Klynnetåg tycks ha långlivade och stabila populationer, eftersom vi har återfunnit arten på de bägge lokaler där den var känd sedan tidigare (Lohammar 1950). Det är stora berg med hällar och branter, på Storåsen mot norr, på Blacksås mot öster.
Trots den ganska stora inventeringsinsats som har gjorts i vårt projekt har bara en ny lokal för arten hittats, i ett stort berg med stup mot norr (Larsson 1992c).
På alla tre lokalerna växer klynnetåg i exponerat läge, på kanten av krönets hällar eller på hyllor i branten. Klynnetågen växer utan nämnvärd konkurrens från andra arter, och är trots sin litenhet tämligen lätt att se. I omgivningen finns de allra vanligaste arterna från fattig skogsmark, på Storåsen även lopplummer och hällebräken.
Utbredning
3 lokaler i 3 församlingar.
Referenser
Larsson, Arnold 1992c: Klynnetåg. VÄX 3/1992: 19-20.
Lohammar, Gunnar 1950: Juncus trifidus på bergen vid Bottniska viken. Svensk Bot. Tidskr. 44: 203-213.