Höstfibbla växer i sprickor i hällar vid havet, närmare vattnet än alla andra arter utom kustsaltgräs och krypnarv. Den kommer kanske med vattnet, eftersom fröna flyter i upp till flera veckors tid (Romell 1938a). Man kan se arten komma upp på sandbank i meanderkurva i Voxnan. Den sprids även med människor och husdjur, som till en avlägsen myr i Järvsö, vid en källa, nära en gammal stig. Fröna är kortlivade i fröbanken (Skoglund 1990). Höstfibbla koloniserade älvbotten i en fors som blottlagts genom kraftverksbygge i Arbrå, och blev kvar när växttäcket slöt sig. Plantorna är perenna. Blad som är några centimeter långa övervintrar gröna. Artens blomning börjar i linneans tid men har sin höjdpunkt i mjölkens eller ljungens tid. Enstaka blommor ses fortfarande i lingonens tid.
Ekologi
I skogen är höstfibbla en uthållig kulturföljeslagare på gamla vägar och kojplatser. Enstaka plantor har hittats på brandfält. Höstfibbla växer på stränder i inlandet, mest i jordbrukslandskapet. Den finns med låg frekvens på sjö- och åstränder i skogslandet, men saknas vid Gröntjärn, där huvudsakligen arter med långlivad fröbank klarar sig. En ovanlig växtplats har setts på nedre delen av landstranden vid Ängerån, där stenarna genom uppfrysning anordnas i polygonformat rutmönster. Jorden rör sig och växter har svårt att rotas. Där växte höstfibbla med brunven, strandgyllen, brunört, prästkrage och hästhov.
Höstfibbla är nästan allestädes närvarande på havsstrand, från dess översta till nedersta bälte. Den är med en frekvens omkring 70 % en av de tio oftast noterade arterna på havsstrand. Den finns på klippstrand, på strandängspartier på flack exponerad blockstrand, på sandstrand och flack dyig strand. Arten har hög frekvens på hävdad gräsmark, något lägre på igenväxande. Den föredrar fuktig gräsmark och finns på betesmark och ses ofta på kanten av skogsbilvägar, sällan på torrbacke och på åker.
Utbredning
Den har högre frekvens vid Mellanljusnan än längre ned längs älven, men sågs på hälften av alla undersökta segment av Ljusnan vid Bollnäs. Den saknas vid Voxnans övre del och har låg frekvens vid den nedre.
1641 lokaler i 45 församlingar.
Referenser
Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.
Skoglund, Jerry 1990: Seed banks, seed dispersal and regeneration processes in wetland areas. Acta Universitatis Upsaliensis 253.
