Frö av lungrot säljs för odling i köksträdgård som ett flerårigt alternativ till spenat. Den har grova och djupa pålrötter och växer expansivt i trädgård i Hofors och i Alfta (Barbro Risberg, Magnus Andersson, brev). Vi har inga uppgifter om odling i gammal tid. Några av 1800-talets fynd är gjorda på hamnplatser, andra i tätorter, men inte ytterligare preciserade. Uppgiften från Storön i Harmånger (en obebyggd men 1965 relativt nyligen betad ö i Storsjön) kan ifrågasättas. Med hänsyn till dess kraftfulla uppträdande i köksträdgård är det förvånande att arten tycks ha minskat och nu är känd som bofast bara från en lokal, i Vedtjära i Söderala, där den finns i hundratal i en kalvhage gränsande till en dyngstad, tillsammans med mängder av frodiga kväveälskande arter: brännässla, gårdsskräppa, svinmålla, vitplister och ullkardborre.
Utbredning
2 aktuella lokaler. 7 gamla uppgifter från 5 församlingar.
Referenser
Beckman, August 1863: Helsinglands Phanerogamer och Ormbunkar med växtställen för de sällsyntare. Manuskript i Kungl. Vetenskapsakad. Bibliotek.
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Rune, Sven 1965: Naturvårdsinventering inom Gävleborgs läns kustområde utförd 1965. Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Ågren, Åke 1997b: Lungrot. VÄX 1/1997: 15.
Ågren, Åke; Delin, Anders & Wannberg, Björn 2003: Några kulturföljeslagares öden i Söderhamn under 20 år - Del I. VÄX 3/2003: 17-26.