Fjällviolen har sina huvudsakliga förekomster i Mellanljusnans övre och mellersta delar, mest där den växer på finkornig jord i en östvänd brink mot älven, där granskogen möter den 12 meter breda stranden. Markvatten sipprar fram och skogen skuggar lokalen. De närmaste grannarna var där små plantor av gran, rönn, björk, gråal samt hultbräken och mossviol.
För att särskilja fjällviol från andra violer efter blomningen är förutom den runda njurformade bladformen även karaktären med tydligt utspärrat håriga bladsidor användbar. Säkert finns den på fler platser, men eftersök tar tid, då den ofta växer gömd inne i snåren. (Andersson 2008).
Utbredning
Fjällviolen var känd från ”Norra Hälsingland” redan 1849 genom C.J. Hartman. Flera mer preciserade lokaler angavs för omkring 100 år sedan från övre delarna av Ljusnan, och de av oss funna lokalerna ansluter till dessa. Lokalen vid Borgarberget i Forsa ligger inte i Ljusnandalen, och är en sydostlig utpostlokal, där vi har försökt återfinna arten utan framgång.
13 aktuella lokaler i 2 församlingar. 9 gamla lokaler i 6 församlingar.
Referenser
Andersson, Magnus 2008: Vegetations- och substratkartering längs Mellanljusnans stränder 2008. FORAN Sverige AB, för Länsstyrelsen Gävleborg.
Birger, Selim 1908a: Härjedalens kärlväxter. Stockholm.
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Lidman, Gottfrid, 1925: Några anteckningar om Hälsinglands Flora. Svensk Bot. Tidskr. 19: 84-97.
Rasch, Wilhelm 1957: De gamla herbariearken berätta. Julhälsning till Forsa församling 1957. Hudiksvall.
Wiström, Johan Alfred 1864: Naturalhistoriska anteckningar under vandringar i Hudiksvalls-trakten samt en del af Ljusnedalen inom Helsingland. Redogörelse för Hudiksvalls högre Elementarläroverk under läseåret 1863-1864. Hudiksvall.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Hudiksvall Forsa Vid foten av Borgarberget, vid stranden av S Dellen, 1906–1913 (Rasch 1957), ej återfunnen på 1980-talet (ASA och ALA);
Härjedalen Ytterhogdal Vännberget, vid Ljusnan, 6882 1452, 1898 (MÖS i S), lokalen trol. överdämd av Krokströmmens kraftverk (DIN); Hoaån, 6897 1454 (MÖS enl. Birger 1908); Ljusnans strand vid Örastupet, 68831 14541, 1985 (PST); Ljusnan V om Haberget, 68815 14536, klipp- och blockstrand 1985 (PST);
Ljusdal Färila Storbyn, 6854 1502, 1882 (MIC i UPS); Nedom färjestaden, 6870 1482 (JFÖ enl. Wiström 1898); Laforsen, 6869 1484 (JFÖ enl. Wiström 1898); Lassekrog, Hoppströmmen, 686917 148558, nordvänd blockkant vid järnockrakälla 2008 (MAN); Lassekrog, Hoppströmmen, 686918 148567, nordvänt klippöverhäng mot älvstrand 2008 (MAN); Lassekrog, Hoppströmmen, 68688 14868, älvstrand blockigt 1988 (RMW); Hoppströmmen, Ljusnans södra strand, 686901 148669, rikare sstrandhak under viden 2008 (MAN); Hoppströmmen, Ljusnans södra strand, 68687 14870, bäckutflöde 1986 (RMW); Hoppströmmen, Ljusnans södra strand, 68686 14872, uttorkad bäckfåra 1986 (RMW); 1 km Ö Lassekrog, 68683 14880, 1988 (RMW); Ljusnans s. strand, 686364 149595, gråalsbuskage 2008 (MAN); Ljusnans södra strand vid Håvrahällan, 68627 14967, blandskog 1983 (RMW i S); Ljusnans södra strand nedom Håvrahällan, 68620 14972, 1986 (RMW); Ljusnans södra strand nedom Håvrahällan, 68622 14972, 1986 (RMW); Ljusnans södra strand nedom Håvrahällan, 68617, 14976, 1986 (RMW); Järvsö rar (Wiström 1864); Kårböle Ängratrakten, 6869 1479 (Hartman, R.W. 1854); Ängra enl. Öhrn, J.F. 1898 (Wiström, P.W.); Los Bygget, 6852 1453 (ETF enl. Lidman 1925).
