtmarker i Jämtlands län. Länsstyrelsen Jämtlands län.
Tamm, C.O. 1948: Observations on reproduction and survival of some perennial herbs. Bot. Notiser 1948(3): 305-321.
Tamm, C.O. 1956: Further observations on the survival and flowering of some perennial herbs. I. Oikos 7: 273-292.
Tedersoo, Leho; Pellet, Prune; Kõljalg, Urmas & Selosse, Marc-André 2007: Parallel evolutionary paths to mycoheterotrophy in understorey Ericaceae and Orchidaceae: ecological evidence for mixotrophy in Pyrolae. Oecologia 151: 206-217.
Terstad, Jan & Wallentinus, Hans-Georg 1980: Hylsjön, naturinventering. Conec, Täby.
Thedenius, Knut Fredrik 1842: En botanisk resa år 1842. Handskriftssamlingen, Uppsala universitetsbibliotek. Delvis återgivet i VÄX 1/1991: 50-52.
Thompson, K. 1986: Small-scale heterogeneity in the seed bank of an acidic grassland. J. of Ecology 74: 733-738.
Thor, Göran 1987: Sumpbläddra, Utricularia stygia, en ny svensk art. Svensk Bot. Tidskr. 81: 273-280.
Thor, Göran 1988: The genus Utricularia in the Nordic countries, with special emphasis on U. stygia and U. ochroleuca. Nordic Journal of Botany 8: 213-225.
Thoreau, Henry David 1854: Walden. Svensk översättning av Peter Handberg 2006. Natur och Kultur.
Thoreau, Henry David 1864: The Maine Woods.
Tolf, Robert 1895: Berättelse öfver undersökningar i Norrland sommaren 1894. II Resor i Helsingland. Svenska Mosskulturföreningens Tidskrift 9: 260-267.
Tolstoy, Anna & Österlund, Katrin 2003: Alger vid Sveriges östersjökust. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Tuhkanen, Sakari 1980: Climatic parameters and indices in plant geography. Acta Phytogeogr. Suec. 7: 1-105.
Tujulin, R. 1967: Kinahminmäen kaskimetsien kasvillisuudesta. Kuopion Luonnon Ystäväin Yhdistyksen julkaisuja Sarja B 4(2): 1-36. Kuopio.
Tutin, T.G. m.fl. (ed.) 1972: Flora Europaea, vol. 3. Cambridge.
Tyler, Germund 1994: A new approach to understanding the calcifuge habit of plants. Annals of Botany 73: 327-330.
Tyler, Germund 1996: Soil chemistry and plant distributions in rock habitats of southern Sweden. Nordic Journal of Botany 16: 609-635.
Tyler, Germund & Ström, Lena 1995: Differing organic-acid exudation pattern explains calcifuge and acidifuge behavior of plants. Annals of Botany 75: 75-78.
Tyler, Torbjörn 1998a: Toppklocka i Skåne och Skandinavien. Lunds Bot. Fören. Medlemsblad 1998(2): 4.
Tyler, Torbjörn 1998b: Några sentida skånska invandrares historia. Lunds Bot. Fören. Medlemsblad 1998(4): 14-30.
Tyler, Torbjörn 1999: Fyra sorters toppklocka Campanula glomerata i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 93: 139-144.
Tyler, Torbjörn 2001: Förslag till ny taxonomisk indelning av stångfibblorna (Pilosella) i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 95: 39-67.
Tyler, Torbjörn 2003: Allozyme variation in Carex sect. Digitatae. Evidence of introgression, genetic distinctiveness and evolution of taxa. Plant. Syst. Evol. 237: 219-231.
Tyler, Torbjörn 2004: Reevaluation of the species of Hieracium sect. Hieracium that were described by Hylander from introduced populations in the Scandinavian parks. Ann. Bot. Fennici 41: 103-131.
Tyler, Torbjörn 2006: Patterns of morphometric variation and a new supraspecific classification of apomictic taxa of Hieracium (Asteraceae) from Denmark and southern Sweden. Plant Systematics and Evolution 261: 39–88.
Tyler, Torbjörn 2007a: Herbarium Hieraciorum Sueciae Virtuale. Fasciculus 1. No:s 01-292. www.botmus.lu.se/ bilagor/Tyler_Herbarium Hieracium.zip.
Tyler, Torbjörn 2007b: On Hieracium incurrens (Asteraceae) and similar species in central Sweden. Nordic Journal of Botany 25: 152-160.
