skuggviol
Viola selkirkii
Skuggviol är en nordlig viol som i Sverige har några av sina tätaste förekomster i Medelpad. Här utgör den en karaktärsart för skuggiga gråallundar längs våra två älvar och de stora åarna Sättnaån–Selångersån och Mjällån–Ljustorpsån. Den växer där i örtrika miljöer på främst mjälajord i strandbrinkar, ravinkanter och deltaland, särskilt i Indalsälvens och Selångersåns deltan. Men den finns också i mindre bäckdalar, t.ex. vid utloppen till Ljungans biflöden i väster. Vid kusten och i dalgångarna finns den dessutom i täta hägg- och allundar, både intill bergknallar och vid stenrösen o.dyl.; vid havet också i den rika albården i Hässjö och på Granön i Tynderö.
I skogslandet utanför dalgångarna är skuggviolen starkt bunden till åarnas och bäckarnas rikpartier, särskilt i lundvegetation vid forssträckor. Dessutom förekommer den i sydberg, och kan finnas där både i lövlundar och i örtrik granskog vid bergroten. En udda förekomst sågs i Sundsvall Kumo (vid aluminiumfabriken) där den växte under ett fuktigt klippöverhäng vid stranden.
Skuggviolen återfinns oftast i de skuggigaste partierna under ett slutet träd- och buskskikt. Den är då ofta fåtalig och utvecklar sällan vårblommor men får i stället små kleistogama blommor. Vid röjning och utgallring ses den inte sällan expandera och blomma med sina försiktigt blekblå blommor, gynnad av de tillfälligt ljusare och rikare markförhållandena. Arten har höga näringskrav men är inte påtagligt kalkgynnad.
I skogslandet utanför dalgångarna är skuggviolen starkt bunden till åarnas och bäckarnas rikpartier, särskilt i lundvegetation vid forssträckor. Dessutom förekommer den i sydberg, och kan finnas där både i lövlundar och i örtrik granskog vid bergroten. En udda förekomst sågs i Sundsvall Kumo (vid aluminiumfabriken) där den växte under ett fuktigt klippöverhäng vid stranden.
Skuggviolen återfinns oftast i de skuggigaste partierna under ett slutet träd- och buskskikt. Den är då ofta fåtalig och utvecklar sällan vårblommor men får i stället små kleistogama blommor. Vid röjning och utgallring ses den inte sällan expandera och blomma med sina försiktigt blekblå blommor, gynnad av de tillfälligt ljusare och rikare markförhållandena. Arten har höga näringskrav men är inte påtagligt kalkgynnad.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1838) som V. umbrosa baserat på belägg från Sundsvall och Sättna (J. Ångström). Äldsta belägg från Sundsvall Norra Stadsberget 1856 (A. Salén i LD).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd längs hela Indalsälven, längs Ljungan upp till Marmen i Tuna, i norra delen av centrala kustområdet från östra Selånger upp till södra Sättna inklusive området kring Klingerfjärden. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där, rikligast efter Indalsälven; måttligt–mängdvis.
Collinder (1909): här och där, rikligast efter Indalsälven; måttligt–mängdvis.
Lokaler
Alnö Rödön (Collinder 1909), 1970 (RL); Kalvsundet N om Storkalven 1981 (HL).
Hässjö nära Backås 1910 (K.B. Nordström i S); Åvike (K. Holm enligt Mo ms 1953), 1946 (K. Holm i UPS), 1952 (K. Holm i GB och LD); Svartberget vid Åvike 1981 (CA); Sörån vid fiskdammen 1980 (HL); Norrån vid utloppet från Storsjön 1981 (HL).
Attmar Åmingsån 1983 (HL); mellan Högåsen och Hamrebodarna (O om Harv) 1980 (HL); NorrLindsjö 1961 (RL), 1981 (HL); Karläng 1981 (HL).
Tuna Långsjön och Bergom (Collinder 1909); Forsholmen 1981 (RL); branten nedanför Stark-Otters grav 1975 (HL); Vattjom 1961, 1986 (RL); berget N om Lill-Hällsjön 1980 (HL).
Sättna Rödberget i Västansjö 1982 (HL).
Stöde 1925, 1926 (E. Nordström i GB och LD); Nedansjö, Lo och Öster-Lo (Collinder 1909); Tanntjärnsbäcken S om E14 1979 (HL); Skrampberget N om Bergdalen och Flyggberget i Kälsta 1981 (HL), 1994 (RL); Kärvsta 1906 (C.A. Nordlander i LD och UPS).
