Bergkårelns frön kan gro på hösten och ge upphov till rosetter som övervintrar gröna och bildar en blomställning nästa år. Möjligen kan arten också bli flerårig. Den blommar i skogsstjärnans tid. Bergkårel förekommer dels på havsstrand, dels i kulturmiljöer, och tycks i dessa miljöer leva under ganska olika förutsättningar. Den växer på översta delen av havsstranden, på och nedom den översta driftvallen, och torde där gynnas av den kraftiga erosion som stormarna förorsakar, och gro på fläckar av naken jord. En något besläktad miljö har den haft på åkrar, på några ställen för ett sekel sedan. Där den växer på järnvägsbank är förutsättningarna annorlunda, med konkurrens från andra höga örter. På järnvägen i Nytorp, Arbrå, sågs den i många stadier av tillväxt och blomning den 7 juli 1990 i knähög vegetation med mjölke och hallon. Den hade rikligt med stora och små rosetter nere mellan de höga växterna och det fanns både långa överblommade skott och blommande skott och rosetter i övre ändan av en 5–10 cm lång kraftig stam. Det fanns blommande plantor som uppenbarligen hade utvecklats genom skottskjutning från en sådan rosett. Sannolikt kunde röjning på järnvägsbanken ligga bakom denna egendomliga utveckling.