Här beskrivs huvudsakligen vanlig timotej, subsp. pratense. Underarten vildtimotej subsp. nodosum uppgavs av Hylander 1953 ej vara funnen i Hälsingland och mer sentida skrifter om vildtimotej beskriver den som huvudsakligen förekommande i Götaland och Svealand. Vildtimotej säljs som vall- eller gräsmattegräs och i Dalarna och annorstädes har den rapporterats som insådd vid väg.
De basala skotten på timotej, som ska blomma nästa år, övervintrar till största delen gröna. Den kan blomma i linneans tid, men oftast i mjölkens.
Timotej är en utpräglad kulturmarksväxt. Den växer i mer eller mindre skött gräsmark. Hartman (1814) skrev om ängarnas växtarter: ”Dessa växter, vilka utgöra en betydlig del av hälsingens hö, funnos här och där hava lämnat rum åt timotejgräset, som nyligen begynt odlas”. Den var en av de viktigaste arterna i vallodling under 1900-talets första hälft, tillsammans med rödklöver, och kvarstår länge efter odling. När arten finns i mer naturlig vegetation är det som sällsynt gäst, till exempel spridd av måsar till block i en sjö eller kvarstående på nedlagd myrodling. Den kan spridas även till närliggande strand eller till torrlagd botten i tömd kraftverksdamm.
Se även vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum
Utbredning
När timotej en gång har såtts in kan den etableras på längre sikt därför att den är en fröbanksväxt (Milberg 1990). Den är en av de arter som klarar sig bäst i en oskördad högvuxen och övergödd gräsmark. Kartan visar en stark koncentration till nuvarande och tidigare odlingsbygder.
1402 noteringar i 45 församlingar.
Referenser
Hylander, Nils 1953: Nordisk Kärlväxtflora, del I. Uppsala.
Milberg, Per 1990: Hur länge kan ett frö leva? Svensk Bot. Tidskr. 84: 323-352
Hartman, Carl Johan 1814: Handskriven rapport angående resa till Jämtland. Handskriftssamlingen, Uppsala universitetsbibliotek, Kapsel D 120 b. Tolkad av Delin, Anders 2010: Rapport angående resan till Jämtland 1813. VÄX 1/2010: 26-29.