Strandasterns frön kan visserligen flyta i dagar (Romell 1938a), men plantorna har ytterligare en egenskap som skulle kunna bidra till spridning med vatten. Om man drar i stjälken kommer en del av jordstammen med eftersom den sitter löst i marken. Endast 1–2 cm av jordstammen är vit och levande. Äldre delar är svarta, sönderfallande. Plantan flyter och jordstammen har störst flytkraft. Jordstammen förgrenar sig och grenen är smal vid sin bas och lossnar där lätt (Delin 2010b). Plantdelar har hittats på öppna Nordsjön (Romell 1938a). Att strandastern kan kolonisera och åter försvinna framgår av att den fanns i Gammelhamn på Bålsön 1972 men inte därefter. Strandaster blommar från mjölkens till lingonens tid. Bladen på skott som inte har blommat övervintrar oklanderligt gröna. Sent på hösten när de flesta strandväxter är vissna ser man lättare hur vanlig arten är.
Ekologi
Strandaster växer vid medelvattenlinjen och står följaktligen långa perioder i vatten, utsatt för vågor och is. Den är eftergivlig och seg, särskilt de tjocka släta bladen. Den växer endast på havsstrand och där på många olika typer utom de mest exponerade och de mest skyddade. Den trivs inte i täta vassar.
Utbredning
62 aktuella lokaler i 11 församlingar. 21 gamla uppgifter från 9 församlingar.
Referenser
Delin, Anders 2010b: Är strandasterns jordstam byggd för vattenspridning? VÄX 3/2010: 18.
Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.
