vasstarr
Carex acuta
Vasstarr bildar kraftiga bälten på stränder längs älvarna och vid näringsrika åar och sjöar. Den växer långt ned på stranden kring normalvattenlinjen, vanligen – som vid Ljungan – i en zon mellan sjöfräken Equisetum fluviatile och grenrör Calamagrostis canescens. I skogstrakternas sjöar och åar dyker den upp i mer enstaka bestånd. Vid havet kan den finnas på sötvattenpåverkade sedimentstränder, t.ex. i Tynderö Åstön vid bäckutlopp och vid Alnö Stornäset på sand. Arten trivs framförallt på fint sediment, ofta med stark organisk inblandning. Den är vanligast i vattendragens lugnsträckor och i vikar, gärna på stränder nedom odlingsmarker.
Ibland ser man vasstarr också i vattenfyllda kärrsvackor i odlingsområden, i vattenrik lövsumpskog eller i mindre kulturbäckar, t.o.m. i en så avlägsen skogsodling som Liden Rigåsen. Den kan etablera sig i fiskdammar och andra kulturskapade vatten. Arten tycks ha gynnats av älvdämningar liksom av övergödning och verkar ha ökat under 1900talet. Jämför de sparsamma uppgifterna hos Collinder samt en anmärkning hos Neuman (1889) om att han i landskapet sett arten endast på tre uppräknade lokaler i Attmar, Tuna och Selånger. Tidigare var den sannolikt också tillbakahållen av slåtter och bete.
Ibland ser man vasstarr också i vattenfyllda kärrsvackor i odlingsområden, i vattenrik lövsumpskog eller i mindre kulturbäckar, t.o.m. i en så avlägsen skogsodling som Liden Rigåsen. Den kan etablera sig i fiskdammar och andra kulturskapade vatten. Arten tycks ha gynnats av älvdämningar liksom av övergödning och verkar ha ökat under 1900talet. Jämför de sparsamma uppgifterna hos Collinder samt en anmärkning hos Neuman (1889) om att han i landskapet sett arten endast på tre uppräknade lokaler i Attmar, Tuna och Selånger. Tidigare var den sannolikt också tillbakahållen av slåtter och bete.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) från Haverö. Äldsta belägg från Torp och Haverö Östavall 1860 (C.O. Reuterman i GB).
Utbredning
Allmän längs älvdalarna, de större åarna och i centrala delen av landskapet. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): flerstädes; talrikt.
Collinder (1909): flerstädes; talrikt.
Lokaler
Ljustorp Stor-Laxsjön vid Roparudden 1981 (HL, RL).
Liden Stor-Vallsjön 1985 (JL); Tjärnsjöån dammen vid vägen (V om Återvänningssjön) 1981 (HL); Rigåsen 1985 (HL).
Torp Kassjöån 1985 (JL).
Borgsjö Vattensjön 1979 (HL); Harrån S om Lombäck-Stormyra 1976 (HL, RL); Nedertjärn 1978 (HL), 1985 (JL).
Haverö Näbbtjärnbäcken V om Flistersjön 1979 (HL).
Liden Stor-Vallsjön 1985 (JL); Tjärnsjöån dammen vid vägen (V om Återvänningssjön) 1981 (HL); Rigåsen 1985 (HL).
Torp Kassjöån 1985 (JL).
Borgsjö Vattensjön 1979 (HL); Harrån S om Lombäck-Stormyra 1976 (HL, RL); Nedertjärn 1978 (HL), 1985 (JL).
Haverö Näbbtjärnbäcken V om Flistersjön 1979 (HL).
