Luktviol sprider sig med utlöpare och myror sprider dess frön. Ur en raserad jordstack byggd av svarta myror kom många fröplantor upp. De flesta bladen övervintrar gröna. Bägge sidor av bladen är håriga. På undersidan av bladen är håren platta (30× förstoring), på översidan bara antytt plattade. Luktviolen blommar på senhösten eller på våren, vid en tid som bestäms av vädret, ibland intill ett smältande snötäcke. Blomdoften är stark och karakteristisk. Förutom de chasmogama, mörkt blåvioletta och starkt doftande blommorna bildas också, huvudsakligen under sommaren, kleistogama blommor som inte syns ovan bladen. Deras stjälkar böjer sig ner mot marken och de har mindre krona, defekt krona eller ingen krona alls. Frökapslarna är centimeterstora, klotrunda och violettprickiga, ibland helt violetta.
Utbredning
Luktviolen är en prydnadsväxt, som efter inplantering håller sig kvar länge utan skötsel. De flesta fynden är från Söderhamnstrakten.
7 aktuella lokaler i 4 församlingar. 1 gammalt fynd.
Referenser
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Bollnäs Gruvberget, Svartåkern, 67758 15180, ängsmark vid nedlagd gård 1988 (GNI); Nordanstig Harmånger Stocka, 6865 1580, barlast 1887 (EWS enl Wiström 1898); Ovanåker Alfta Alvägen 2, 68032 15126, trädgård 1999 (AHE); Söderhamn Sandarne Långrör, 67958 15737, f.d. herrgårdspark 2000 (ÅÅG); f.d. Lerviks herrgård, 67955 15726, gräsmark vid husgrund 2007 (GOD i S); Söderhamn Östra berget, 67990 15672, kulturmark 1985 (ÅÅG); Baggargatan, 67991 15673, grässlänt 1983 (ÅÅG); Kyrkogården, 67993 15667, gräsmattor 1982, 1987 (ÅÅG).