Tyler, Torbjörn 2008: Skogs-, hag- och krattfibblor i södra Norrlands kustlandskap. VÄX 1/2008. Supplement.
Tyler, Torbjörn 2009: Lectotypifications of names of Hieracium (Asteraceae) based on material from the Swedish provinces Gästrikland, Hälsingland and Medelpad. Ann. Bot. Fennici 46: 107-114.
Tyler, Torbjörn 2010: Nomenclature of members of Hieracium sect. Alpestria, Foliosa and Prenanthoidea (Asteraceae) reported from Sweden. Nordic Journal of Botany 28: 561-580.
Tyler, Torbjörn; Bertilsson, Anders & Aronsson, Mora 2010: Hotade hökfibblor i södra Sverige – en preliminär rödlista. Svensk Bot. Tidskr. 104: 227-273.
Tyler, Torbjörn 2011: Hieracium sect. Oreadea (Asteraceae) in Sweden – from a complete mess to o preliminary taxonomix classification. Nordic Journal of Botany 29: 538-589.
Tyler, Torbjörn 2012: Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 5. Bot. Notiser 145: 5-31.
Tyler, Torbjörn 2017: Nyheter bland svenska stångfibblor. Svensk Bot. Tidskr. 111: 312-330.
Törnqvist, Göran 2003: Besök på ön Gran, Gävleborgs östligaste punkt och utpost i norr. VÄX 3/2003: 14-16.
Törnqvist, Göran 2004a: Sen fältgentiana Gentianella campestris i Hassela. VÄX 1/2004: 30-31.
Törnqvist, Göran 2004c: Storön - blivande naturreservat som fått slita ont. VÄX 2/2004: 11-14.

Uggla, Evald 1958: Skogsbrandfält i Muddus nationalpark. Acta Phytogeogr. Suec. 41: 90.
Uotila, Pertti 1974: Elatine hydropiper L. aggr. in northern Europe. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 50: 113-123.
Uotila, Pertti 1978: Variation, distribution and taxonomy of Chenopodium suecicum and C. album in N. Europe. Acta Bot. Fennici. 108: 1-35.  

Valinger, Erik & Fridman, Jonas 2011: Factors affecting the probability of windthrow at stand level as a result of Gudrun winter storm in southern Sweden. Forest Ecology and Management 262: 398-403.
Van Vierssen, Wilhelmus 1982: The ecology of communities dominated by Zannichellia taxa in western Europe. I. Characterization and autecology of the Zannichellia taxa. Aquatic Botany 12: 103-105.
Vedin, H.; Raab, B. & Wastenson, L. (red.) 2004: Sveriges nationalatlas: Klimat, sjöar och vattendrag.
Vegelius, Jan 1990: Sveriges landskapsblommor och deras historia. Andra utökade upplagan. Rabén & Sjögren.
Viklund, Karin 2012: Linet i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 106: 156-164.
Vilpa, E. 2006: Ihastus ja katumus. Lutukka 22(4): 116–117.
Von Düben, M.W. 1839: Öfver de Svenska arterna af Slägterna Platanthera och Elatine. Bot. Notiser 1839: 87-88.
Von Hofsten, Carl Gustaf 1985: Kemiska bekämpningsmedel. LTs förlag, Stockholm.
Von Stedingk, Henrik 1999: Vegetationsutveckling och brandhistorik i Tyresta under 9000 år - en pollenanalytisk studie av en skvattramtallmyr i Tyresta nationalpark, Södermanland. Inst. f. skoglig vegetationsekologi, Umeå, Rapporter och uppsatser nr. 13.
Vrålstad, T.; Holst-Jensen, A. & Schumacher, T. 1998: The postfire discomycete Geopyxis carbonaria (Ascomycota) is a biotrophic root associate with Norway spruce (Picea abies) in nature. Molecular Ecology 7: 609-616.
Vägverket 1996: Artrikare vägkanter – en idéskrift. Publikation 1996/074.

Wahlenberg, Göran 1810: Resa genom Norrlands kustland upp till Umeå lappmark i juni 1810. Handskriftssamlingen, Uppsala universitetsbibliotek, kapsel S169b.
Wahlenberg, Göran 1811: Rön om Springkällors temperatur och Växternas förhållande uti rikets norra provincer anstälda i afsigt att bestämma climatet. Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens handlingar Jan., Feb. Mart. 1811: 19-54.
Wallén, Gunnar 1956: Bröderna Magnus, Elias och Nicolaus Celsius från Ovanåker. Hälsingerunor 1956.
