Hårstarr kan dyka upp i lokala rikmiljöer här och var i landskapet, men arten är starkt kalkgynnad och har sina mest stabila förekomster i kalkområdet i Borgsjö. Där växer den naturligt i rikkärren och sitter gärna i kanter av tuvor och vid källflöden i myrkanten. Den är särskilt typisk för små sluttande källmyrar. Utanför de egentliga kalkområdena är hårstarren starkt beroende av grundvattenflöden. Den kan växa på sipperytor på stränder i ljusa lägen, även vid havet, eller någon gång vid skogskällor eller källbäckar. Den är även sedd på en hylla i ett sydberg med sippervatten i Torp Getberget.
Som kulturmarksväxt fordrar hårstarr lågvuxen örtvegetation. Den finns någon gång kvar på översilade slåtterängar och hävdade artrika bäckkanter, men är idag mycket sällsynt i denna biotop – säkert sågs den oftare så under lieslåtterns tid. På alnökalken har den noterats i naturbeten, t.ex. i fuktsvackor i beteshagar i Alnö och Hässjö. Hårstarr är konkurrenssvag och gynnas av störningar. Den kan t.ex. snabbt etablera sig i blöta körspår och sönderkörda källbäckar, i Borgsjö också i fuktsvackor och diken på hyggen och i källvattenflöden kring nybrutna skogsbilvägar.
Första fynd
Utbredning
Collinder (1909): här och där; talrikt.
Artens frånvaro i Haverö och i den högre skogsregionen är märklig med tanke på att arten inte är klimatiskt begränsad – den finns i hela fjällkedjan. Att Collinder angav en relativt hög frekvens beror sannolikt på att arten förr var mera spridd på hävdad ängsmark.
Lokaler
Njurunda Brämön 1968 (Å. Lundquist), 1978 (A. Ekeblad); Kalkhamn på Brämön 1978 (RL); viken S om Änsickberget 1977 (LE, HL, RL); N och NV om lilla tjärn vid Salen 1975 (RL); Myrbodarna (Collinder 1909); Nolby (Collinder 1909).
Skön Tunadal (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Alnö 1880 (F. Lönnkvist i UME); Släda (Collinder 1909); Gösta 1971 (RL); myr mellan kyrkan och Pottäng 1920-talet (I. Sahlin); Hörningsholm 1981 (CA); Långharsholmen (Grevillius 1894), (Norén 1974), 2006 (SG m.fl.).
Timrå Östrand 1902 (F. Ringius i UPS); Lunde (Blomqvist ms).
Hässjö 1865 (F. Kempe i UPS); Söråker 1887 (P. Adler i UPS och UME); Rigsta 1978 (HL); Ala 1996 (SG); Torsboda, brudsporreängen 1976, 2004 (RL); Gökböle 1977 (HL).
Tynderö flerstädes (Collinder 1909); Granön 1936 (S. Blomqvist i S); Åstön vid Backmyra och Granön 1996 (SG); Våle 1977 (HL), 1997 (RL m.fl); Myckeläng 1996 (SG), 2005 (BP), 2006 (ES, HS m.fl.); Märrgård 1996 (SG); Skäggsta 1973–2001 (RL, HL).
Attmar Lindsjötjärn, Karläng och Horsråna (vid Karläng?) (Collinder 1909).
Tuna Bergom (Collinder 1909); Vattjom 1888 (L.M. Neuman i LD och UPS).
Sättna Nora 1987 (AV).
Indal Säter och Nolby (Blomqvist ms).
Liden Dacke 1889 (S.J. Enander i GB).
Holm Fagervik vid Backen 1977, 1979 (HL), 1982 (HL, RL), 1987 (AV).
Stöde 1925 (E. Nordström i GB); Vigge 1978 (HL, RL), (Saltzman m.fl. 1995), 1987 (AV); Grössjön nedom berget 1978 (HL); Lotjärn, Svedjan och Västerlo-bodarna (låg vid Satmoberget N om Västerlo) (Collinder 1909); N om Gammelbodrönningen (NV om Edsta) 1982 (CFL, R. Ottosson); Kärvsta 1905 (C.A. Nordlander i S), 1988 (AV); östra Kärvsta (Saltzman m.fl. 1995); Bodsjön (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Torp 1859 (C.O. Reuterman i GB), flerstädes (H.W. Arnell enligt Collinder 1909), (M. Huss i UME); Hjältanstorp (Collinder 1909); Finnsjön 1987 (AV); Munkbysjön 1982 (RL); mellan Gulåsmyra och Mörttjärn NV om Munkbysjön 1982 (R. Englund); O om Bodberget (V om Roggån) 1982 (OB); V om Kälabo (SSO om Finsta) 1982 (S. Skällberg); Övergård 1987 (AV); Getberget 1974 (HL); myr N om Getberget 1983 (MB); Grönsta 1982 (CFL); V om Åse efter vägen 1983 (HL); Mellansjön vid Svartåsen 1982 (SE i UME); O om Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1973 (RL), 1982 (PAE, SE); Myckelåsen (O om Öster-Skinnsjön) 1881 (P. Adler i UME); V om östra Myckelåsen 1982 (N. Dahlbeck).
Borgsjö mellan Sjulmyra och Sjulmyrloken (4 km S om Parteboda) 1979 (HL, RL); O om Sjulmyra 1979 (HL); Rankleven 1979, 1986 (HL, RL); myr vid Lövsjön 1989 (HL m.fl.); Dysjöån vid Mon 1982 (CA); S om Dysjön 1972 (RL); Getterån SV om Villberget 1982 (S. Hellquist).
Haverö 1 km V om Olof Svensbodarna (= Bäckänget?) 1918 (Cedergren 1923).
