Av Myosotis laxa accepteras numera tre underarter, strandförgätmigej, M. laxa subsp baltica, vanlig sumpförgätmigej, M. laxa subsp. caespitosa och falsk strandförgätmigej M. laxa subsp. laxa, men dessa beskrivs som svåra att hålla isär av Apelgren (1990). Vi har samma erfarenhet och presenterar dem tillsammans. Värre är, att det dessutom är svårt att hålla M. laxa isär från M. scorpioides, äkta förgätmigej. Skiljekaraktärerna är subtila. Fodrets och foderflikarnas form är något olika. Blomkronans diameter är under idealiska förhållanden större på äkta förgätmigej men, som Apelgren (1986) påpekade, ju längre sommaren lider desto mindre blir de nybildade blommorna. Vår beskrivning av dessa två arter är alltså ungefärlig.
Frön av sumpförgätmigej finns i fröbanken på botten och strand i inlandet (Skoglund & Hytteborn 1990, Skoglund 1990). Den koloniserar älvbotten i fors som torrlagts genom kraftverksbygge. Den blommar mest i linneans och mjölkens tid men kan fortsätta ända till lingonens tid.
Vi har alltså inte skilt på underarterna men vanlig sumpförgätmigej torde vara dominerande. Av 26 expertbestämda belägg i S är ingen strandförgätmigej, bara 3 falsk strandförgätmigej (se denna) och resten vanlig sumpförgätmigej.
Se även falsk strandförgätmigej Myosotis laxa subsp. laxa
Ekologi
Sumpförgätmigejens huvudmiljö är alla sorters stränder, från hav till åkerdiken. I skog finner man arten även med låg frekvens i surdråg och sumpskog eller på bäckstrand. Den finns frekvent på strandens nedersta del vid Ljusnan och andra vattendrag i skogslandet. Den växer lika bra under som över vattenytan och kan ses i mängder i Voxnan under vatten även vid sommarvattenstånd. Vid älvstränder ses den även tillsammans med äkta förgätmigej. På havsstrand hör sumpförgätmigej till det nedersta bältet och kan, liksom äkta förgätmigej, växa i vass. I jordbrukslandskapet finns den inte bara på stränder av större vatten utan även i diken. I de flesta miljöer har sumpförgätmigej antecknats 2–3 gånger så ofta som äkta förgätmigej, utom på havsstrand, där rollerna är ombytta.
Utbredning
365 lokaler i 41 församlingar.
Referenser
Apelgren, Karin 1986: Några problematiska Myosotis-arter vid Östersjön. Svensk Bot. Tidskr. 80: 145-150
Apelgren, Karin 1990: Variation and distribution of Myosotis laxa sensu lato (Boraginaceae) in the Baltic region. Ann. Bot. Fennici 27: 287-299.
Skoglund, Jerry & Hytteborn, Håkan 1990: Viable seeds in deposits of the former lakes Kvismaren and Hornborgasjön, Sweden. Aquatic botany 37: 71-290.
Skoglund, Jerry 1990: Seed banks, seed dispersal and regeneration processes in wetland areas. Acta Universitatis Upsaliensis 253.