Wallentinus, Hans-Georg 1968: Utbredningen av Eleocharis acicularis och E. parvula på strandängslokaler vid den svenska norrlandskusten. Svensk Bot. Tidskr. 62: 512-515.
Wallgren, Rosa 1986: Granbräken funnen i Färila. VÄX 3/1986: 50-52.
Wannberg, Björn 1987b: Växtlokaler på Hälsingekartan med dator. VÄX 2/1987: 24-29.
Wannberg, Björn 1987c: Första fyndet i Hälsingland av radgräs, Beckmannia syzigachne. VÄX 2/1987: 36-38.
Wannberg, Björn 1990b: Till trampcykelns lov, eller varför hittar ingen annan radgräs? VÄX 3/1990: 4-5.
Wannberg, Björn 1990d: Strandklo i Alfta - hundraåring eller nyetablering? VÄX 3/1990: 37-38.
Wannberg, Björn 1998: Strandklo i Alfta – några år senare VÄX 3/1998: 11.
Wannberg, Björn 2003: Några uttag ur fröbanken. VÄX 3/2003: 13.
Wannberg, Björn 2009: Något om floran vid Flottarleden. VÄX 3/2009: 13-15.
Wannberg, Björn 2014: Gulkämparna avancerar längs Hälsinglands vägar. VÄX 3/2014: 16-17.
Wannberg, Björn 2018: Mystisk lokal för ”exotiska” växter. VÄX 1/2018: 7-13.
Wannberg, Björn & Hedblom, Arne 2008: Massförekomster av cikoria Cichorium intybus i Alfta, Ovanåker och Arbrå. VÄX 2/2008:5.
Wannberg, Björn & Nilsson, Gunnar 1989: Rutorna 16F5C och 16F5G. VÄX 1/1989: 35-37.
Wannberg, Björn; Sahlin, Enar; Ågren, Åke & Stridh, Bengt 2008: Ifrågasatt ängsklint blev till slut finnklint (ängsklint). VÄX 2/2008: 33-34.
Wardle, David A. m.fl. 2003: Long term effects of wildfire on ecosystem properties across an island gradient. Science 300: 972-975.
Wedin, Mats 1987a: Årsmötet 1987. VÄX 2/1987: 12-16.
Wedin, Mats 1987b: Roliga fynd från Hornslandet. VÄX 3/1987: 25-28.
Weih, Martin 2006: De vackra höstfärgerna avslöjar trädens effektiva retursystem. Svensk Bot. Tidskr. 100: 283-289.
Weimarck, Henning 1942: Blechnum spicant i Skåne. Svensk Bot. Tidskr. 36: 400-407.
Welander, P.O. 1944: Rönnens förekomst och reproduktion i granskogar inom det norrländska inlandet. Svensk Bot. Tidskr. 38: 85-186.
Welinder, Stig 1999: Neoliticum - Bronsålder 3900 - 500 f.K. I: Det svenska jordbrukets historia band 1: 11-236. Natur och Kultur.
Wennberg, Barbro 1985: Iron age agriculture at Trogsta, North Sweden. Fornvännen 80: 254-262.
Werner, Floyd & Åhrmann, Jan 1955: Stormfällningens dynamik - en studie. Sveriges Skogsvårdsförbunds tidskrift 53: 311-330.
Wernersson, Börje och Stridh, Bengt 2003: Låsbräknar vid Gryttjesberget - 12 års uppföljning. VÄX 1/2003: 38-51..
Westerlind, Kjell 2014: Sveriges landskapsträd. Sundsvall.
Westerlund, A.F. 1963: Bidrag till Hälsinglands flora. Svensk Bot. Tidskr. 57: 262-267.
Westerlund, Carl Gustaf 1898: Strödda bidrag till Sveriges flora. Bot. Notiser 1898: 78-79.
Westerlund, Carl Gustaf 1906: Bidrag till Hälsinglands flora. Bot. Notiser: 1-40.
Westerlund, Carl Gustaf 1907: Studier öfver de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. Redogörelse för allmänna läroverken i Norrköping och Söderköping under läsåret 1906-1907: 28.
Westerlund, Carl Gustaf 1909: Bidrag till Helsinglands flora. Bot. Notiser 1909: 95-96.
Westin, Josef Gunnar 1930: Kulturgeografiska studier inom Nätra-, Näske- och Utbyåarnas flodområden samt angränsande kusttrakter. Lund.
