klynnetåg
Juncus trifidus
Mer information om arten

Klynnetåg tycks ha långlivade och stabila populationer, eftersom vi har återfunnit arten på de bägge lokaler där den var känd sedan tidigare (Lohammar 1950). Det är stora berg med hällar och branter, på Storåsen mot norr, på Blacksås mot öster.

Trots den ganska stora inventeringsinsats som har gjorts i vårt projekt har bara en ny lokal för arten hittats, i ett stort berg med stup mot norr (Larsson 1992c).

På alla tre lokalerna växer klynnetåg i exponerat läge, på kanten av krönets hällar eller på hyllor i branten. Klynnetågen växer utan nämnvärd konkurrens från andra arter, och är trots sin litenhet tämligen lätt att se. I omgivningen finns de allra vanligaste arterna från fattig skogsmark, på Storåsen även lopplummer och hällebräken.

Utbredning

3 lokaler i 3 församlingar.

Referenser

Larsson, Arnold 1992c: Klynnetåg. VÄX 3/1992: 19-20.

Lohammar, Gunnar 1950: Juncus trifidus på bergen vid Bottniska viken. Svensk Bot. Tidskr. 44: 203-213.

Lokaler

Hudiksvall Enånger Storåsen, 1937 (GLO i UPS, Lohammar 1950), 1950–1962 (ZSM), Storåsens nordsida, 68233 15576, på många smala klippavsatser i nedre delen av stupet, smala, fuktiga, skuggade 1979 (DIN i S), Storåsen, bergbrant, 68234 15575, 1983 (ÅÅG); Forsa Blacksås 1947 (GLO i UPS, Lohammar 1950), Blacksåsen, 68374 15507, krön, hällar 50 m S om vindskyddet 1982 (DIN), 2013 (PST); Ljusdal Skärkullen, 68760 15179, berg med nästan lodrät nordvänd brant 1991 (ALA i UPS, Larsson 1992c).