Hälsingefibbla förekommer från Dalarna upp till Medelpad och i Norrbotten. Den är allmän i Hälsingland men sällsynt i övriga landskap. Beskriven av K. Johansson (1902) på material samlat i Söderhamn av A. Magnusson 1889.
Hälsingefibblan har ett passande namn då den troligen är landskapets vanligaste hökfibbla. Den påträffas främst på vägkanter men är även funnen på f.d. fäbodvallar och i björkhagar samt några enstaka gånger i barr- och blandskog. Växtplatserna är ofta ganska torra.