Jolster kommer upp tillsammans med andra Salix-arter på skogsbilvägkanter, om marken är fuktig, och på botten av övergivna grustag. Den koloniserade älvbotten i Arbråströmmarna som blottlades genom kraftverksbygge. Den kommer tillsammans med glasbjörk på igenväxande sankäng.
Jolstern blir lika hög som klibbal och glasbjörk i de rika klibbalskärr, där den förekommer i kustnära trakter, och den kan nå 30 cm diameter. På fattigkärr håller den sig däremot oftast i buskform och i landskapets nordvästra del blir den inte heller stor.
Jolster blommar i skogsstjärnans tid när sälgen släpper sina frön. Kapslarna börjar öppna sig i höstfärgernas tid, men är fullt öppna först en månad senare. I lärkarnas tid, efter lövfällningen, lyser jolstrarna vitprickiga i kärr och sjökanter i jordbrukslandskapet. Deras kapslar är öppna och fröullen pöser ut. Den fyller dock inte luften på samma sätt som aspens och sälgens ull gör på senvåren. Fröspridningen tycks gå gradvis. På vårvintern blåser de tomma hängena ned och driver på skaren.
Bygdenamn och bruk
I jordbrukslandskapet har jolster varit och är snarast ett ogräs. Broman skrev i ”Owäldig bonde”, sid. 894, en kommentar till vad som står om bomull i en bok han läst: ” … wetandes intet bättre än af- och rot-hugga Bomulsträden, såsom skadeliga för åker, äng och swahlar.” Dock lär ullen ibland ha tillvaratagits.
Ekologi
Jolstrarna växer som solitärer eller i små grupper i lövdominerade sumpskogar, främst i jordbrukslandskapets utkanter. Arten finns också i sumpskog och på gränsmarker mellan myr och skog. På de flesta typer av myr är jolster den fjärde vanligaste Salix-arten, efter bindvide, lappvide och svartvide, med frekvenser omkring 20 %.
På Ljusnans stränder växer den med medelhög frekvens. På Voxnans stränder finns den med låg frekvens i Ängersjö och Los, högre i det branta partiet i Los. Även i det flacka partiet i Voxna förekommer jolster. På stränder vid sjöar i skogs- och i jordbrukslandskapet har den hög frekvens. Frekvensen ligger på de flesta sötvattensstränder mellan 40 och 50 %. På havsstrand är den mycket sällsynt.
Utbredning
1367 lokaler i 43 församlingar.
Referenser
Broman, Olof Johansson 1676-1750: Glysisvallur. Uppsala 1911 - 1954. Ol: Joh: Bromans Glysisvallur utg. af Gestrike-Helsinge nation i Upsala.
