fjällskråp
Petasites frigidus
Mer information om arten

Fjällskråpets jordstammar är grova, raka och löper flera decimeter mellan blad­skotten, som vardera består av ett eller två blad. Endast på fyra av lokalerna har vi sett blomställningar. Den 14 juni 2011 var fjällskråp redan överblommad på Lappmyråsen i Los. Danielsson (1994) och Nilsson & Nilsson (1986) nämner ingenting om utebliven blomning i fjälltrakterna. Kanske är denna brist en företeelse i utkanten av utbredningsområdet. Bladen vissnar på senhösten. 

Ekologi

Arten har skott som är samlade i grupper, som i en klon, oftast några tio- eller hundratal, och långt från närmaste andra lokal. Den växer i våta gropar i sumpskog eller surdråg, gärna intill en liten bäck, så gott som alltid med jordstammarna under grundvattenytan. Kärrfräken och kärrdunört kan vara närmaste grannar. Fjällskråp kan också stå i myrmark längs en bäck under bladmassor av brunrör. Andra tämligen frekventa följeslagare är skogsfräken, kabbleka och älggräs. Arten verkar inte kalkkrävande men gynnas troligen av högre mark-pH än vanligt.

Utbredning

Lokalförteckningen ger en inblick i botanikens historia i Hälsingland. Efter Aurivillius rapport om fjällskråp i Los 1847 reste flera botanister dit och insamlade arten. Flera ark finns, framför allt på Riksmuseet. En del av dessa tidiga kollekter är tagna vid Kyrktjärn = Kyrkbytjärn, troligen samma lokal som Torbjörn Eliasson, uppvuxen och boende i Los, har återfunnit 1990: ”Rund grop i f.d. betesmark”. Mellan 1890 och 1935 hittade Gottfrid Lidman arten även i Gåssjösvedjan i Ljusdal, Gammelvallen i Tensberget, Los och vid Håcklan i Los (möjligen = Väster- eller Österhåcklan). Erik Collinders fynd i Iste i Arbrå är en sydostlig utpostlokal, som inte återfunnits. De många fynden under vår inventering har gjorts i avlägsna trakter, som genom nätet av skogsbilvägar har blivit lätta att nå.

27 aktuella lokaler i 8 församlingar. 11 gamla fynd i 3 församlingar.

Referenser

Danielsson, Bengt 1994: Härjedalens kärlväxtflora. Lund.

Nilsson, Örjan & Nilsson, Edvin 1986: Nordisk fjällflora. Bonniers.

 

Lokaler

Bollnäs Arbrå Iste, 6829 1531, 1881 (ECO i LD); Hudiksvall Bjuråker Hygge N om Jonkens­åsen, 68768 15358, liten dikad backmyr 1987 (ALA i S); Öster om Dragtjärn, 68768 15300, liten backmyr 1989 (ALA); Fångån, 68881 15359, kärr mot liten å 1998 (ALA), 2002 (ALA i LD och S), kvar 2014 (ALA); Härjedalen Ytterhogdal N om Finn-Långsjön 68858 14742, grandominerad sumpskog flera hundra skott, inga fertila 1990 (DIN i S); Vid bäck till Slåttmyran, 68970 14686, sumpskog 1986 (BES); Ljusdal Färila SO om Prästskogshöjden, 68764 14852, källpåverkade våta gropar i myr på storblockig morän inga fertila skott 1990 (DIN), en blommande stängel tidigare sedd på denna lokal (MJO); Ljusdal Klockarsjön, 68814 15133, översilad lundartad blandskog 2006 (SJO); Los 11 lokaler; Ramsjö 12 lokaler; Nordanstig Hassela Bäck NO om Mettalamptjärn, 69025 15197, 1987 (PST); Lamsos, Kavelbromyran, 69006 15222, fuktig källpåverkad skog i N änden 1987 (DIN); S om Nygården, 69015 15225, backkärr 1987 (DIN); Ovanåker Ovanåker Kringeltjärn, 68101 14904, dike på hygge med lövsly, 1999 (PST).

karta