Liksom backvial, gulvial och skogsvicker kommer även vårärt upp på mycket hårt brända ytor, där lingon, blåbär och skogsmossor saknas. När snön smälter finns upp till 8 cm långa skott under täckande löv, formade som ett upp-och-nedvänt U och gul- eller rödaktiga i färgen. Vårärten blommar i vitsippans eller skogsstjärnans tid. Dess blad gulnar inte på hösten. Den gröna färgen behålls länge och finns kvar även på vissnade, nedliggande blad.
Ekologi
Vårärten är en utpräglad skogsväxt, med sina breda blad anpassad till att växa och blomma under slutet trädtäcke. Den är kalkgynnad och finns rikligare på diabas eller skalmjäla. Den växer bara på mullhaltig jord och är i det avseendet mer krävande än blåsippa och trolldruva. Ungefär 75 % av lokalerna återfinns i bördig granskog med stort inslag av asp, gråal och andra lövträd, i låg- eller högörtvegetation, oftast i sluttningar, gärna i en bergrot, vid en bäck eller ett surdråg.
Utbredning
Den är i Norden sydostlig. Som värmekrävande art är den i Hälsingland ostlig och trots kalkrikedomen i Los inte observerad där.
281 lokaler i 34 församlingar.
