Den första uppgiften om jätteloka i Hälsingland är Zander Säfverstams från Järnvägsparken i Hudiksvall, ”förv.” 1949. I hans manus om Hälsinglands flora finns också uppgifter om att arten odlades i Iggesund 1952 och i Hög och Hälsingtuna 1970.

Vi har sett den som prydnadsväxt i trädgård i Hanebo och i övergiven vildvuxen trädgård i Bollnäs. Dessutom har den hittats på diverse typer av kulturmark nära bebyggelse. I södra Sverige har arten blivit invasiv och sommaren 1985 samlade Naturvårdsverket in information som underlag för bekämpning. Vi kände då till tio lokaler i Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall och den var inte invasiv på någon av dem. På lokalen i Norrala, Forsbacka växte den i början av 1980-talet på en yta av cirka 50 × 50 m och rensades där bort. Arten påträffades under åren 2003–2007 på några ställen. Vi har inget intryck av att den spridit sig nämnvärt sedan dess.

12 aktuella lokaler i 7 församlingar. 1 gammal uppgift.

Bollnäs Bollnäs Ridhuset, 68042 15293, ruderatmark 1987 (BWA); Busshållplats vid f.d. Psykiatriska kliniken, 68045 15295, 1985 (DIN); Mellan Sävsbergsskolan och Lortbäcken, 68036 15310, övergiven trädgård 1985 (DIN); Hudiksvall Enånger Larsbo, norra gården, 68259 15474, igenväxt ängsmark 1989 (JOH); Hudiksvall Järnvägsparken, 168462 15689, 1949–1969 (ZSM); Järnvägsstationen, 68460 15689, 1987 (ASA); Nordanstig Jättendal Lindsta, 6874 1575, vägkant 1977 (OÅK i S); Söderhamn Bergvik Österbacken, 67944 15545, vägkant 2003 (PHW); Ljusne Vallvik, 67862 15733, lövskog 2006 (ÅÅG), 67863 15735, lövskog 2007 (PHW); Norrala Forsbacka, 68006 15695, 1980 (ÅÅG); Åsberget, 68003 15683, jordhög 2003 (ÅÅG); Skärså, 68078 15696, vägkant 1989 (GAN); Söderala Lars-Ols, 67976 15582, vägkant 1985 (ÅÅG).