Frön av fyrling gror mycket snabbt. Plantor med mogna frukter, planterade i jord utan fyrlingfrön, var redan efter tre veckor omgivna av en matta av en millimeter stora fröplantor med hjärtblad. Snabbheten torde bero dels på nedärvda egenskaper, dels på att temperaturen på växtplatsen på högsommaren blir hög. Växtplatserna är blottlagda fuktiga älv-, sjö- eller havsbottnar eller mycket grunda pölar. Fröna kommer dock i första hand inte från plantor utan från fröbanken. Milberg & Stridh (1994) visade att det i Vikarsjön i Ljusdal, en våg (lagunsjö) som står i nära förbindelse med Ljusnan, fanns över 50 000 grobara frön av fyrling per kvadratmeter.
Fyrling är ettårig och helt anpassad till överlevnad som frö, både i hällkar som torkar ut fullständigt och på bottnar som dränks. Blomningen är beroende av vattennivån. När fröna gror i grunt vatten eller våt jord utvecklas även blommor snabbt. Blomman har helt vita eller i spetsen rosafärgade kronblad som inte säras alls eller bara glipar något, så att smala springor bildas mellan dem. En blomma bildar mycket snabbt frö, samtidigt som nya blommor på skottet slår ut.
Ekologi
Fyrling finns på stränder på finkornigt material vid hav, älv eller sjö och ingår i ävjebroddsamhället. I inlandet har den sina rikaste förekomster vid stranden av Ljusnan mellan Ljusdal och Bollnäs och är funnen även vid Voxnan. De flesta lokalerna vid Ljusnan är vågar, alltså från älven avskilda sjöar som har samma vattennivå som älven. Det gäller Vågen i Bollnäs, Kalvsjön i Järvsö samt Vikarsjön, Borrsjön och Växnan i Ljusdal. Inlandslokaler som inte ligger vid de stora älvarnas stränder är de vid Kyrkbytjärn i Arbrå, Ygssjön i Färila, Sillerboån i Ljusdal och Harsjön i Harmånger. Troligen är också Hartmans ”Ån nära Heden i Bollnäs” en sådan lokal. Lågt sommarvattenstånd på vegetationsfattig botten är den viktigaste ekologiska faktorn för utveckling av artens korta vegetativa fas. Den kan gro även i några liknande miljöer: strandbete, båtlänning, traktorspår, badstrand, lucka mellan starrtuvor. En vanlig miljö i andra landskap är grunda hällkar utan perenn vegetation, men i Hälsingland är fyrling ännu inte funnen på någon sådan lokal. Fördelningen av äldre lokaler antyder att arten tidigare varit vanligare än nu på stränder i jordbrukslandskapet.
Utbredning
41 lokaler i 8 församlingar. 17 gamla uppgifter i 11 församlingar.
Referenser
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Lessing, Christian Friedrich 1831: Reise durch Norwegen nach den Loffoden durch Lappland und Schweden. Berlin.
Milberg, Per & Stridh, Bengt 1994: Fröbanken hos några ettåriga amfibiska växter vid Vikarsjön i Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 88: 237-240.
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
Lokaler
Utom de 38 i Ljusdal:
Bollnäs Arbrå 1866 (ECO i OHN och UPS), 1878 (ECO i S); Kyrkbytjärn, 68185 15310, 1866 (ECO i UPS); Bollnäs Ån nära Heden, 6804 1525 (Hartman, R.W. 1854); Vågen, 6803 1531, 1947 (SBJ i UPS); Varpens strand Vågen, 68021 15320, sandstrand 1987 (DIN i S); Undersvik Tällbynäs, Orsjön (Ljusnan), 68355 15270, sandstrand 1990 (DIN);
Hudiksvall Hudiksvall Kråkön, 6828 1580, 1830 (Lessing 1831); Idenor Vintergatsfjärden, 6837 1572, 1865 (OKÄ i LD), 1868 (OKÄ i S); Rogsta Prästgrundet, okänd lokal, 1926 (TVE i S); Arnön, Sandviken, 68420 15830, 1926 (TVE i S); Norstafjärden, 6852 1577, 1936 (GLO i UPS); Hornslandet, Hölick, 68354 15870, 1978 (DIN i S); O om Gåsviken, 68595 15810, havsstrand 1987 (ASA); Hornslandet, Kuggören, Getviken, 684405 159075, havsstrand 2012 (MGU);
Nordanstig Bergsjö Andersfors Ängbodtjärn, 68765 15585, 1981 (OÅK i S); Harmånger Ström, 6862 1577 (Wiström 1867); Harsjön, 6864 1574, 1913 (BHA i S), 1936 (GLO i UPS);
Ovanåker Alfta Prästnäset, Näsudden, Voxnans strand vid Norrsjön, 68055 15163, betad strand 1989 (PST), 1997 (DIN); Ovanåker Ullungen, 68079 15009, badplats 1987 (BES);
Söderhamn Sandarne Sandskär, 6792 1576, 1906 (AKR); Söderhamn Prästgrundet, 6804 1581, 1926 (REM enl. ms ZSM).
