Springkorn övervintrar som frö. När kapslarna öppnar sig explosivt sprids fröna, förmodligen dock inte längre än någon meter. Efter en våt vår fanns vid Dropphäll i Arbrå två 8 cm höga plantor växande ur var sin mosskudde på lodytan, 2 m över artens vanliga växtställe vid bergroten. Mosskuddarna låg inte inom den översilade delen av lodytan, men den ovanligt våta våren hade möjliggjort groning. Artens uppdykande på jord som kommit upp vid muddring av en å i Söderala talar för att den kan vila i fröbanken. Fröna gror raskt i blåsippans tid. Fröplantorna har stor kraft att ta sig upp genom rester av fjolårsvegetationen, även på hygge. Blomningen börjar i linneans eller mjölkens tid och fortsätter länge. Chasmogama blommor (med gula kronblad) utvecklas bara där ljuset är tillräckligt. I skuggig miljö finns i stället kleistogama blommor, små, gröna och förbisedda. Förhållandet mellan de bägge blomtyperna bestäms av ljusinsläppet till växtplatsen (Masuda & Yahara 2003). På sensommaren gulnar springkorn långt före de flesta andra arter. Långt före frosten ligger stjälkarna döda, fallna i en bråte.
Ekologi
Springkorn växer i extremt olika miljöer, både mycket vått och mycket torrt. Vid Tjuvberget i Bollnäs finns den på våt mo intill en källa, med skogsfräken, ormbär, revsmörblomma, gullpudra och älggräs. Därintill växer den på block med 5 cm tjock lövförna, skuggad av lövskog. Vid Mårdnäs i Segersta växer den på kraftigt källpåverkad mjäla, med vatten i ytan här och var, tillsammans med nässlor. I talus nedom lodytorna i Offerberget, Undersvik, ser man arten på torra block mellan glest stående barr- och lövträd. Under en torr sommar kan plantor på ett hygge komma tidigt i blomning, stanna av i växten och vissna för tidigt, medan plantor på block i talus förblir friska. En möjlig förklaring är att de på blocken är befriade från konkurrens av rötter från träd och de flesta andra arter. På block kan springkorn vara lika torktålig som stensöta och harsyra, medan hallon och smultron slokar. Där arten växer på block under en stor buske utvecklas den bättre än på block därintill under öppen himmel. Om en stor mängd frön sås bland brännässlor kan springkornets täta bestånd kraftfullt konkurrera med nässlorna. På sikt återtar dock nässlorna territoriet. Springkorn kan växa även under tak, där för övrigt bara våtarv klarar sig. Springkornsplantor har setts växande i en springa mellan två stammar i ett äppelträd, återkommande under många år, men ursprungligen från frö planterat av fåglar.
Utbredning
Vi känner tio gamla lokaler för springkorn i Hälsingland. Fem av dessa har vi troligen återfunnit. Vi har därutöver funnit arten på nio nya lokaler. Både jättebalsamin och blekbalsamin ökar, däremot inte springkorn, trots att det är lätt att så in arten på lämplig mark.
14 aktuella lokaler i 11 församlingar. 10 gamla lokaler i 10 församlingar.
Referenser
Halden, Bertil E. 1926: Tre för Hälsingland nya kärlväxter jämte några andra växtfynd från södra Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 20: 65-67.
Hartman, Carl Johan 1818: Physiographiska observationer under en resa genom vestliga delarne af Gestrikland, Helsingland och Jämtland. Kungl. Vetenskapsakad. Handl. 1818: 121-160.
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Arbrå 1883 (AJD i S), 1885 (ECO i LD); Dropphäll, 68140 15318 (Hartman 1818), 1865 (ECO i UPS), 1883 (AJD i S), utan år (ALJ i LD), 1950 (ZSM), 1974, 1977 (DIN i S), 1983 (DIN); Bollnäs Tjuvberget, 67972 15308, 1943 (SBJ i UPS), 1986 (DIN); Segersta Mårdnäs 2:1, mellan vägen och Mårdnästjärnen, 67934 15442, källor och sumpskog 1990 (DIN); Undersvik Offerberget, norra sidan, 68344 15253, spars. (AJD enl. Wiström 1898), 1982 (DIN i S); Hudiksvall Bjuråker Stråsjö, Gladbäckens källa, 68725 15242 (CAU enl. Wiström 1898), ej sedd där vid sentida besök (DIN); Forsa Ravin vid Dellen, 68515 15525, källbäck 1986 (ASA i S); Hudiksvall 1903 (NIE i SÖH), 1906 (ERU i LD); Kullen, 68474 15686 (Hartman, R.W. 1854); Kullbäcken, 68473 15175 (Wiström 1867), 1872 (ABG i LD), 1904 (CWE i S), 1919 (REM enl. ms ZSM); Hög Rödhällsberget, 68560 15584, rasmark under brant1986 (ALA i S); Njutånger Iggesund, Gråskär, 6837 1567 (Wiström 1867); Ljusdal Ljusdal (Wiström 1867); Hybo, 6853 1520 (AJD enl. Wiström 1898); Nordanstig Bergsjö Trösten, 68735 15675, bäck 1996 (GTÖ); Gnarp Gnarps masugn, 6881 1584, 1886 (EWS i UPS), 1892 (EWS i LD); Sörfjärden, åravinen vid masugnen, 68812 15843, 1989 (GTÖ); Sågen, 68807 15899 (Wiström 1898); Ovanåker Alfta Älvkarhed, 67995 15084, skogstomt med förvildade inplanterade vilda arter 1992, 2007 (DIN); Söderhamn Mo (Wiström 1867); Nygården, 67996 15566, dike 1985 (ÅÅG); Bredvadsberget, 67989 15573, sydberg 1989 (ÅÅG); Skog Fagersand, 67873 15536, 1924 (Halden 1926), 67874 15536, 1982 (ÅÅG), 2000 (BFO), ravin i sand ytligt markvatten 2007 (DIN); Storröjningsmoran, 67804 15670, f.d. al-ask-grankärr 1980, 2007 (DIN); Söderala Bergaån, 67975 15599, åkerkant efter muddring av ån 1985 (ÅÅG); Bergaån, 67976 15602, slänt 1983 (ÅÅG), 2006 (GOD i S).
