Mogna svarta vinbär sjunker, men åtminstone en del omogna bär flyter, vilket kan förklara artens utbredning i strandsnår. Den har också hittats i Överbo på Voxnans strand, på en sandbank under påbyggnad. Bären äts även gärna av fåglar, som koltrastar och rödhakar.
De nya årsskotten på äldre grenar lägger sig ofta på marken och slår lätt rot, i mycket större utsträckning än på röda vinbär. Inget grönt övervintrar, men under ytterbarken finns ett klorofyllförande och förmodligen assimilerande skikt, som på de flesta buskar och träd. Den karakteristiska doften finns både på blad, blommor och knoppar, och gör arten lättidentifierad i alla stadier, även vintertid. Svarta vinbär blommar i vitsippans tid och har mogna bär i ljungens tid.
Ekologi
Oftast har svarta vinbär noterats som kvarstående vid övergivna boställen, någon gång på anlagda bär- och fruktodlingar. Arten dyker även upp på diverse skräpmark. Dessutom förekommer den i strandsnår och strandsumpskog vid vattendrag, särskilt vid Ljusnan. Åtskilliga fynd har gjorts vid källor i skog där ingen bebyggelse har funnits i närheten och enstaka fynd även på vanlig skogsmark. Den har inte setts på havsstrand. Den högsta frekvensen (20 %) är i Strand vid jordbruksmark.
Artens historia kan knappast klarläggas, men det verkar sannolikt att den har tagits in i trädgårdar från naturliga förekomster i landskapet och vandrat ut tillbaka till vild natur igen, delvis med fåglars hjälp, delvis med vatten.
Utbredning
271 lokaler i 38 församlingar.