Torp 1894 (T. Arnell i UPS); Hjältan 1983 (HL); Torpshammar 1862 (C.O. Reuterman i LD); Torpshammar vid Gimån 1980 (HL); Klöstre 1977 (RL); Hammar 1858 (V. Wernmark i S), 1860 och 1862 (C.O. Reuterman i GB och UPS), 1976 (HL, RL); Komsta 1894 (V. Arnell i UPS); i en lund vid vägen till Komsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Rogsta 1976 (HL); Hundberget vid Gimån (NV om Torpshammar) 1976 (HL); Getberget (Olsson 1896), (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); på Getbergets norra sida (Berg & Öhrling 1985); Åse 1959 (RL), 1985 (BL); bäck från Gammelbodtjärn V om Hullaråsen (N om Gissjön) 1981 (HL).
Borgsjö Lindön (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909), 1976 (HL); S om Avanviken (Berg & Öhrling 1985); Rankleven 1971 (RL), 1979 (HL, RL); Södra Sillre 1976 (HL); Gammelån VNV om Ånge 1982 (HL, RL); Kvisslarna S om Hallsta 1984 (HL, RL); Borgsjöbyn (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); Lönnån 1971 (RL), 1976 (PAE); Lombäcken 1905 (C.A. Nordlander i UPS); vid en bäck N om Lombäcken (Collinder 1909); Harrån NV om Getryggen 1976 (HL, RL); Harrån V om Jämtkrogen 1976 (HL, RL); 500 m SO om Grästjärnen 2003 (GÅ).
Haverö Bodsjön vid Buföråns utlopp 1981 (HL); Haverö strömmar vid Kvisselön 1977, 1981 (HL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Örasjöån V om Stormyra (gräns mot Jämtland) 1982 (ThK); Molkombäcken 1985 (HL).
Hässjö nära Backås 1910 (K.B. Nordström i S); Åvike (K. Holm enligt Mo ms 1953), 1946 (K. Holm i UPS), 1952 (K. Holm i GB och LD); Svartberget vid Åvike 1981 (CA); Sörån vid fiskdammen 1980 (HL); Norrån vid utloppet från Storsjön 1981 (HL).
Attmar Åmingsån 1983 (HL); mellan Högåsen och Hamrebodarna (O om Harv) 1980 (HL); NorrLindsjö 1961 (RL), 1981 (HL); Karläng 1981 (HL).
Tuna Långsjön och Bergom (Collinder 1909); Forsholmen 1981 (RL); branten nedanför Stark-Otters grav 1975 (HL); Vattjom 1961, 1986 (RL); berget N om Lill-Hällsjön 1980 (HL).
Sättna Rödberget i Västansjö 1982 (HL).
Stöde 1925, 1926 (E. Nordström i GB och LD); Nedansjö, Lo och Öster-Lo (Collinder 1909); Tanntjärnsbäcken S om E14 1979 (HL); Skrampberget N om Bergdalen och Flyggberget i Kälsta 1981 (HL), 1994 (RL); Kärvsta 1906 (C.A. Nordlander i LD och UPS).
Torp 1894 (T. Arnell i UPS); Hjältan 1983 (HL); Torpshammar 1862 (C.O. Reuterman i LD); Torpshammar vid Gimån 1980 (HL); Klöstre 1977 (RL); Hammar 1858 (V. Wernmark i S), 1860 och 1862 (C.O. Reuterman i GB och UPS), 1976 (HL, RL); Komsta 1894 (V. Arnell i UPS); i en lund vid vägen till Komsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Rogsta 1976 (HL); Hundberget vid Gimån (NV om Torpshammar) 1976 (HL); Getberget (Olsson 1896), (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); på Getbergets norra sida (Berg & Öhrling 1985); Åse 1959 (RL), 1985 (BL); bäck från Gammelbodtjärn V om Hullaråsen (N om Gissjön) 1981 (HL).
Borgsjö Lindön (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909), 1976 (HL); S om Avanviken (Berg & Öhrling 1985); Rankleven 1971 (RL), 1979 (HL, RL); Södra Sillre 1976 (HL); Gammelån VNV om Ånge 1982 (HL, RL); Kvisslarna S om Hallsta 1984 (HL, RL); Borgsjöbyn (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); Lönnån 1971 (RL), 1976 (PAE); Lombäcken 1905 (C.A. Nordlander i UPS); vid en bäck N om Lombäcken (Collinder 1909); Harrån NV om Getryggen 1976 (HL, RL); Harrån V om Jämtkrogen 1976 (HL, RL); 500 m SO om Grästjärnen 2003 (GÅ).
Haverö Bodsjön vid Buföråns utlopp 1981 (HL); Haverö strömmar vid Kvisselön 1977, 1981 (HL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Örasjöån V om Stormyra (gräns mot Jämtland) 1982 (ThK); Molkombäcken 1985 (HL).
