Topplåsbräken är något vanligare än rutlåsbräken. Våra erfarenheter av arten kommer till stor del från lokaler där de förekommer tillsammans. På Bäckeskogsvallen fanns enstaka exemplar av arten sedan länge. Fjorton år efter avverkning av 60-årig granskog, följd av riskrattning och därefter slåtter, kom nya plantor av topplåsbräken och rutlåsbräken och snart därefter även månlåsbräken på den vid det laget gräsklädda marken. Plantorna av topplåsbräken har en tendens att ”vandra runt” och inte komma upp på samma plats varje år, i motsats till månlåsbräken, vars plantor behåller sina positioner (Johansson & Delin 2010).
På en annan yta på Bäckeskogsvallen gick etableringen mycket snabbare. Efter en avverkning av granskog vid slutet av 1970-talet låg en stor rishög kvar, som avlägsnades 2002. Under grenarna var det jord utan mossa, men med enstaka plantor av gräs och ärenpris. 2003 växte där 45 plantor av rutlåsbräken och 8 av topplåsbräken. 2004 fanns 120 plantor av rutlåsbräken och några av topplåsbräken. Även månlåsbräken iakttogs.
Topplåsbräken kommer liksom de övriga små låsbräkenarterna snabbt upp på våren. Redan andra veckan i juni kan vara en lämplig tid att leta efter arten, när annan vegetation fortfarande är relativt outvecklad. Den sprider sina sporer under hög- och sensommaren, senare än mån- och rutlåsbräken. Sporspridning har setts 19 juli–16 augusti. Topplåsbräken vissnar senare än mån- och rutlåsbräken, och har fortfarande upptäckts 12 oktober (Wernersson & Stridh 2003).
Ekologi
De flesta lokaler där topplåsbräken växer är starkt kulturpåverkade. Högvuxen vegetation har på ett eller annat sätt avlägsnats. En naturlig lokal hittades i Bjuråker, vid Sjösmyrsjöns utlopp. Det är en 5–10 m bred blockmark, genom vilken sjön har sitt utlopp. Vattnet rinner nere mellan de stora blocken. På ett par angränsande block, nere mellan större block, växte tre exemplar av topplåsbräken med bara 6–7 mm stora sterila blad och sporgömmeklasar. De växte i tunt svart jordtäcke med mycket sparsam moss- och lavbeklädnad, tillsammans med smultron, skogsviol och sötgräs. Topplåsbräken har även hittats under getrams i Gryttjesberget i Delsbo, på en icke kulturpåverkad lokal (Stridh 1985e).
Utbredning
Arten är mycket sällsynt men jämnt spridd över landskapet.
24 aktuella lokaler i 11 församlingar. 16 gamla uppgifter från 12 församlingar.
Referenser
Johansson, Maj & Delin, Anders 2010: Låsbräknar i restaurerad ängsflora på Bäckeskogsvallen i Ljusdal. VÄX 2/2010: 3-22.
Stridh, Bengt 1985e: Låsbräken igen. VÄX 3/1985: 26-29.
Wernersson, Börje och Stridh, Bengt 2003: Låsbräknar vid Gryttjesberget - 12 års uppföljning. VÄX 1/2003: 38-51.
