Hälsinglands flora - sanddraba

sanddraba

Draba nemorosa

Flera observationer visar att sanddraba kräver fuktigt väder för att gro. Under sådana förhållanden kan den gro både på sensommaren–hösten och mycket tidigt på våren. På en fuktigare plats utvecklades däremot fröplantor under 1993. På åkrarna SV, S och SO om Norrbo kyrka har sanddraban en stark population, men mängden blommande plantor varierar mycket kraftigt. Vissa år har det varit svårt att hitta några plantor alls medan det andra år har funnits gula stråk av tusentals exemplar.
Under sensommaren bildade rosetter övervintrar oskadade. Tidpunkten för blomningens början kan variera beroende på när groningen skett. Oftast är sanddraban i knopp när backskärvfrö blommar för fullt. Den blommar då från vitsippans till ekorrbärets tid, samtidigt med eller något senare än nagelört, samtidigt med backtrav. Den är samtidig med eller något tidigare än vårförgätmigej. Sanddraba kan sprida frö redan i skogsstjärnans tid.
Hartman (1854) uppgav att Svedberg hade sått arten på kyrkogårdsmuren i Söderhamn. Där har den dock ej setts i modern tid. Den växer på muren kring kyrkan i Segersta, där nagelört också förekommer. Insådden på Lundnäs, på isälvssand och mo, lyckades initialt väl, och arten kom upp spontant på bar jord på många ställen, men detta har inte resulterat i en permanent förekomst.Även i Johannesberg i Bjuråker har insådd på tomt misslyckats.
På de klassiska lokalerna i Sanna i Järvsö växer sanddraba bland annat i en av får uppsparkad grop i isälvssand. Arten är starkt beroende av att större eller mindre vegetationsfria ytor uppkommer. Alla lokaler är antingen på åker- eller betesmark eller på trampad och sliten mark i närheten av bebyggelse. Lokalerna i Undersvik, Färila, Järvsö och på Enskär i Söderhamn ligger på isälvsmaterial. Lokalen i Alfta, Svabensverk är på mark med inslag av masugnsslagg, och är den enda där marken antas ha ökad kalkhalt.

Utbredning

Sanddraba förekommer i Hälsingland endast i starkt kulturpåverkade miljöer, mest i jordbrukslandskapet och på tomter. De gamla fynden är något färre än de som gjorts under vår inventering, men det finns inga andra tecken på att arten skulle vara på spridning. Den är svårinventerad på grund av sin starkt växlande numerär och det är obekant om den bildar en varaktig fröbank. Den enda gamla lokal som återfunnits är i Sanna.

14 aktuella lokaler i 8 församlingar. 6 gamla lokaler i 5 församlingar.

Referenser

Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.

Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.

Lokaler

Bollnäs Segersta Kyrkogårdsmuren, 67949 15447, 1990 (DIN); Undersvik Långnäs, 68336 15276, campingplats och vid vägen dit i sydostvänd backe, sand 1991 (DIN i S), ej återfunnen 2010, igenvuxet (DIN); Hudiksvall Bjuråker Johannesberg, 68590 15401, vägkant 2006 ej kvar 2007 (ALA); Hudiksvall Djupe, 688458 15705, 1904 (VAR i S); Norrbo Gravfältet S om kyrkan, 68602 15440, torr gräsmark–åker 1983 (ALA i S), 2017 (PST); Utanför kyrkogårdsmuren mot vägen, 68603 15439, torr gräsmark 1983 (ALA), 1998 (MGU i S); Kyrkogårdsmurens V del, 686025 154386, 2017 (PST); Per Stabbe och Per Sto, gräsmark vid de gamla tallarna 68603 15438, 1984 (ALA), 2005 (ALA); Dellenbaden, 68604 15428, grusig gångstig 1991 (ALA); Ljusdal Färila Mellan Färila och Ygskorset, Mon, Hallbergs gård, runt brunn och utanför staket 68539 15041, 1992 (MJO), kvar 2001 (BES); Färjstället ovan Laforsen, 6870 1483, 1935 (GLM i LD, GSA i S); Järvsö Sanna, 6842 1519, 1892 (SÖH i S), sedan flera insaml. 1893–1894 av flera personer med belägg i GB, LD, OHN, S och UPS, nedanför Sandelins gård, ymnig (AJD enl. Wiström 1898), Sanna söder om uthusen, 684230 151940 – 684220 151950, torrbacke längs kärrvägen från gården till älven, fårbetat 1985 (DIN i S); Sanna, 684220 151930, öppen betesmark på sandiga åskullar, kor 1990 (PST); Sanna, 684230 151970, flera tomter och gräsmarker 2007 (CEC); Sannavågen, 68418 15193, äng på sand 1987 (CEC), Sanna, 68418 15192, ängsmark och vägkant 1986 (DIN); Mellan Sannavågen och älven, 68418 15192, 2007 (CEC); Norra Sanna, 68428 15198, 1998 (BES); Ljusdal Hybo, 6853 1520, 1912 (SNY i GB); Ovanåker Alfta Svabensverk, på planen framför f.d. stallet, 676990 149897, nött mark 2008 (DIN i S); Söderhamn Sandarne Krokskär, 67911 15755, tomtmark, tillsammans med vårarv 1988, 2005 (ÅÅG i S); Söderala Ljusnans mynning vid fiskehamnen, 678841 157098, utfyllnadsslänt mot Ljusnan 2012 (KUE i S); Söderhamn 1888 (EWÄ i GB, S, UME och UPS); Kyrkogårdsmuren, 67993 15668, sådd av Svedberg (Hartman, R. W. 1854), 1870 (Hellberg i UPS), 1948 (NAL i GB); Rönnskär, 67933 15799, 1883 (AXM i S), 1904 (ALD i S), 1907 (Daun i S); Skatön, 67967 15784, torrbacke 1989 (GBO), kvar 2003 (GBO); Enskär, 67924 15784, torrbacke 1998 (BES), kvar 2003 (GBO).