Spjutmållans frukter är dolda mellan två triangulära gröna hylleblad, och faller av tillsammans med dessa vid mognaden. Dessa triangulära paket samlas i massor under plantorna medan de fortfarande har gröna blad. De flyter också många dagar, men hyllebladen svartnar och hela paketet sjunker inom tre veckor. Spjutmålla var en av de sex första arter som koloniserade Svartstenarna i Idenor, när den ön kom ur havet (Sahlin 2012a). Majoriteten av frukterna torde dock stanna på växtplatsen och bilda en fröbank med mycket stora frömängder, att döma av de täta bestånd som kommer upp i vissa vikar vid lämpliga groningsförhållanden. När tallpollen ryker, i skogsstjärnans tid, grönskar spjutmållan snabbt och täcker stora ytor på tångbankarna. Den har blomknopp i linneans tid och blommar i mjölkens tid. Där plantorna står glest ligger grenarna ut åt sidorna och plantan blir mycket låg. Där beståndet är tätt skjuter plantorna i stället i höjden och bildar mycket kompakta bestånd som kan bli en halv meter höga. Bladen har mild och god smak, något saltare än spenat. Plantan, och den lokala populationen, anpassar sig lätt till de lokala och tillfälliga växlingarna i miljö, till exempel påbyggnad av en tångbank under sommaren. Populationen ger på hösten intryck av att uppkommit i omgångar från frö eller genom tillväxt av existerande plantor. Olika generationer får olika utseende. Kraftigt rödtonade stjälkar kan utvecklas inom ett visst bälte i en population, kanske på grund av torrt och varmt väder under en fas i deras utveckling. På hösten blir hela plantor på magrare mark kraftig röd- eller rosatonade. I lingonens tid finns både omogna kvarsittande frukter och mogna, som har fallit av och ligger massvis under plantan, skarpt kontrasterande mot den mörkbruna tången. I lärkarnas tid återstår bara trasiga rester av blad och mörka stammar, samt frukterna.