Whigham, Dennis F. m.fl. 2006: Seed longevity in terrestrial orchids - Potential for persistent in situ seed banks. Biological Conservation 129: 24-30.
Widén, Karl-Gustav 1971: The genus Agrostis L. in eastern Fennoscandia. Taxonomy and Distribution. Flora Fennica 5. Helsinki.
Widgren, Åke 1999: Saltgräs, Puccinellia, i Skåne. Lunds Bot. Fören. Medlemsblad 2/1999: 11-14.
Widgren, Åke 2010: Stor igelknopp och dess fyra underarter i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 104: 66-74.
Widmark, E.J. 1867: Strödda bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1867: 171.
Wiger, Johan 1965: Botaniska undersökningar vid Norrlandsgränsen. Svensk Bot. Tidskr. 59: 261-331.
Wikars, Lars-Ove; Jonsson, Fredrik & Oldhammer, Bengt 2009: Hotade arter i lövskogar i norra Hälsingland. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2009:15.
Winther, Jennifer L. & Friedman, William. E. 2007: Arbuscular mycorrhizal symbionts in Botrychium (Ophioglossaceae). American Journal of Botany 94: 1248-1255.
Wiström, Johan Alfred 1857: Strödda underrättelser. Bot. Notiser 1857: 56.
Wiström, Johan Alfred 1864: Naturalhistoriska anteckningar under vandringar i Hudiksvalls-trakten samt en del af Ljusnedalen inom Helsingland. Redogörelse för Hudiksvalls högre Elementarläroverk under läseåret 1863-1864. Hudiksvall.
Wiström, Johan Alfred 1865: Brev till Elias Fries 16 jan. 1865. Handskriftssamlingen, Uppsala Universitetsbibliotek, G 70 v.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Johan Alfred 1874: Ett blad ur Helsinglands kulturhistoria. Redogörelse för Hudiksvalls högre elementar-läroverk 1873-74: 1-14.
Wiström, Johan Alfred: Brev till Th. M. Fries. Handskriftssamlingen, Uppsala Universitetsbibliotek, G 70 ca 21.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Wiström, Per Wilhelm 1906: Wäxtgeografiska studier rörande öfvergången mellan den nordsvenska och mellansvenska kärlväxtfloran. Falun.
Witte, Hernfrid 1912: Silene dichotoma Ehrh. En sydost-europeisk arts uppträdande i vårt land huvudsakligen såsom vall-ogräs. Svensk Bot. Tidskr. 6: 510.
Witting, Margareta 1949. Kalciumhalten i några nordsvenska myrvatten. Svensk Bot. Tidskr. 43: 715-739.
Wittrock, Veit B. 1914: Meddelanden om granen, särskilt hennes svenska former, i bild och skrift. Acta Horti Bergiani. 5(1). Stockholm.

Zackrisson, Olle 1976a: Vegetationsdynamik på kulturmark i övre Norrland under historisk tid. Internordisk Symposium om gjengroing av kulturmark. Ås.
Zackrisson, Olle 1976b: Vegetation dynamics and land use in the lower reaches of the river Umeälven. Early Norrland 9: 7-74.
Zackrisson, Olle 1977: Influence of forest fires on the North Swedish boreal forest. Oikos 29: 22-32.
Zahn, Karl Hermann 1921–1923: Hieracium. I: A. Engler, Das Pflanzenreich IV. Leipzig.
Zetterstedt, Johan Wilhelm 1833: Resa genom Umeå Lappmarker förrättad år 1832: 28-31. Örebro.
Zetterstedt, Johan Wilhelm 1842: Berättelse om en naturhistorisk resa genom några provinser af nordligare Skandinavien och särdeles Jämtland år 1840. Norstedt.
Zinko, Ursula; Seibert, Jan; Dynesius, Mats & Nilsson, Christer 2005: Plant Species Numbers Predicted by a Topography-based Groundwater Flow Index. Ecosystems 8: 430-441.
Zohlen, Angelica & Tyler, Germund 1997: Differences in iron nutrition strategies of two calcifuges, Carex pilulifera (L.) and Veronica officinalis (L.). Annals of Botany 80: 553-559.

Ågren, Åke 1981: Glesstånds, Senecio fuchsii, ny svensk växt under spridning. Svensk Bot. Tidskr. 75: 141.
Ågren, Åke 1983: Euphorbia agraria, bantörel - ny svensk växt. Svensk Bot. Tidskr. 77: 329.
Ågren, Åke 1984a: Sandviva, Androsace elongata, funnen i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 78: 93-94.
