Torbjörn Eliasson i Los har noterat att huvudstarren har en tendens att växa huvudsakligen längs de gamla vintervägarna på myrarna. Orsaken torde vara att myrens mosstäcke längs dessa körstråk blev slitet så att frön lättare kunde gro där. Man får anta att snö och is inte alltid räckte för att bilda körbana, utan att hovarna och medarna ibland gick även på mark. Körningen på dessa vintervägar upphörde på 1950–1960-talen, vilket antyder att huvudstarren är långlivad på sina lokaler.
En mindre del av blad och strån övervintrar gröna. Stråna står på senhösten långa och raka, avslutade med en ’stubbe’, där ett par minimala axfjäll sitter kvar, men ingen blomställningsaxel. Det syns lätt mot det tunna snötäcket och ger ett speciellt intryck.
Ekologi
Huvudstarr växer i extremrikkärr, huvudsakligen på fastmattor med mycket gles tall, glasbjörk med flera. Den kan växa i kanten av en tuva med små tallar. Följearter kan vara axag, brudsporre, björnbrodd, nålstarr, gräsull, vitpyrola och fjällskära. Huvudstarr växer gärna där en vinterväg korsar ett skogsdike eller en bäck.
Utbredning
Av alla de arter som i Hälsingland förekommer på tämligen många lokaler har huvudstarr den mest begränsade utbredningen. Den är bara påträffad inom några små områden i Los. Det tycks som om den ganska väl följer de stråk där sjöarna har de allra högsta alkalinitetsvärdena. Mätningar på 1980-talet visade att Kyrk(by)tjärnen, som har kontakt med ett av huvudstarrens viktigaste utbredningsområden, har en alkalinitet på 1,15 mekv/l. I det andra utbredningsområdet har Fräkentjärnen alkalinitet 0,62. Rotsjön, som ligger strax nedströms från detta område har alkalinitet 1,09. Notryggen, Storryggen och Kvarnsjön, som ligger närmast lokalen vid Kusmyran, har alkaliniteter på 0,21–0,26. Alkalinitetsvärdena 1,15 och 1,09 är de högsta som uppmättes vid de aktuella mätningarna. Alkaliniteten i sjöar utanför losberggrunden ligger i allmänhet kring 0,1. Vi har mätt pH 7 på en lokal.
Enligt Torbjörn Eliassons erfarenhet finner man huvudstarr huvudsakligen inom två områden. Det ena är ett myrstråk med cirka 300 m bredd som sträcker sig från norra änden av Kyrk(by)tjärn i nordvästlig riktning och slutar 300 m öster om Gäddtjärnen. Det andra sträcker sig från myrarna kring Uttertjärnen i nordvästlig riktning via Blistermyran och Blistertjärnen upp till myrarna omkring Fräkentjärnen. Flera av de lokaler som finns i lokalförteckningen befinner sig i de båda huvudområdena, men alla fynd inom dessa har inte blivit registrerade. Ströfynd har gjorts inom ett vidare område, till exempel nordost om före detta läkarbostaden och vid Olofstorp, ovan Kusmyran. Lokalerna vid Uttertjärnsbäcken och Rotsjön är också utanför huvudområdena, men ligger i samma vattensystem som Blistermyran och Fräkentjärn.
9 aktuella registrerade lokaler, 3 gamla noteringar varav 2 identiska med aktuella.
Referenser
Lidman, Gottfrid, 1925: Några anteckningar om Hälsinglands Flora. Svensk Bot. Tidskr. 19: 84-97.
Lokaler
