myskmåra
Galium triflorum
Mer information om arten
Myskmåra är en växt som är väl anpassad till Medelpads växlande topografi med raviner och bergsbranter, och den har också en förhållandevis rik förekomst i landskapet. Arten tillhör de fordrande lundväxterna, kräver hög luftfuktighet och växer ofta i stark skugga. Vanligen hittar man den i små bestånd, i risiga snår, mellan block eller på små öppna jordblottor, helst på väldränerad mark. Den förekommer mest längs Indalsälven, där den ”klänger” i kanter av större älvraviner och bäckutlopp, men även i lövskogsklädda brinkar – krångar – ned mot älven. Den är också funnen i mer trivial blandskog på morän, men då i skuggigt, brant läge i nordsluttningen vid älvens sydvästra sida (Liden Sundsjöåsreservatet). En annan viktig biotop är större sydbergsbranter, där den växer vid bergroten i artrik miljö, ofta på bar jord intill fuktstråk. Den är inte kalkgynnad och finns lika gärna i sura berg, som Storberget i Liden. I kvisslor förekommer den vid Ljungan, t.ex. vid Lindön i Borgsjö och i örtrik alskog på öar i Indalsälvens delta. Arten torkar lätt ut och försvinner i hyggesfas.

Första fynd

Först publicerad av Wahlenberg (1833) som Galium suaveolens baserat på belägg från Borgsjö Rankleven (M. Huss i LD). Detta är också äldsta belägg.

Utbredning

Tämligen allmän längs Indalsälven inklusive deltat. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastret).
Collinder (1909): här och där; måttligt–talrikt.

Lokaler

Njurunda Brämön V om kapellet 1984 (AV); Nolby 1888 (L.M. Neuman i LD), 1905 (G. Hjort i GB och S), vid skolan 1911 (N. Östgren i S); Nolbykullen (C. Säve i LD), 1856 (J. Ångström i LD, S och UPS), m.fl. till 1911 (O. Östgren i S), 1956 (RL); Midskogsberget (Collinder enligt Andersson & Birger 1912), 1961 (RL).
Tuna Tunbyn 1952 (E. Folkeson i LD); Tunbyn S om Ljungan 1973 (RL); Tunomsberget och Skölesklevarna 1957 (RL).
Selånger Uvberget 1962, 1977 (RL).
Sättna 1867 (S. Axell i LD).
Torp Getberget (Almquist 1874), 1884 (O. Juel i S), 1956–1980 (RL, HL); Hundberget (NV om Torpshammar) 1959 (RL); 1,5 km NV om Tjärnestjärn 1985 (BL); bäckdalen O om Långberget (NO om Öberget) 1991 (BL, RL).
Borgsjö Lindön (J.H. Lidholm och Collinder enligt Collinder 1909), 1976 (HL); Alby station (K. Sundberg enligt Olsson 1884); Alby 1905 (J.H. Lidholm i S); Rankleven (M. Huss i LD, S, UME och UPS, Wahlenberg 1833), 1858 (E. Ährling i S, UME och UPS), 1883 (M. Jonsson i GB, LD och UPS), 1956–1993 (HL, RL); Bergåsen (Anna Modin enligt Mörner 1923).
karta