Bolmörtfrön som sås på våren kan ge upphov till en mängd små bladrosetter på sommaren samma år. Ingen blomställning utvecklas det året och bladen försvinner på hösten. Nästa år bildar rotstocken blad och enstaka av de många plantorna bildar blomställning. Trots överflödande riklig fröbildning är nyetableringen osäker. Efter att ha varit borta i fem år återkom den på högsommaren efter en vår och försommar med starka växlingar mellan värme och frost. I jämförelse med andra fröogräs, och i relation till den väldiga mängden frön som under de föregående åren har spritts, brukar antalet uppkomna plantor vara litet. På alla de sentida lokalerna var arten enstaka eller fåtalig och sågs bara ett år. Svensson & Wigren (1989) beskriver ingående frönas egenskaper och villkoren för deras groning men förklarar inte artens tillfälliga karaktär. När den står på näringsrik jord och har gott om utrymme blir blomställningen stor och förgrenad och blommar rikt och länge. Blomningen kan börja i skogsstjärnans tid eller mycket senare. I ljungens tid är fröhusen fortfarande omogna, med kvarsittande lock. När vintern börjar har en del lock kastats och frön spritts, men många lock sitter kvar.
Fyndstatistiken antyder att bolmört var vanligare förr. Så är det också i Gästrikland (Ståhl 2016) och i Uppland (Maad m.fl. 2009). Detta kan tyckas förvånande, om det är så att fröna är mycket långlivade, om grävning är ett villkor för deras aktivering och om arten fordrar gödslad mark. Alla dessa villkor tycks ju vara uppfyllda. Bolmört användes för sin egenskap att stilla smärta och ge hallucinationer och odlades därför i Sverige redan på vendeltid och var vanlig under vikingatid (Heimdahl 2009). Avtagande odling skulle kunna vara en orsak till dess minskning.
Utbredning
Bolmört hittas bara i gamla kulturbygder. Alla lokaler, både gamla och nya, ligger nära gammal bebyggelse.
5 aktuella lokaler i 3 församlingar. 21 gamla fynd i 15 församlingar.
Referenser
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Heimdahl, Jens 2009: Bolmörtens roll i magi och medicin under den svenska förhistorien och medeltiden. Fornvännen 104: 112-127. Stockholm.
Maad, Johanne; Sundberg, Sebastian; Stolpe, Per &Jonsell, Lena 2009: Floraförändringar i Uppland under 1900-talet. Svensk Bot. Tidskr. 103: 67-104.
Ståhl, Peter 2016: Gästriklands flora. SBF-förlaget. Uppsala.
Svensson, Roger & Wigren, Marita 1989: Bolmörtens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 29-45.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Bollnäs Vid kyrkan, 68035 15313 (Wiström 1867); Heden, 6804 1525, vägkant 1938 (SBJ i UPS); Hanebo Karlslund, 67918 15404 (Wiström 1867); Hudiksvall Enånger Bro, 68263 15640 (Wiström 1867); Forsa N om kyrkan, 68472 15599 (Wiström 1867); Hudiksvall (Hartman, R.W. 1854); Hälsingtuna (Wiström 1867); kyrkogården, 68495 15673, 1919 (REM enl. ms ZSM); Njutånger Iggesund, 6836 1567, 1901 (GRO i S), 1916 (NJO i S); Norrbo (Wiström 1867), 1869 (ABG i LD); Ljusdal Järvsö (Wiström 1867); Sanna by, 6842 1519, 1881 (AJD enl. Wiström 1898), 1882 (AJD i S); Nordanstig Bergsjö (Wiström 1867); Harmånger Stocka såg, 68653 15807, 1889 (EWS i UPS); Hassela Prästgården, 68888 1546, hage vid sjön 1916 (REM enl. ms ZSM); Ovanåker Alfta (Hartman, R.W. 1854), 1866 (OLD i UPS), flerst. (Wiström 1867); Läkarstationen, 68034 15145, naken jord 1980 (AHE); Ö Kyrkbyn, Thures, 68033 15150, gårdstun 2003 (BWA); Ovanåker Edsbyn, 6807 1502 (NPI enl. Wiström 1898); Söderhamn Norrala Kyrkan, 68054 15632, åkerkant, 1983 (ÅÅG), 68055 15632, dike vid omlagd väg 1984 (ÅÅG); Hamre, 68049 15638, tomtmark 1990 (ÅÅG); Söderala Heden, 67970 15613, jordbrukstomt 1990 (ÅÅG); Söderhamn barlast (Hartman, R.W. 1854, Wiström 1898), 1904 (YNI och KGS i SÖH); Stugsund, 6749 1569, barlast (Wiström 1898).
