Bindvide har mogna frön i linneans tid. De sprids då med vinden, som sälgens och aspens gjorde i vitsippans tid, men kvantiteten är inte lika imponerande. Fröplantorna är svåra att urskilja bland mängden av andra videarter. På brandfält kan man se bindvide skjuta rotskott. Plantorna växer upp till buskar, som kan bli nästan lika stora som gråvide och svartvide, men i allmänhet är lägre, och på magra marker med lågt pH kan hålla sig i knähöjd. Arten blommar i vitsippans tid.
Ekologi
Bindvide är den videart som bäst tål de magra marker som finns i hällmarkstallskog, där den växer i smärre våta svackor med myrvegetation. Arten är vanlig och får större dimensioner vid bäckar i skog och i sumpskog. Den är tämligen frekvent i fattiga och rika kärr, men kan undvika vissa av de rikaste. Den finns på svämäng, i strandkärr och i myrkanter, är frekvent vid sjö- och åstrand i skogen och växer där på landstranden, ofta tillsammans med förväxlingsarten gråvide. Vid Ljusnans strand är den mindre frekvent och på havsstrand saknas den nästan helt. Man hittar den ofta tillsammans med sälg och andra videarter som kolonisatör på kanterna och i dikena vid skogsbilvägar. I kulturlandskapet ser man den i låg frekvens på igenväxande gräsmarker och något mer på stränder, tillsammans med grå- och svartvide.
Utbredning
1806 lokaler i 45 församlingar.
