Om andra vattenväxter tas i naturen och planteras i en trädgårdsdamm kan slokstarr komma upp ur frö som råkade komma med. På bara ett år går den från frö till blomma och nytt frö. De först uppkomna plantorna förökar sig också framgångsrikt, men arten är perenn. Den blommar i skogsstjärnans tid och har mogen frukt i lingonens tid. Frukternas näbbar avslutas med två hårda och nålvassa spröt, som fastnar i huden när man griper om ett moget ax. Det torde kunna fungera som spridningsmekanism.
En planta med frukter kan knappast förväxlas med någon annan art, men bladen är mycket lika dem på skogssäv, som förekommer i samma miljö. Pseudocyperus betyder falsk säv (Corneliuson 1997). Skogssäv har tidigare förts till släktet Cyperus. En skillnad mellan dessa arters blad är att slokstarrens är sträva på bägge sidor men skogssävens nästan helt glatta. På slokstarr har de mindre markerade nerver, på skogssäv mer markerade. Vid snösmältningen är de breda bladen till stor del gröna. Blomningen inträffar i skogsstjärnans tid, i hanaxen något tidigare än i honaxen.
Ekologi
Slokstarren växer vått, i lövkärr eller vid sjöstränder. Vissa av dess lokaler är kända för högt pH, förmodligen på grund av skalgrus. Arten växer också gärna på ställen där tillgången till näringsämnen tycks vara god, tillsammans med arter som gul näckros, missne, andmat, korsandmat, vattenaloe, storigelknopp, trindstarr, blåsstarr, vass, klibbal, gråvide, ask och sprängört.
Utbredning
Slokstarren är mycket sällsynt i Hälsingland och finns bara i de södra kustsocknarna och i Hanebo. I Uppland har den ökat kraftigt under 1900-talet (Maad m.fl. 2009), men i Hälsingland har inga tecken på ökning setts. Arten saluförs för plantering i anlagda dammar.
9 aktuella lokaler i 6 församlingar. 3 gamla uppgifter från 2 församlingar.
Referenser
Corneliuson, Jens 1997: Växternas namn. Vetenskapliga växtnamns etymologi. Wahlström & Widstrand.
Halden, Bertil E. 1926: Tre för Hälsingland nya kärlväxter jämte några andra växtfynd från södra Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 20: 65-67.
Halden, Bertil E. 1944: Några glimtar från floras rike. I: Humle, Nils C. (red.), Socknen på Ödmorden. Anteckningar till Skogs sockens historia: 59-78. Lund.
Maad, Johanne; Sundberg, Sebastian; Stolpe, Per &Jonsell, Lena 2009: Floraförändringar i Uppland under 1900-talet. Svensk Bot. Tidskr. 103: 67-104.
Lokaler
Bollnäs Arbrå Träslottet, 68154 15305, trädgård dammkant 2001 (ÅÅG); Hanebo Båthusudden, vid bron, 679024 154206, 2012 (KWE i S); Båthusån, 679189 154096, 2014 (KWE);
Söderhamn Norrala Morvikstjärn, 67973 15745, 1982 (ÅÅG), 1983 (ASA i S); Sandarne Källvattstjärn, 67936 15727, 1924 (BHA i S, Halden 1926), lokalen förstörd genom anläggningsarbeten (Halden 1944); Pipsjön, 67920 15735, 1982 (ÅÅG); Söderala Göl innanför Djupviken, 67916 15743, 1989 (ÅÅG); Tönshammar, 6793 1573, 1906 (AKR i OHN); Skog Storröjningsmoran, asklokalen 1924 (BHA i S, Halden 1926), 67804 15669, 1980 och 1983 (DIN); Söderhamn Igeltjärn, 67985 15688, damm mindre än tio ex. 1984 (ÅÅG); Lugnsjön 67980, 15695, granskog strand alkärr 1981 (DIN); Lugnsjön, 67979 15697, strandkant 1996 (ÅÅG), 67978 15701, 1989 (ÅÅG).