Vårförgätmigejens frön lever länge i fröbanken, vilket visar sig när man gräver i en rabatt på den torra jordtyp som den föredrar. På dess huvudbiotop, torrbackar, kommer dock större delen av plantorna troligen från nyligen tillfört ytligt frö. Arten är lätt att så in på torr öppen grusmark. Fröna gror antingen på hösten eller på våren, troligen beroende på vädret. Höstgrodda plantor kan övervintra gröna. Vårförgätmigej blommar i senare delen av vitsippans tid, samtidigt med vårveronika men efter nagelört. Plantorna blir under ett normalår ogrenade, låga och kortlivade, dödade av försommartorka efter att de gått i frö. Ett våtare år kan de förgrena sig, bli högre och blomma länge. Stammens basala del och dess blad kan då bli röda. Under sådana förhållanden kan arten bli lika hög som backförgätmigej, men har alltid sina karakteristiska, nästan helt oskaftade blommor.
Ekologi
Vårförgätmigej är en torrbacksart, som kan växa tillsammans med nagelört, sandnarv och vårveronika. Den klarar sig där utan slåtter eller bete på grund av att försommartorkan är så intensiv att de flesta andra arter dör. Femfingerört, grönknavel och bergsyra kan dock ibland vara följeslagare. Den finns även på andra mycket torra marker i kulturmiljö.
Utbredning
Utbredningen i Hälsingland är starkt östlig, med utpostlokaler i Ovanåker och Alfta.
69 aktuella lokaler i 25 församlingar.
Lokaler
i Ovanåkers kommun: Ovanåker Alfta Kvarnbackarna, 68030 15129, 1999 (AHE); Malvik, 68027 15106, 1999 (AHE); Getryggen, 67779 14932, 1999 (AHE); Korsningen Rösabergsvägen-Westmansvägen, 68029 15132, 2007 (AHE); Prästnäset, 68047 15155, betad torräng 1987 (BWA); Ovanåker Knåda, 68080 15043, torrbacke med husgrunder 1990 (DIN), 1999 (AHE); Knåda, 68083 15043, äng och hage 2007 (AHE).