Ågren, Åke 1984b: Nygammalt fynd av solvända. VÄX 3/1984: 26-27.
Ågren, Åke 1984c: Kvällsexkursion i Söderhamn. VÄX 3/1984: 44-45.
Ågren, Åke 1984d: Växter i människans spår. Natur i Gävleborg 3: 34-38.
Ågren, Åke 1986a: GÄBS höstmöte 23/11 1985. VÄX 1/1986: 82-84.
Ågren, Åke 1987a: Vårarv, Cerastium semidecandrum, ny art för Hälsingland. VÄX 3/1987: 10.
Ågren, Åke 1988a: Minnen om Arne Sandström. VÄX 1/1988: 6-7.
Ågren, Åke 1988b: Vårstarr (Carex caryophyllea) funnen i Långvind. VÄX 1/1988: 17-18.
Ågren, Åke 1988c: GÄBS årsmöte 1988. VÄX 2/1988: 7-10.
Ågren, Åke 1988d: Söderhamns skärgård. Natur i Gävleborg 4: 50-57.
Ågren, Åke 1989: Lindefallet - en oas i barrskogen. VÄX 1/1989: 43-45.
Ågren, Åke 1990: Nya arter för Hälsingland. VÄX 3/1990: 6-7.
Ågren, Åke 1991b: Vallfibbla blev borstfibbla. VÄX 2/1991: 31.
Ågren, Åke 1991c: Luddkrissla. VÄX 2/1991: 31.
Ågren, Åke 1991e: Nya kärlväxter för Hälsingland. VÄX 3/1991: 5-6.
Ågren, Åke 1991f: Det välsignade regnet? VÄX 3/1991: 15.
Ågren, Åke 1993a: Höstträff i Lundnäs 1992. VÄX 1/1993: 4.
Ågren, Åke 1994a: Höstträff i Lundnäs 1993. VÄX 1/1994: 6.
Ågren, Åke 1996a: Gävleborgs artrikaste ruta. VÄX 1/1996: 15-16.
Ågren, Åke 1996b: Gulsporre-peloria och rankspenat. VÄX 2/1996: 41.
Ågren, Åke 1996c: Fynd i Söderhamnstrakten. VÄX  3/1996: 9.
Ågren, Åke 1996d: Floraväktardag i Söderhamnstrakten. VÄX 3/1996: 16-17.
Ågren, Åke 1997b: Lungrot. VÄX 1/1997: 15.
Ågren, Åke 1998a: Rapport från Söderhamn 1997. VÄX 2/1998: 25-28.
Ågren, Åke 1998b: Buskviol Viola hirta ny för Hälsingland. VÄX 3/1998: 6.
Ågren, Åke 1999a: Rart i Söderhamnstrakten 1998. VÄX 1/1999: 12-13.
Ågren, Åke 1999b: Fröpåsbotanik. VÄX 2/1999: 32.
Ågren, Åke 2000a: Nya kärlväxter för Hälsingland. VÄX 1/2000: 9.
Ågren, Åke 2000b: Rapport från Söderhamn. VÄX 1/2000: 17.
Ågren, Åke 2000c: Stor vattenmåra - ny för Hälsingland. VÄX 3/2000: 7.
Ågren, Åke 2000d: Artrikt dike i Hälsingland. VÄX 3/2000: 16.
Ågren, Åke 2000e: Vattenpest Elodea canadensis ny för Söderhamns kommun. VÄX 3/2000: 29.
Ågren, Åke 2001c: Finsk fingerört ny för Söderhamns kommun. VÄX 3/2001: 14.
Ågren Åke 2002a: Nya kärlväxter för Hälsingland. VÄX 1/2002: 15-16.
Ågren, Åke 2002b: Ungersk blåsippa Hepatica transsilvanica. VÄX 3/2002: 13.
Ågren, Åke 2004a: Drakmålla Chenopodium schraderianum, ny för Norrland. VÄX 1/2004: 36-37. (Uppgiften avser dock ekmålla Dysphania botrys).
Ågren, Åke 2004b: Blåsuga äntligen funnen i Söderhamns kommun. VÄX 3/2004: 24-25.
Ågren, Åke 2005a: Nya växtfynd i Söderhamns kommun. VÄX 1/2005: 37-39.
Ågren, Åke 2005b: växtfynd i Söderhamns kommun. VÄX 3/2005: 34-35.
Ågren, Åke 2006: Kärlväxtfynd i Söderhamns kommun år 2005. VÄX 1/2006: 47-48.
