Druvfläder är en odlad och förvildad buske som fått stark spridning under 1900-talets senare del. Den sprider sig kraftigt, men ger ännu inte intryck av att ha ett negativt inflytande på övrig vegetation.
Druvfläder sprids av fåglar, tydligast i klykor och hål på gamla lövträd, den miljö som ”flogrönnar” växer i. En annan demonstration av fåglarnas roll i spridningen såg man i gatan för en högspänningsledning med stora avstånd mellan kablarna, på Prästnäset i Bollnäs. Där växte den under var och en av de tre kablarna och intill träden som stod i gatans kant, men inte på övrig mark. Detsamma gällde en, häggmispel, rönn och brakved. Druvfläder kommer upp på nakna fläckar på hyggen på ett sätt som antyder att den även finns i fröbanken. Druvfläderns stam och blad har en artegen lukt, som nog uppfattas som obehaglig av de flesta. Arten börjar blomma i vitsippans eller skogsstjärnans tid och har mogna röda bär i mjölkens tid. På hösten gulnar inte bladen utan går direkt från grönt till brunt. Unga fröplantor övervintrar dock gröna. Stammarna har klorofyll i eller under barken. Planterad druvfläder kan bli mer än 80-årig. De flesta observerade buskar är dock unga.
Första fynd
Vild druvfläder sågs första gången i Sverige 1837 i Stockholms nordöstra utkant, troligen spridd från en försökspark för skogs- och jordbruk (Hylander 1970). Wiström (1898) skrev: ”tämligen allmän i odling”, men nämner den inte som förvildad. Det äldsta belägget från Hälsingland är från Hudiksvall 1911 (ANS i LD).
Ekologi
Druvfläderbuskarna växer på allehanda kantmarker med buskar och träd i jordbruks- och industrilandskapet, såväl i torr som fuktig miljö. Arten är frekvent på hyggen, mest i jordbruksbygderna. Den har hittats även i och under korpberg. Druvfläder är aldrig funnen på myr eller havsstrand.
Utbredning
Arten är fortfarande sällsynt i landskapets västra delar.
342 lokaler i 40 församlingar.
Referenser
Hylander, Nils 1970: Prima loca plantarum vascularium sueciae. Svensk Bot. Tidskr. 64: Supplement.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Västliga utpostlokaler: Härjedalen Ytterhogdal 1922 (JSU iS); Huskölsberget, 68835 14680, hygge 1986 (BWA); Ljusdal Kårböle Ängra, 68695 14799, tallmo 1987 (BES); Ovanåker Voxna V om Dulsa Voxnans vänstra strand, 68035 14917, brant slänt mellan vägen och älven 1984 (HJO); Spjutberget, 68143 14731, jordbruk flera gårdar myrodlingar torrbacke på tunet 1988 (SOL).
