Knagglestarr dyker upp på hyggen, till synes ur fröbanken Den är en ganska tidig kolonisatör på blottlagd botten i övergivet flottningsmagasin. Den blommar i skogsstjärnans tid, senare än de flesta starrarterna (flask-, dy-, sump-, tagg-, nål-, vit-, grå-, stylt-) men tidigare än trådstarr. Blomningen kan sträcka sig ända in i linneans tid, på skuggiga ställen in i mjölkens. Frukterna sitter kvar länge, men är i ljus miljö mogna i ljungens tid. Stråets övre del lossnar mycket lätt från nedre delen när man drar i det, som på vissa gräs. Så är det även på sensommaren. Bladen övervintrar olika väl olika vintrar, men vanligen till största delen gröna.
Ekologi
Knagglestarr är vanlig på stränder, till exempel vid Ljusnans övre del och Voxnans övre del och branta mittparti. Den är vanlig på strandmyr vid Ängerån och vid andra åstränder i skogen och är typisk för bäckstränder, särskilt i kalkrika trakter där den växer nära vattnet, på block och lågor. I de kluster som beskriver bäck- och åstränder i skog är frekvenserna 60–90 %. Den är ovanlig vid källor, förekommer på sjöstrand i skogen men ej på havsstrand. Även i jordbrukslandskapet är den ovanlig. Knagglestarr är också en myrväxt, ovanlig i fattigkärr, där den brukar växa längs något rikare och våtare stråk, vanligare i rikkärr, även där gärna i vattenbrynet, intill en flark, bäck eller rännil. I de båda delklustren som innehåller rikkärr är frekvensen 60 % i det större mer odistinkta, men bara 28 % i det mer väldefinierade. Den finns även i sumpskog, i mörkare miljö än de nämnda.
Utbredning
Kartan visar att knagglestarr är ganska jämnt utbredd, men med viss nordvästlig tyngdpunkt och tätare förekomst vid älvarnas övre lopp.
1612 noteringar från 43 församlingar.