Ågren, Åke 2007a: Växtfynd i Söderhamn och Bollnäs. VÄX 1/2007: 14-15.
Ågren, Åke 2008: Rysk nejlikrot och rundmynta blev amerikansk nejlikrot och äppelmynta. VÄX 3/2008: 15.
Ågren, Åke; Delin, Anders & Wannberg, Björn 2003: Några kulturföljeslagares öden i Söderhamn under 20 år - Del I. VÄX 3/2003: 17-26.
Ågren, Åke; Delin, Anders & Wannberg, Björn 2004: Några kulturföljeslagares öden i Söderhamn under 20 år – Del II. VÄX 2/2004: 45-54.
Åkerblom, Dan 1951: Fäbodmarker i Hälsingland. Hur kulturen skapade en naturtyp, som nu återerövras av skogen. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 169-189. Göteborg.
Åkerblom, Dan 1958: Från Ljusdals fäbodvallar. Intryck och upplevelser. I: Witt-Strömer, Bo, (red.), Ljusdal - Anteckningar från en kulturbygd. Ljusdal.
Åkerblom, Dan 1971: Fäbodvallarnas blomsterspråk. Hälsingerunor 1971: 7-42.
Åkerblom, Gustav 1978: Floristiska notiser. Iris versicolor. Svensk Bot. Tidskr. 72: 150.
Åkerman, Kaarina Havukainen & Åkerman, Sven 1987: Sammanställning av slutresultat efter ABF:s Ljusdal studiecirkel i finska ortnamn inom Loos med Orsa finnmark. Stencil. Loos bibliotek.
Åkerström, Ove 1983: Viola collina, bergviol, funnen i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 77: 2.
Åkerström, Ove & Delin, Anders 1985: Rigberg - planerat naturreservat. VÄX 2/1985: 16-20.
Ångström, Anders 1942: Norrlands klimat. I: Norrland, utgiven av Geografiska förbundet i Stockholm och Industriens utredningsinstitut.
Ångström, Anders 1974: Sveriges klimat. Generalstabens litografiska anstalts förlag.
Åslander, Alfred 1941: Rödsyran som markindikator. Svensk Bot. Tidskr. 35: 219-238.
Åström, Staffan 2000: Artrikedomen på jämtländska gräsmattor. Rödbläran 2/2000: 8-9.
Åström, Staffan 2003: Carex pachystachya - nybestämd för Sverige. Rödbläran 2/2003: 13.
Åström, Staffan 2009: Hur är det egentligen med starrarna längs Föllingevägen i Aspås och norr om bron över Långan. Rödbläran 2/2009, sid. 6.
Åström, Staffan 2010: Lite om Aspås flora. Rödbläran 2/2010, sid. 3-7.
Åström, Staffan 2013: Hommelloken - en lokal för humle. Rödbläran 1/2013: 3-5.
Åström, Staffan, & Stridh, Bengt 2003: Mosippa. Årets växt 2002. Svensk Bot. Tidskr. 97: 117-126.

Øllgaard, Hans & Räsänen Juhani 2008: Six new Taraxacum species (Asteraceae) from Finland and adjacent countries. Ann. Bot. Fennici 45: 375 – 385.

Örtenblad, V. Thorsten 1891a: Om almens, lindens och alens nordgräns. Skogsvännen 1891: 4-7.
Örtenblad, V. Thorsten 1891b: Till frågan om skogsträdens nordgräns. Skogsvännen 1891: 49-52.
Örtenblad, V. Thorsten 1893: Über Reliktformationen in den Wäldern Nord-Schwedens (Norrlands). Centralblatt für das gesammte Forstwesen, 19: 465-474.
Örtenblad, V. Thorsten 1894: Om skogar och skogshushållning i Norrland och Dalarne. I: Domänstyrelsens underdåniga berättelse rörande skogsväsendet år 1883: 78-79.
Örtenblad, V. Thorsten 1895: Har Norrlands skogsflora erhållit bidrag från Norge? Tidskrift för Skogshushållning 1895: 25-34.
Örtenblad, V. Thorsten 1902: Om masurbjörkens (Betula verrucosa) utbredning i Skandinavien. Bot. Notiser 1902: 229-234.
Örtenblad, Torsten. 1997: Växtlivets värstingar. Natur på Dal 23: 10.
Österdahl, Lars; Zetterberg, Gunilla & Andersson, Ingvar 1977: Introduktion till RUBIN. Statens Naturvårdsverk PM 909.