Svärdsliljans frön är runda, bruna skivor med 5 mm diameter, som ligger tätt packade i fröhuset. På hösten eller våren kommer de ut. Många faller i vattnet och flyter mer än en månad (Coops & Van Der Velde, 1995) och transporteras till andra stränder. De hittas i driften även på stränder där arten inte växer. Plantor kan etablera sig både i några decimeterdjupt vatten och på den torra övre delen av stranden, bland nyponbuskar eller klibbalar.
De praktfulla blommorna slår ut i ekorrbärets tid vid en damm i inlandet, i linneans tid vid havet. Blomningen startar senare vid en strand där plantan har stått delvis dränkt av vårflod. Åtminstone de senast på året utvuxna bladen övervintrar gröna.
Svärdsliljan växer på stränder av större, helst näringsrika, vatten i inlandet och på havsstrand, samt i strandnära kärr. Flera observationer talar för att arten är på spridning. Sex lokaler finns i anlagda småvatten nära bebyggelse, för prydnad, för fisk eller på golfbana, och ytterligare några ligger intill bebyggelse vid annat vatten. På ställen där arten har planterats in i en mindre vattensamling, till exempel i Flästa, Arbrå, kan den kolonisera nästan hela den strand som omger vattnet. I Långvind är den troligen planterad intill herrgården, där det nu finns ett jättebestånd, som tycks vara ursprunget till förekomster av arten längs ett stycke av havsstranden kring åmynningen. En lokal med stort bestånd av arten som förefaller vara spontant (Gustafsson & Wedin 1986) finns på Hornslandet, vid 684324 158874. Lokalen, som kallats ”Liljornas dal” är en stor vät som ligger nästan 2 kilometer från kusten och 5 kilometer från närmaste gård. Säfverstams anteckning ”Hornslandet, Hällkrok, bäckutloppet, ett ex. 1949” några kilometer söder om denna lokal kan vara en tidig observation av en nykolonisering. På den nordligaste lokalen i Hälsingland, på stranden av en nästan avsnörd havsvik vid Hartskär i Vattingsmalarnas naturreservat i Gnarp, har en ensam planta setts föröka sig sedan omkring 2005. Vid kusten i södra Hälsingland finns den dels på den nu aktuella havsstranden, dels vid från havet avsnörda små vattensamlingar och i klibbalkärr nära stranden.
Utbredning
På 1800-talet observerades svärdslilja endast i Söderhamns kommun och vid Långvind, men den finns nu allmänt längs nedre delen av Ljusnan och stora delar av kusten. Den uppträder invasivt i Västernorrland (LST-Y 2010) och har en viss tendens i den riktningen i Hälsinglands inland (Gustafsson & Delin 2011). Det förefaller troligt att så gott som alla inlandsförekomster har sitt ursprung i inplanteringar.
157 aktuella lokaler i 29 församlingar. 24 gamla uppgifter från 11 församlingar.
Referenser
Coops, H. & Van Der Velde, G. 1995: Seed dispersal, germination and seedling growth of six helophyte species in relation to water-level zonation. Freshwater Biology 34: 13-20.
Gustafsson, Mats H.G. & Delin, Anders 2011: Hälsingeflorans inkomlingar - invasiva eller inte? VÄX 2/2011: 3-9.
Gustafsson & Wedin 1986 saknas i litteraturförteckningen.
Lokaler
Lokaler i Ljusdals och Ovanåkers kommuner:
Ljusdal Järvsö, 68467 15181, grässlänt 1990 (GWE); Tå vid Milån, 68395 15178, ruderat 1990 (JHA); Rödmyra, 68446 15132, odlad mark vid gård liten damm 1990 (LST); Nor, 68376 15286, fiskdamm 1983 (MCA); Ljusdal Borrsjöns NV strand, 68576 15130, strand vid våg intill Ljusnan 1985 (REN);
Ovanåker Alfta Voxnans S strand, 68029 15119, sänka nära älven som översvämmas vid högvatten 2008 (AHE); Hässjaån 200 m nedströms Backslåttern, 681113 151022, åstrand 2012 (BWA); Ovanåker Edsbyn, Gårdtjärn, Hans Lidmans stuga, 68067 14998, strand vid brygga 1995 (AHE).
