Underviol växer gärna i stabila miljöer. Plantorna verkar kunna bli gamla och inga nyetableringar har iakttagits. I vitsippans tid är bladen som ljusgröna strutar. I höstfärgernas tid gulnar bladen och vissnar. Inget grönt övervintrar. Bladen har hår både på över- och undersidan. Håren på bladskaftets rygg finns även på små blad, vilket bidrar till att skilja ut dem från skuggviolblad, där dessa två arter växer tillsammans. Det finns dock populationer av underviol som nästan helt saknar hår på blad­skaftet.

Underviolens chasmogama blommor (de som utvecklar kronblad) är fortfarande i knopp i blåsippans tid, blommar i senare delen av vitsippans tid, samtidigt med harsyra, skogsviol och kärrviol, och är överblommade i skogsstjärnans tid. Omogen frukt kan ses i linneans tid. Chasmogama blommor förekommer mindre regelbundet än kleistogama. Knoppar till kleistogama blommor finns redan när de chasmogama blommorna är utslagna. De slår aldrig ut, men utvecklas under sommaren långsamt till frökapslar, som är mogna i mjölkens tid. Chasmogama blommor kommer vanligen från skottbasen, nära mark, men kan utvecklas även mer än en decimeter över mark, tillsammans med stjälkblad, på en nivå där kleistogama blommor brukar sitta. Då kan blommorna även vara delvis missbildade. Blommorna doftar som luktviol, men svagare.