Oxbärssläktet representeras i Hälsingland dels av den spontana arten rött oxbär C. integerrimus, dels av två efter 1900-talets mitt förvildade arter, spärrgrenigt oxbär C. divaricatus och häckoxbär C. lucidus. Det förefaller självklart att bär på både vilda och odlade buskar äts av fåglar och sprids med dessa. Den typen av spridning brukar äga rum över ganska korta distanser, men medför att även de förvildade arterna kan spridas till ganska naturliga ståndorter. Med hänsyn till spridningshistorien är det sannolikt att också de tre äldre uppgifterna (varav två möjligen från samma lokal) för obestämda oxbär avser rött oxbär.
Referenser
Andersson, Gunnar & Birger, Selim 1912: Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska arter. Norrländskt handbibliotek V, Uppsala & Stockholm.
Halden, Bertil E. 1917: Om torvmossar och marina sediment inom norra Hälsinglands litorinaområde. Akad. Avh., Sveriges Geol. Unders. Årsbok 1917, ser C, nr 280. Uppsala.
Zetterstedt, Johan Wilhelm 1842: Berättelse om en naturhistorisk resa genom några provinser af nordligare Skandinavien och särdeles Jämtland år 1840. Norstedt.
Lokaler
Ej säkert artbestämda Cotoneaster:
Bollnäs Hanebo Sibo, 67884 15425, gammal soptipp täckt med tippmassor 1990 (DIN);
Hudiksvall Njutånger Kvavtjärn, 6834 1574 (Halden 1917);
Ljusdal Kårböle 1840 (Zetterstedt 1842), troligen = Nötberget, 6876 1471, 1912 (Andersson & Birger 1912); Ljusdal Kyrksjöns S strand, 68565 , 1984 (BES);
Ockelbo Lingbo, 6770 1547, kulturmark 1987 (OLE).