Kustarun har tämligen kortlivade plantor och är beroende av nyetablering från frön, huvudsakligen på mark som är bar eller har tunt växttäcke. Vid grävning på havsstrand kan den komma upp rikligt på den upplagda jorden. Det är oklart om den kommer dit genom nya frön eller ur fröbanken, likaså om fröna flyter. Den kan finnas kvar länge genom spontan frösådd efter att ha planterats in i kortklippt gräsmatta intill en trädgårdsdamm. Arten har blomknopp i linneans tid och blommar i mjölkens eller ljungens tid. Blommorna är öppna i sol, slutna vid mulet väder. Den kan fortsätta att blomma in i och efter höstfärgernas tid, på nya grenar från stammen. Bladrosetter övervintrar gröna.
Ekologi
Kustarun är i Hälsingland helt knuten till havsstrand och förekommer tämligen sällsynt, spridd från de sydligaste till de nordligaste delarna av kusten. Den växer på ytor där vegetationen hålls låg genom isens och vågornas arbete och där rester av fjolårsvegetationen hålls undan och läggs upp i driftvallar. Vegetationen där är ängsliknande, fast varken slåtter eller bete förekommer. Vanligen är det flacka, blockiga och exponerade stränder, där de ängslika partierna är små och insprängda mellan block och sten. Följeslagare är ormtunga, kärrsälting, salttåg, rödsvingel, kärleksört, gul fetknopp, gåsört, slåtterblomma, hönsarv, knutnarv, krypnarv, strandkrypa, vattenmåra, kustgroblad, klapperögontröst, höstskallra, höstfibbla med flera.
Utbredning
48 aktuella lokaler i 9 församlingar. 11 gamla fynd i 5 församlingar.
