Rutlåsbräken och nordlåsbräken är de näst efter stor låsbräken sällsyntaste låsbräkenarterna i Hälsingland. Rutlåsbräken uppträder på många av lokalerna i litet antal och med små exemplar. Bäckeskogsvallen i Ljusdal är ett undantag. Våra erfarenheter av arten kommer huvudsakligen därifrån (Johansson & Delin 2010) och från en lokal i Gryttjesbergen i Delsbo (Wernersson & Stridh 2003).
Rutlåsbräken är den av låsbräkenarterna som varierar mest i antal på en lokal från år till år (Wernersson & Stridh 2003). Den kan dyka upp ganska oväntat. På Bäckeskogsvallen låg en rishög kvar efter avverkning vid slutet av 1970-talet. Den avlägsnades 2002. Under grenarna fanns jord utan mossa, men med enstaka plantor av gräs och ärenpris. 2003 växte där 45 plantor av rutlåsbräken. 2004 fanns 120 plantor. Även topp- och månlåsbräken växte där. Samtidigt fanns arten även i gräset på många andra delar av vallen (Johansson & Delin 2010).
Av de karaktärer som kan användas för att skilja de svåra arterna mån-, nord-, topp- och rutlåsbräken från varandra har vi haft stor nytta av att rutlåsbräken har en avvikande grön färg både på blad och på omogna sporgömmen. Den är mer gråaktigt, blåaktigt eller matt grön än de övriga, som alltså är mer gulaktigt gröna. Skillnaden syns naturligtvis bäst när de växer tillsammans men är tillräckligt stor för att kunna användas även som kännemärke när man har enbart rutlåsbräken i synfältet.
Rutlåsbräken sprider sina sporer under för- och högsommaren, samtidigt med månlåsbräken, men före topplåsbräken (Wernersson & Stridh 2003). Anteckningar om öppnade sporkapslar finns från andra halvan av juli. Rutlåsbräken tål torka sämre än månlåsbräken.
Ekologi
Möjligen är artens naturliga miljö den i vilken Ståhl (2007c) fann den i Hamrånge i Gästrikland. Ett exemplar växte i en mullrik blandskog med liljekonvalj, skogsknipprot, lönn, blåsippa, trolldruva, vårärt, gullviva, tvåblad och tibast. I liknande miljö har rutlåsbräken hittats även i Uppland (Almquist 1929b) och Västergötland (Pleijel m.fl.1997).
Utbredning
9 aktuella lokaler i 6 församlingar. 14 gamla uppgifter från 11 församlingar.
Referenser
Almquist, Erik 1929b: Upplands vegetation och flora. Acta Phytogeogr. Suec. 1.
Hartman, Carl Johan 1849: Handbok i Skandinaviens flora. 5 uppl.. Stockholm.
Johansson, Maj & Delin, Anders 2010: Låsbräknar i restaurerad ängsflora på Bäckeskogsvallen i Ljusdal. VÄX 2/2010: 3-22.
Pleijel, Håkan; Hultengren, Svante & Bohlin, Anders 1997: Kulturgynnade sydliga och oceaniska växter i Halle- och Hunnebergs branter. Svensk Bot. Tidskr. 91: 561-572.
Ståhl, Peter 2007c: Ny lokal för rutlåsbräken i Gästrikland. VÄX 2/2007: 39-40.
Wernersson, Börje och Stridh, Bengt 2003: Låsbräknar vid Gryttjesberget - 12 års uppföljning. VÄX 1/2003: 38-51..
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Arbrå, 6817 1532, 1866 (ECO i UPS); Bollnäs Lillbo, Hede, 67875 15251, 1918 (HSM i S); Växbo, Wallins vedbacke, 681060 153930, ett ex. 1998 (BES), 0 ex. 1999 och 2000, ett nytt ex. 2001, 0 ex. 2002 (BES); Undersvik Offerberg, 6834 1525, 1872 (HHA i UPS);
Hudiksvall Bjuråker Hedvigsfors, 6873 1534, (ECO enl. Wiström 1898); Rossåsens fäbod, 68778 15382, (ECO enl. Wiström 1898); Delsbo Gryttjesbergen, 685434 152842, sydvänd berghäll, 1991, 1993 och 1996, 0 ex. flera år till 2005 (BES); Gryttjesbergen, N om gamla vägen mellan Ljusdal och Delsbo, 685432 152907, f.d. lastbänk för timmer (BES), åren 1994 –2005 (BWE); Enånger Långvind, Sandholmarna, 68173 15707, (Wiström 1898); Hudiksvall nedom Köpmanberget, 68460 15703, (Wiström 1898); Hälsingtuna Maln, 6845 1572, (Wiström 1898); Idenor Tjuvskär, 68445 15703, (Wiström 1898); Norrbo Prästgårdens hästhage, 6860 1543, t. ymn. och utan övergångsformer (CBE enl. Hartman 1849); Prästgårdens park, 6860 1543, 1878 (ABG i LD); Rogsta Hornslandet, Långrävelbergets västsluttning, 68393 15838, i tallskog 1984 (MGU), 1985 (DIN), 1986 (PST), 1986 (MWE), förgäves eftersökt på 1990- och 2000-talen;
Ljusdal Färila 1,9 km SSV Sorga, strax uppströms Faktorsholmen, 686632 149248, vägkant, f.d. timmeravlägg nära nipa 2001 och 2002 (BES); Gammelvallen, 687240 147906, oregelbundet hävdad äng, 20 m V om stuga ett ex. 1984 (RMW), 1996 (RMW), 1997–2003 (BES); Järvsö Nyvallen, 68365 15393, (JFÖ enl. Wiström 1898); Vålsjö, 68484 15238, vid vägen, (AJD enl. Wiström 1898); Kårböle 1840 (JWZ i LD); Ljusdal Bäckeskogsvallen, lieslagen från 1985, 687896 149826, 1984 (BES), 1993 (MJO), 2006 (MJO, 2005, 2012 (DIN i S); Trotvallen, 688325 150841, 2003 och 2005 (MJO); Ramsjö, Sund, Oppigården, 689303 149273, gårdstun, mellan hus och väg, mager backe 2008 (PST).
