Kärrspira har tre underarter som påträffats i Hälsingland. I Riksmuseet finns belägg av nordspira Pedicularis palustris subsp. borealis från 31 lokaler, varav 12 i Bjuråker från vår inventering och 19 äldre. Dessa är nästan alla från landskapets norra och västra delar. För höstspira, subsp. opsiantha finns tre belägg i Riksmuseet och ett i Uppsala. För vanlig kärrspira subsp. palustris finns totalt 14 belägg. Dessa kommer med ett par undantag från landskapets östligare och sydligare delar, möjligen kan en viss dragning till Ljusnandalen skönjas. Detta matchar förhållandena i grannlandskapen ganska väl. I Medelpad är nordspiran vanlig i hela landskapet, medan vanlig kärrspira är spridd i öster och längs Ljungan (Lidberg & Lindström 2010). I Gästrikland anges vanlig kärrspira vara den vanligare underarten, medan nordspiran är belagt från det nordvästra hörnet (Ståhl 2016).
Kärrspirans frön flyter i månader (Romell 1938a) och dess vinterståndare med fröhus, formade som sneda bägare, kan stå kvar långt in i påföljande år. Arten koloniserade bottnen i en fors som torrlades genom kraftverksbygge i Arbrå. Plantorna övervintrar med grova vita rötter och stor, hårt knuten, grön knopp i markytan. De börjar blomma i ekorrbärets tid. I ljungens tid kan mogen frukt finnas samtidigt med blommor. På hösten har kärrspiran till marken tryckta, vackert flikiga gröna blad, som fälls i grönt tillstånd.

Se även nordspira Pedicularis palustris subsp. borealis, höstspira Pedicularis palustris subsp. opsiantha och vanlig kärrspira Pedicularis palustris subsp. palustris