Dytåg utvecklar liksom vitag sina skott sent och blommar i mjölkens tid. Både i knopp, blomma och frukt är blomställningarna ganska karakteristiska, och trots bladens avvikande bruna färg är det ändå blomställningarna man oftast upptäcker på denna tämligen glest växande och på varje lokal fåtaliga art. På våren ser man bara vinterståndarna.
Ekologi
Dytåg är mycket starkt knuten till myr. Den växer ofta på naken dy, vilket även dystarr och dybläddra gör, men dytåg växer mer i kanter, där dyn gränsar till mossetuvor. Andra arter i närheten kan vara vitstarr, storsileshår och dvärgbläddra. Ofta finner man dytåg i sipperstråk med gles vegetation, ibland i ett utflöde av rostfärgat vatten med järnbakterier på ytan, som i visst ljus ger en blå reflex.
Dytåg har även noterats vid sjö eller vattendrag, men då på strandmyr eller myrartad mark med dy vid stranden.
Utbredning
Utbredningen är tydligt västlig. Arten undviker jordbruksområdena och kustsocknarna. Trots att det finns gott om myrar längs kusten är den sällsynt där, funnen bara på myr vid Bredstrandstjärnen i Jättendal och på några myrar på Hornslandet.
362 lokaler i 32 församlingar.
