Ängsgentiana gror under sensommaren och utvecklar en planta med bladrosett, som vissnar på hösten. Plantan utvecklar nästkommande vår en ny bladrosett och småningom även blomställning. Plantorna har styva vedartade stjälkar, rotade med lika styva rötter. Arten blommar ganska kortvarigt, i linneans tid. En enskild planta kan blomma länge, genom att blomställningen successivt utökas då blommande sidogrenar utvecklas. I lingonens tid står ängsgentianans plantor raka upp över vekare arter. Frökapslarna är då vid torrt väder öppna och fröna sprätter ut när de fjädrande stjälkarna stöts till. Plantan har då några basala blad kvar, rester av den rosett som utvecklades på försommaren, men inga basala skott för övervintring.
Ekologi
Bland de 19 gamla lokalerna för ängsgentiana är det fyra som beskrivs så att växtmiljön kan anas. Det är en på skalgrus och tre i anslutning till en hytta med masugn. I masugnarna användes kalk i samband med smältningen av järnmalmen och slaggen blev kalkhaltig. Ängsgentianan växte och växer där slaggen deponerades. I dag är det dels vid hyttorna i Svabensverk och Voxnabruk, dels på skogsbilvägar strax norr om Axmar bruk, där masugnsslagg har använts som vägmaterial (Bild i Natur och vegetation sid. 549). Förutom kalk behöver arten markslitage, eftersom ängsgentianan är fröförökad, ett- eller tvåårig, lågväxt och konkurrenssvag. På de återstående två sentida lokalerna är markmineralerna obekanta, men på bägge förekom markstörning. En av dessa är en liten, sedan länge helt försvunnen fäbodvall i Voxna, där också vildlin växer.
Utbredning
10 aktuella lokaler i 4 församlingar. 19 gamla lokaler i 14 församlingar.
Referenser
Birger, Selim 1908a: Härjedalens kärlväxter. Stockholm.
Halden, Bertil E. 1926: Tre för Hälsingland nya kärlväxter jämte några andra växtfynd från södra Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 20: 65-67.
Hartman, Robert Wilhelm 1852: Botaniska anteckningar under en på Kongl. Vetenskaps-Academiens bekostnad företagen Resa till och i Jemtland, under sommaren år 1850. Bihang till Kungl. Vetenskapsakad. årsberättelse om botaniska arbeten och upptäckter för år 1849: 3-30.
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Lidman, Gottfrid, 1925: Några anteckningar om Hälsinglands Flora. Svensk Bot. Tidskr. 19: 84-97.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Arbrå (Wiström 1867); Koldemo, 6815 1530, 1866 (ECO i LD); Hudiksvall Bjuråker Moviken, 6868 1544 (Wiström 1898); Hälsingtuna Smälsk, 6848 1573, 1926 (TVE i S); Hög Kyrkan, 68502 15602, 1924 (REM enl. ms ZSM); Njutånger Iggesund, Malmudden, 68388 15669 (Wiström 1867); Norrbo Kyrkogården, 6860 1543 (Wiström 1867), 1876 (ABG i LD), 1894 (HHE i LD), vid kyrkan 1926 (Matsson, R.); Rogsta Blästa, 68501 15731, 1926 (TVE i S); Härjedalen Ytterhogdal (Birger 1908a); Järnvägsstationen, 68987 14507, ruderat 1986 (GTÖ), 68985 14506, 1990 (DIN), 689858 145064, 2005 (GOD i S); Ljusdal Färila (Wiström 1867); Järvsö (Wiström 1898), 1916 (EHI i S, EHA i GB, det. Th. Karlsson från G. uliginosa 2017); Kyrkbacken, 6844 1569 (Wiström 1898); Kyrkön, 1902 (SÖH i UPS); Ljusdal 1865 (WIM i S och UPS), 1910 (Nyberg, S.A. i GB); Kyrkan, 6857 1514, 1850 (Hartman, R.W. 1852); Onsäng, 6858 1508, 1912 (GLM i S); Borr 6857 1512 (Lidman 1925); Los Karlsberg, 6841 1469 (Hartman, R.W. 1854), vid hyttan 1908 (BHA enl. ms ZSM); Tensberget, i Gammelvallen, 68382 14689, 1918 (GLM i S); Ovanåker Alfta Svabensverk, 67699 14990, 1999 (AHE); Svabensverk, Dansplatsen framför herrgården, på slagg från hyttan, 67699 14990 – 67700 14990, 1986 (JNI), 2008 (DIN), 2014 (DIN); Voxna Skogsbilväg vid f.d. Åsbovallen, 681815 147443, igenvuxen fäbod 1988 (SOL), 2014 (AHE, BWA); Voxna Bruk, 100 S om masugnen, 680554 148298, slagghaltig jord gräsmatta 2014 (BWA, AHE); Söderhamn Norrala Lappberget nära Andviken, 68017 15697, skalgrus 1925 (BHA i S, Halden 1926); Skog Lillräveln, 67747 15683, vägkant 1983 (ÅÅG); 300 m S om Storräveln, 67740 15688, skogsväg 1982 (PST); Mellan Storräveln och Kolar-Eriksmuren, 67741 15686, vägkant 2000 (BFO); V om Horntjärn, 67754 15694, vägkant 1999 (BFO); SO om Horntjärnsberget, 67751 15698, vägkant 1999 (BFO); V om Nilsmyran, 67751 15701, vägkant 1999 (BFO); Söderhamn Sillvik, 6774 1571, 1916 (GLM i S); Röstensvik, 68001 15697, 1924 (BHA i S, Halden 1926).
