Ängsfräken har sin hemvist i de näringsrika skogarna. Den är karaktäristisk för örtrik granskog och för gråalskog, men blir sällan så dominant som skogsfräken E. sylvaticum. Arten är vanlig i rik gransumpskog, gärna i fuktiga till friska sluttningar; i kalktrakter även i torr granskog, t.ex. norra Alnö. I de suraste områdena i nordost är den däremot svårfunnen och inskränkt till de rikaste fläckarna på översilad skogsmark och källflöden. Ängsfräken förekommer också längs rikare skogsbäckar, i lövbårder vid åar, älvar och sjöar och vid havet. Den ingår i lundvegetationen, särskilt i älvraviner och strandbrinkar, men också vid forsar och under bergsbranter. Den ses även ofta i bryn och snår på gammal odlingsmark. Arten tål att växa i stark skugga och går ogärna ut i mycket öppna lägen. Idag är den ändå inte ovanlig i näringsrik, högvuxen vegetation längs vägar, och den kan bli mycket riklig i röjda lövdungar.