Oxtunga kommer upp rikligt från frön nära moderplantan. Fröna är också byggda för långspridning med djur. Arten börjar blomma i ekorrbärets tid och fortsätter till höstfärgernas tid, då blommornas blåa färg ändrar sig något mot violett. Majoriteten av de tio gamla uppgifterna om oxtunga är från barlast. Den ena av våra två sentida observationer är från en av dessa gamla barlastlokaler (Arnöviken). I en gammal uppgift från Ljusdal uppges den som tillfällig, och så tycks den ha uppträtt både i gammal och ny tid, med undantag för lokalen vid Arnöviken.
Utbredning
2 aktuella lokaler. 9 gamla lokaler i 9 församlingar.
Referenser
Beckman, August 1863: Helsinglands Phanerogamer och Ormbunkar med växtställen för de sällsyntare. Manuskript i Kungl. Vetenskapsakad. Bibliotek.
Strömman, Per Hugo 1911: Bidrag till Hälsinglands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 5: 359-365.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Hanebo 1876 (EVW i S); Hudiksvall Bjuråker Hedvigsfors, vid vägen till Österbo, 6872 1534 (Beckman 1863); Idenor Saltvik, 6840 1576, barlast 1905 (BHA enl. ms ZSM); Rogsta Arnön, 6844 1583 troligen barlast (Wiström 1898); Arnöviken 1947 (SBJ i UPS), barlast 1950 (ZSM), 1953 och 1957 (AFW i LD); Ängsbacke vid Arnöviken, 68447 15835, gammal barlastavstjälpningsplats 1986 (MWE); Ljusdal Ljusdal Hedens by, 6859 1510, 1912 (GLM i S); Nordanstig Bergsjö Nedom Bolleberget, 6872 1565, ett ex. 1907 (EPO enl. Strömman 1911); Harmånger Stocka, 6865 1580, barlast (EWS enl. Wiström 1898); Söderhamn Norrala Sofieholm, 67979 15722, barlast (Wiström 1898); Sandarne barlast (Wiström 1898).