En av de mer framträdande karaktärerna på dvärgnäckros är märkesstrålarna på frukten. De är 6–8 till antalet, kraftigt upphöjda och skjuter ut kraftigt utanför periferin på den cirkelrunda övre änden på frukten. På hybriden med gul näckros är de omkring 10, mindre upphöjda, och skjuter inte ut utanför periferin. Gul näckros har flera märkesstrålar, och dessa är låga och når inte ut till periferin. Även andra av hybridens karaktärer är intermediära, men av Flora Nordica framgår att hybriden inte har ett enhetligt utseende utan varierar.
På dvärgnäckrosens lokal i Ängersjö, Gäddsjön, hade den i augusti förutom flytbladen, tunna något krusiga salladslika undervattensblad. Där sågs ingen gul näckros och endast en liten planta av sannolik nordnäckros.
Utbredning
Dvärgnäckros är i Hälsingland starkt nordvästlig med två gamla utpostlokaler på Bollnäs/Hanebo finnskog. Den är funnen i tämligen näringsfattiga vatten i skogslandet.
3 aktuella fynd i 2 församlingar. 6 gamla uppgifter från 4 församlingar.
Referenser
Birger, Selim 1909a: Växtlokaler från Norrland och Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 3: 143-158.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Arbrå (Birger 1909a); Lillbotjern 1866 (ECO i SÖH och UPS), 1885 (Söderlund i OHN och S, BZE i S), 1890 (GLM i S), 1897 (AJD i UPS), 68145 15281, mycket svår att nå p.g.a. gungfly 1982 och 1990 (DIN); Kyrktjärn, 68185 15310, 1914 (ALJ); Bollnäs Lillflugen, 6790 1528, (RJÄ enl. Wiström 1898); Hanebo Gamlebo fäb., Rödtjärn, 67837 15322, (RJÄ enl. Wiström 1898);
Härjedalen Ängersjö Ån från Gäddsjön, 68574 14526, 1978 (DIN); Gäddsjön, 68578 14523, 2007 (DIN);
Ljusdal Färila Kilbo, 6851 1503, (Wiström 1898); Stråsjö, 6845 1502, (Wiström 1898); Kilbo Ö Snubbtjärn 68525 15031, 1983 (RMW), 1983 (BES).